Sparka på den som redan ligger, är så ledsamt. Tyvärr händer det fler än oss, men det gör inget bättre.
I söndags morse när Krister vaknat och gick upp för att brygga morgonkaffet, blev han så yr och illamående att han fick lägga sig igen.
Han kom inte ur sängen på hela dagen, eftersom yrseln och illamåendet var konstant. Till och med när han låg och vid minsta vridning på huvudet.
Med allt som Krister bär med sig i "ryggsäcken" sen 2002, ringde jag på kvällen 112 och snart var vi åter på väg in till akuten Värnamo.
Mycket prover, tester och röntgen blev direkt. Stor lycka när vi fick beskedet om att skallröntgen var bra. Blodvärdet hade sjunkit till mininivå, därför planerades också blodtransfusion in.
Framåt natten blev det flytt till en medicinavdelning, på plan 6. Jag med min hisskräck brukar alltid ta trapporna istället. Jag kände att det ville nog inte kroppen, därför steg jag in i hissen och åkte med upp (blundade hela tiden, som om det skulle hindra hissen att fastna). Ingen kan nog ana hur stolt och lycklig jag var över denna, för mig stora prestation.
På akuten misstänkte läkaren, som också var väldigt duktig och trevlig, att det var kristallsjuka.
Dagen efter kom en sjukgymnast och konstaterade att det stämde. Hon gjorde olika tester, men det som övertygade henna var Kristers ögon, när han fick vända huvudet snabbt åt sidan och som orsakade en yrselattack. Ögonen rörde sig intensivt och snabbt. Hon ville jag skulle se hur ögonen beter sig, så att jag, när vi kommit hem ska kunna se om kristallerna hittat rätt, efter vi gjort övningarna.
Jag åkte med ambulansen in till sjukhuset och var kvar där tills Krister blev utskriven. Så har det varit de flesta gångerna när han varit inlagd. Av en enkel anledning, Krister känner en trygghet när jag är med, jag en trygghet att veta hur Krister mår och hans behandlingar.
Igår blev det utskrivning och hemresa.
Om knappt en vecka får vi fira Valborg. Det kändes inte så, när jag var ute och kollade alla tomatplantor, som jag satt ut. Jag tror de mår ganska bra där de står på hyllan,med väv och bubbelplast över sig och frostvakten som vakar över kylan, så inte temperaturen sjunker under 10+.
Perennerna bor tillfälligt på släpkärran med säckväv över som skydd.
Vi har ändå haft några sköna varma och soliga vårdagar i April.
Fika på eftermiddagarna i växthuset och grillkväll, som Magnus och Jennie ordnade.
Vi är så lyckligt lottade och glada, jag kan aldrig säga det tillräckligt ofta, som har våra barn och deras familjer.
I helgen var Tina och hennes sambo Magnus här och putsade fönstren, Magnus och hans sambo Jennie, var här och räfsade bort löv och nedfallna grenar.
Den 8:e var en av aprils sköna vårdagar.
 | |||
| Man tager det som finns tillgängligt att sitta på 😁😉😍 |
"Musik ska byggas utav glädje, av glädje bygger man musik"....... det spelar ingen roll vilket humör jag är på, så finns musiken i Spotify. Tack för det Spotify.
Inom loppet av en månad har tre tragiska händelser inom svensk musik hänt.
Jerry Williams, en idol sedan tonåren, Lill-Babs och nu senast Avicii.
Avicii´s musik är kanske inte tänkt för 70-plusare, men jag har tyckt om hans musik. Jag tycker Oscarskyrkans i Stockholm, hyllning till honom är så fin.
Inte bara för att jag är mormor och jävig 😊 lyssnar jag ofta på, speciellt två låtar, som jag tycker om extra mycket, av Sophill 💖
https://www.youtube.com/watch?v=hnUSb6SmWDI&list=PL69mLH_UohxVKtvQxj7JMg_GcbOUntMZi
T.C.Y.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar