"Upp som en sol, ner som en pannkaka".
"Det är summan av kardemumman", av kvällens fotbollsmatch.
Tråkigt men sant, inget VM för Sverige nästa år.

Nu blir det till, att istället fokusera på morgondagens tandläkarbesök.
Då ska den sista implantatoperationen bli av.
Faktiskt är jag mer nervös denna gången, när bara en skruv ska sättas dit, än vad jag var när jag fick tre skruvar inopererade. Trots att jag inte tyckte det var så jobbigt.
Men nu, nu vet jag hur det skurrar och låter när tandläkaren borrar i käkbenet, för att kunna sätta fast skruven.
Jag får försöka leva efter mottot, att inte oroa mig för morgondagen. Det kommer att gå bra, men håll gärna en tumme klockan 12:50 i morgon ;)

Vi har firat födelsedagsbarn tre helger i rad. 
Alltid lika roligt med födelsedagar.
En 55-årsfest, en 150-årsfest (75 år  + 75 år) och en 80-årsfest.
Det vankades, vid alla tre festerna, god mat och mycket musik, bra livemusik.
Tack Rolf, Alice och Sven, och Pia för att vi fick vara med och fira era högtidsdagar.

Två trogna orkidéer, som nu blommar om,

Onamnad Phalaenopsis (Brudorkidé)

Cattleya, hybrid

T.C.Y.

Dumma, dumma, dumma "Simone"!!!!!!

Trädet i skogen.

Det växte en gång ett träd i skogen -
så skönt och mäktigt -
jag hade sett det...
Det reste sig över djupens dimmor till jordens tinnar i enslig glans.
- - - - - - - - - - - - - - - - - -
Nu får jag höra att blixten nått det...
Vad kan man göra
att åskor härja och blixtar slå?
Jag har ju sett detta träd i skogen
och skall det minnas
så länge sångernas fästen stå. 

        Edith Södergran 1917

 "Vår Bok, vår stolthet".

Det är ett träd med otrolig livskraft, energi och själ.
När alla granar, som tidigare gömt Boken, avverkades förra hösten,  blev den i somras som en underbar oas för oss.  Den stora trädkronan fungerade som ett skyddande tak, för de heta solstrålarna.
Ett tak att sitta och meditera under.

Jag är tacksam för att både barn och barnbarn, fått uppleva trädet, som redan var stort när jag var ett litet barn.


Nej, det är inte blixtens fel.

Det var med stor sorg i hjärtat, när jag på tisdagsmorgonen tittade ut genom fönstret, efter att Krister väckt mig och berättat vad stormen Simone hade ställt till med.

Det är visserligen "bara" ett träd, som blivit sargat, men inte för oss. För oss är den vackra Boken ett kulturarv.

Nu skall vi försöka hitta någon, som är duktig på att rädda träd. Vi hoppas att den tredjedel som är kvar av trädet, skall få fortsätta att leva.
Jag tror att det har den energi och livskraft som behövs för det.

________

 Det är tre månader sedan jag sist uppdaterade Änglagårdsbloggen. En lång time out.

Det har hunnit bli höst, och vintertid sedan dess. 

Nere i källaren blommar under växtbelysning, pelargonior i olika färger, fuschia och bougainvillea.

I ett annat rum i källaren, också under växtbelysning, står nu orkidéerna som vill ha det svalare, och som jag förväntar mig, skall blomma fint framåt jul-nyår.

För att ge det här inlägget lite positivitet, bjuder jag på  bilder på några av de orkidéer , som blommat de senaste tre månaderna.

 

T.C.Y.

Veckan då flitens lampa lyste.

För snart två veckor sedan byggde James min nya dator. 
Jag är helnöjd och trivs så bra med den. Det är inte så konstigt, eftersom han byggt den efter vad han anser, en gammal Farmor, behöver i datorväg.

Här har datortillverkningen påbörjats.

  Efter mindre än en timma var hårddisken klar, och då var det dags att  installera alla de program, som jag ville ha. Och som jag också fick. (Glad Farmor)

Intresserad Farfar följer arbetet.

Vilken sommar, med sol och värme vi har haft och fortfarande har.
Precis som en sommar ska vara. Skönt för alla. För de som har sommarlov från skola, för de som har semester och för oss som alltid är lediga.
Många hyr primitiva stugor under sin semester, utan vatten, avlopp och el.
Jo, el och avlopp har vi kvar, men vattnet är det knepigare med just nu.
Torkan som vi haft en längre tid, fick vår vattenbrunn att ge upp i tisdags.
Vi tar så för givet att det skall finnas vatten, i kranarna.
Men det går bra, så länge vi kan hämta vatten till hushållet hos släktingar .

Dagen efter vattnet tagit slut, fick vi möjlighet att fylla brunnen, med nytt vatten. Dricksvatten och tyvärr vatten som vi måste använda till toan.

Räddande Ängeln, som kom med vatten.

 Alla växter i urnor och blomlådor i trädgården, växterna i växthuset måste också få vatten.
Det har Krister och jag löst på ett, som vi tycker, fiffigt och kul sätt.

Vår egna "tankbil".

 Det är säkert en märklig syn, om någon ser oss när vi hämtar hem vatten från sjön  till växterna .
Jag sitter bakom Krister på pakethållaren, vattendunken ligger bra framtill på 4-hjulingen, och jag håller vattenkannan med vatten i där bak.
"Bättre brödlös än rådlös". 

Veckan som gått har varit en aktiv vecka, för våra äldre "ungdomar".

Patricia har hjälpt oss, för tredje året i rad, att tapetsera om ännu ett rum.
Denna gången gick inte allt som vi tänkt oss. Men! Nu i efterhand skrattar vi åt det, och har ett oförglömligt tapetserarminne med oss.

Vilket öde, för en så vacker tapet. Efter att en vägg var färdigtapetserad, verkade vårderna krympa på väggen.
 Och vårderna krympte, som mest var det 5 mm mellanrum mellan vårderna.

"Nu ska hela rasket rivas, nu ska hela rasket bort"

Det blev liksom lite mer arbete än bara tapetsering. (Smile)

Tapeten revs ner, klister som fastnat på väggen fick vi blöta och skrubba bort, åka köpa nya tapeter, nu till en fondvägg och målarfärg till de övriga väggarna.

Slutresultat? Helnöjda och tacksamma.

Näst sista vården är på plats.

När tapeterna hade rivits ner och det blivit sen eftermiddag, kom Tina, Klas och Cajsa.

Tina hade med sig toppenbra grejer för fönsterputsning. Och det var hennes tanke, att putsa fönstren åt oss. Och gjorde så också.

Första gången våra fönster blir rena med en batteridriven fönsterskrapa.

Klas hade tanken att klippa lönnarna vid gången till huset. Och gjorde så också.

Klas tyckte Kristers nyinköpta häcksax fungerade bra.

Cajsa hade tanken att bjuda på något gott. Och gjorde så också. Hon hade med sig en kladdkaka, som hon själv  hade bakat .

Som avslutning på en händelserik vecka, firade jag/vi den tillsammans med en speciell fru, en Hollywoodfru.
Eftersom jag var lite hustomte, hos min bror och svägerska, när de var på semester, fick jag en flaska vin som tack.
Tack bror och svägerska, jag tyckte vinet var gott. 

T.C.Y.

Högt upp i det blå.

Fallskärmshoppning, det har jag sett på tv, men inte in real life.
Samtidigt som jag tycker det verkar hemskt, tror jag det är en fantastiskt fin upplevelse, som inte går att beskriva, utan måste upplevas.

Igår fick jag se fallskärmshoppning, i verkliga livet.
Eftersom det var James vårt barnbarn, som hoppade tandemhopp, var det med mycket blandade känslor som jag tittade.

När jag kunde lokalisera flygplanet, som en liten blank prick högt upp på himlen, tänkte jag att .............  Känslan, jag fick när jag såg den där ännu mindre pricken under flygplanet, förstod jag att NU.

Fallskärmshoppningen var en födelsedagspresent James hade fått i födelsedagspresent i Februari. Han fick också en videofilmning av hoppet. Väl värd pengarna, för vilket minne som han (och vi andra) kan plocka fram och titta på igen. Ingen film och jag hade inte fått "vara med", där uppe vid uthoppet.

Bra gjort James!!!!!!

 
Ps. Jag har fått lov av James att visa filmen. Ds


T.C.Y.

Båstad och ny dator på G

  

Idag har jag beställt alla tillbehör, som behövs för att bygga mig en ny dator. Spännande!

Och mail om att leveransen är skickad, det fick jag drygt två timmar efter beställningen. Det kan man kalla snabb service.

Om någon tvivlar på att JAG har beställt och att JAG ska bygga en dator, så är det med all rätt (leeeeer).

Vårt barnbarn, James har varit hos oss i eftermiddag.

Visst är det han, som beställt vad som behövs, och han som ska bygga datorn.

Båstad, vilken underbar liten stad.

Där hade vi ett par fantastiska dagar, hos Tina´s familj i deras fritidshus.

Tennisvecka, vilket innebär många aktiviteter i Båstad.

Men det som jag upplevde allra starkast vid besöket, var solnedgången i Torekov. Så vackert och förtrollande.

Vad jag önskar att jag hade haft kamerastativet med mig. Och inte hjälper det att vara efterklok heller. Eftersom jag ville filma tills solen försvann ner i havet, blev filmen som den blev. Skakig. 

                                  

                                          

   

På eftermiddagen efter vi ätit lunch första dagen, åkte vi till Café Killeröd.
Där bjöd Tina på namnsdagsfika, Klas hade namnsdag. Det blev caféets omtalade och goda Äppelmarängtårta med vaniljsås, och till det den fantastiska utsikten.

Utsikt över Bjärebygden och Kullaberg

Belåtna efter gott fika.

Tack Tina, Klas, Philip och Cajsa för fina dagar. Dagar sköna att minnas och plocka fram till vintern.

T.C.Y. 

Djur och natur, en lisa för själen.

Egentligen hade jag tänkt dela med mig lite av vårt rika liv, där vi bor på landet.

Min tandvärk, får bli en tråkig parentes.
Sedan Januari har jag gått till annan tandläkare, än  "min hustandläkare", för att sätta in några implantat.
Allt har i stort sett gått bra, tills i förra veckan, då en rot skulle tas bort. Det var förberedelse för sista implantatet, som ska bli av i höst.
Men nix, ingen rot kunde tas bort. Den var fastvuxen i tandbenet, och efter en timma och en kvart, fick tandläkaren ge upp. Det fanns patienter i väntrummet, som väntade på sin tur.
Dagen efter ringde tandsköterskan och frågade om jag hade några besvär efter gårdagens behandling. Det hade jag inte, vilket var bra eftersom de skulle gå på semester i fyra veckor.
På fredagen började det småvärka och blev värre  för varje dag, så idag chansade jag på att få komma akut till "min tandläkare".
Och det fick jag. Jag räknade med en kontroll och därefter ett recept på antibiotika.
Nähäpp, efter en och en halv timma och rejält med bedövning, hade roten fått ge med sig.
Vilken lättnad!!!!
"Ont det gör ont", bedövningen har nu gått ur och jag är tacksam över att det finns smärtlindrande tabletter, även om de inte tar bort värken, ändå lindrar .

Våra vänner i trädgården, fåglarna är så intressanta att iaktta.
Tidigt i våras började en Nötväcka fixa och dona med ingångshålet till holken, som finns utanför vårt köksfönster.
Vi kunde inte förstå varför den lade ner så mycket energi på det, för äggen ska ju läggas inne i holken.
Min nyfikenhet tog överhand, så jag läste på om Nötväckor, och fick fågelns beteende klart för mig.
Är  ingångshålet till holken / boet för stort, murar den igen det, så att det får precis rätt diameter, för honan att ta sig in och ut.
På så sätt säkrar den att inga obehöriga kan ta sig in.

Vi blev förvånade, när vi en dag såg ett Svartvitt Flugsnapparpar hålla till i rönnen, där holken sitter.
De hade tagit över holken från Nötväckan. Så fult gjort, med allt arbete som den lagt ner för att säkra ingångshålet.
Det hjälpte föga, för det var en ständig trafik av det nyinflyttade paret in i holken, med mat i näbbarna.
De plockade också bort från holken. Det var äggskalen, efter att ungarna kläckts, som städades bort.

Jag läste om Svartvita Flugsnapparen också.
Den är tuffingen i trädgården. För att få en bra boplats när den anländer på våren, jagar den helt sonika bort andra småfåglar, även från ägg och ungar. Ibland kan det bli en strid på liv och död, speciellt med talgoxar.

Den här ungen, var inte lika tuff att ta första flygturen, som sina syskon. Medan de ovant flög från gren till gren i rönnen, satt han och funderade, ska jag, ska jag inte, och till slut var han också försvunnen.

Vi har varje år haft Sädesärlor, "Herr och Fru Ärland Ärlandsson", som hyresgäster under takpannorna. Tills det året vi lade nytt taktegel.
Varje vår efter det kom de, men det var bara för att mellanlanda en eller två dagar.
Jag var lika besviken, ja rent av ledsen, för jag saknade dem. Saknade deras trippande gång och vippande stjärt, när de gick och letade insekter.

I april kom paret, för att stanna. Och blev nya hyresgäster under de nya takpannorna. Lycka.
När de inte jagade mat, satt de oftast på takantennen tillsammans, eller den ena där och den andra lite mer elegant på flaggstångens kula. Tala om att ha koll på läget.

Göken ja, han har jag bara fått höra en gång i vår. Den gol i väster, så det var en Bästegök.

Talgoxarna är inte lika flitiga i trädgården nu, som på vinterhalvåret.
Ibland kommer det någon och sätter sig på fönsterbläcket och tittar in.
För ett par veckor sedan, nöjde sig en Talgoxe inte med att titta in, utan flög in i sovrummet när vi sov.
Jag märkte det först, och väckte Krister så han fick försöka få den att flyga ut. Jag är inte rädd för fåglar, men tycker det är otäckt när de flyger emot överallt inomhus.
Direkt när han gick fram till fågeln, flög den och satte sig på hans axel. Märkligt. Sedan upp på taklampan. När Krister öppnat upp fönstret helt, flög den ut direkt.

Jag blev intresserad av besöket, och köpte boken "Djurens språk" skriven av Carina Solöga Högman.
Talgoxen säger: "Känn tillit. Det du gör är fullkomligt rätt. Min gåva till dig är att ha förtroende för dig själv och det du gör".

Idag på morgonen, såg vi ett rådjur gå och beta på ängen. 
Det var en get, men hon hade inte något kid med sig. Kanske det låg och vilade medan mamma år frukost. Hoppas att vi får se något kid, innan de växt för mycket. De är så fina.

Midsommarängen har i år övervägande gått i färgerna blått, violett, rött och vitt. En underbar palett.

Som jag sa till Tina, när hon och hennes familj var här en dag i förra veckan. "Man kan inte annat än att vara lycklig, över att få bo som vi gör".

 Långt ifrån alla tycker att det här är rikedom - men för oss, Krister och mig, är det här livskvalitet och kan inte mätas i pengar.

(Jag kan rekommendera en bok om fåglar, som jag fått av Philip och Cajsa i julklapp, som är bra.  Den innehåller fina bilder, läten och beskrivning.
Titel: "Fågelsång, 150 svenska fåglar och deras läten". skiven av Jan Pedersen och Lars Svensson.

T.C.Y.

Aftonstund har guld i mund.

Vi var i Dannäs, en liten by några mil från Gnosjö igår kväll.
En sånggudstjänst kl. 19:00 var anledningen till att vi åkte till just Dannäs, men redan halv sex mötte vi upp Tina, Klas och Cajsa.
De bjöd oss på fika med våfflor, ("Gilbertvåfflor" vilket är lika med dubbel våffla), i Dannäs Våffelkafé.
 Ett riktigt mysigt kafé, som ligger i byns gamla skola, mitt emot kyrkan.

Efter den goda fikan och gemenskapen på uteserveringen, gick vi till kyrkan.

Dannäs kyrka är byggd på 1100-talet, men tillbyggd, ja det kommer jag inte ihåg, även om Klas berättade det för mig igår. Minnet är bra, men alldeles för kort, och verkar bli kortare för varje år som går.
Antingen var det på 1500 eller 1800-talet, men hur som helst, är det en liten, fin kyrka.

 Väl framme vid kyrkan träffade vi Tessan, Theresia Carlsson och Sanna, Susanna Fröne.
Två underbara tjejer, som var kvällens höjdpunkt i sånggudstjänsten.

Mina två flickfavoriter, Sysslingarna Cajsa och Tessan.

Love.

Hoppas du har överseende med kvalitén på de tre filmerna, som jag spelade in när Tessan och Sanna spelade och sjöng. Lite kan jag skylla på tårarna som inte kunde hålla sig tillbaka. Liksom lite svårt att se då.
Till er somvelat gå och lyssna på flickorna, men inte kunde, håll till godo och njut.

T.C.Y.

Midsommar - 2013

 

Nu är det midsommarafton och klockan är 00:15.

Vilken skön kväll, eller rättare sagt natt det är.  

Ytterdörren är öppen på vid gavel och det är 19 grader ute, månen lyser trolskt på himlen, i sällskap av mörka moln. Hoppas det inte är åskmoln. Och det finns varken mygg eller knott som förstör.

Dagen har varit riktigt fuktig och varm, som söderhavsvärme.

I onsdags överraskades vi av åskväder, när vi var och handlade. 

Vi brukar alltid dra ur kontakter till datorer och telefoner vid åska. Men inte igår, och då slogs modemet till datorn ut. Inte alls roligt. 

Turligt nog hann vi köpa ett nytt modem, innan affärerna stängde. 

Vår datorexpert James, ställde upp, som alltid, och kom och hjälpte oss installera modemet och en annan "grej", som gått sönder inne i datorn.

"Man saknar inte kon, förrän båset är tomt", detsamma gäller för datorn. Kallas det för datorberoende?

Sill, färskpotatis, grädde / gräddfil med tillbehör, blir det som sig bör till lunch  midsommarafton. Och så klart färska jordgubbar med grädde / vaniljkesella.

Sju sorters blommor har vi redan plockat. Ängarna är underbart vackra nu, med alla olika blomsorter och dofter.

En liten video, som förklarar hur vi svenskar firar Midsommar:

 

 

"Min lilla gröna", min Toyota, besiktigades för en vecka sedan.
Det är alltid lika spännande, att höra vad besiktningsmannen har att säga om den.

Jag tror det är vid två besiktningar, som jag har fått påpekanden, sedan jag köpte den 1999.
Inte så konstigt egentligen, snart 13 år och inte gått mer än 6990 mil.
Ena gången var koldioxidhalten lite för hög, den andra gången var det en parkeringslampa, som var sönder.
 Hoppas bilen sköter sig bra till nästa besiktning. Det gör den nog, för den får för det mesta vila i garaget, eftersom Kristers bil är mer komfortabel att åka i :)

Nu önskar jag dig en riktigt glad och trevlig Midsommar.

T.C.Y.














                               

Det skulle firas.

Jag är inte någon morgonpigg person, och har heller aldrig varit.
Men i torsdags, 13 Juni var det med glädje jag stängde av alarmet på telefonen, och steg upp direkt.
Det var en dag där det skulle firas.


Dagen började med att jag hissade flaggan, för Krister som firade födelsedag, och våra tre barnbarn, som hade skolavslutning.
 Solen lyste med sin frånvaro, men inte regnet. Det är så synd att det regnar, när alla fina och sommarklädda barn/ungdomar promenerar från skolan till avslutningen i kyrkan. 
Regnet behövdes för växtligheten och skolbarnen lät inget regn dämpa glädjen över sommarlovet, som väntade.


                                       



Kl.8:20 var vi i Forsheda kyrka. Då hade högstadiet, där Philip gick sista året sin avslutning. En skön, men lite sentimental känsla, efter att ha gått tillsammans med klasskamraterna i tio år.

Skolans rektor höll ett tal till eleverna, som verkligen berörde. Det han sa, skulle kunna varit mina egna ord till mina barn och barnbarn. 
Jag hoppas och tror,att många elever kommer att ha hans ord med sig i framtiden.
Talet avslutade han med en dikt, en indisk dikt. (Jag uppfattade först att det var Alf Henriksson, som skrivit den, men enligt google är författaren okänd.)


                   Dagen i dag är en märklig dag.

Den är Din.
Gårdagen föll ur Dina händer,
den kan inte få mer innehåll
än Du redan har givit den.
Morgondagen vet Du ingenting om.
Men dagen idag, den har Du.
Använd Dig av den.
Idag kan Du glädja någon.
Idag kan Du hjälpa en annan.
Kanske Dig själv.
Dagen idag är en märklig dag.
Den är Din.

(Författare okänd)  

Kl. 10:00 var det så Cajsa´s avslutning, också i kyrkan.

Det blev till att få sjunga "Den blomstertid nu kommer" två gånger. Det kan det aldrig bli för mycket av, den är så fin.

Prästen Klas hade ballongwolleyboll i båda grupperna, som var populärt och gav många skratt.

Som symbolik för delad glädje, fick vissa blåsa upp "glädjeballonger", och sen släppa upp dem i luften.

De som blåste upp ballongerna, blåste ut sin glädje i dem, och delade sen med sig av sin glädje när ballongerna steg upp mot taket och luften, glädjen, spreds i kyrkan. 

Det var en härlig syn, att se alla blå och gula ballongerna lyfta upp mot taket.

Efter avslutningarna, blev det som tidigare år, avslutningsfika hos Philip och Cajsa, med jordgubbar, glass och dajmkulor. Smaskens!!

"Skolavslutninsrosor",är också tradition. 

Till Philip blev det 10 röda rosor och till Cajsa 6 röda rosor.

Cajsa är nu den enda av barnbarnen, som får röda rosor nästa skolavslutning.

När vi åkte hem åkte vi först till Anderstorp och James.

På gymnasiet, är inte några farföräldrar med på avslutningen. Därför blev det att han fick sina rosor, när han kommit hem från skolan.

Inte röda rosor, utan vita och i år två styck.

På kvällen firade vi Kristers födelsedag, tillsammans med nära och kära.

Kristers födelsedagstårta har också blivit lite av en tradition, eftersom det är säsong för svenska jordgubbar.

Pavlova, med glass, grädde och jordgubbar.

Det blev lite mycket av kalorier den dagen, men ska det firas, så ska det, och mumsigt var det.

T.C.Y. 

  

Kära syster och svåger, kom på en liten snabb visit idag. Det är alltid lika roligt, men blir alldeles för sällan, som vi träffas. Jag är inte bättre jag med att besöka dem. Ändå bor vi inte mer än ett par kilometer från varandra. Däremot "träffas" vi via internet, så gott som dagligen.

Tidigare i veckan, som gått var jag på kontroll på Ögonmottagningen i Värnamo.
Trycket som var för högt hos optikern, var helt perfekt då. Skönt, nu väntar jag bara på svar om synnerven.

Brödförrådet i frysen, har jag också ökat på i veckan. Det blev bara "mitt bröd", 2 nötlimpor, Pones och Focaccia. Jag delar gärna med mig av brödet, men det är inte så gott tycker Krister, därför har jag bröd i minst två månader framåt.
Däremot ska jag försöka få till ett bullbak framåt veckan.

Första gången, men inte sista som jag fick naglarna fixade, också i veckan.
En liten försiktig förlängning, till att börja med.
Jag hade lite beslutsångest, när det gällde val av färg på nagellacket. Men det fick bli en inte allt för `utstickande´ färg.
Det var inte bara känslan av att bli ompysslad, av Lina som gjorde manikyren, som var skön, utan också hennes glada och positiva sätt. Med Tina som sällskap, blev det många hjärtliga skratt, blandat med allvarligare samtal.

Veckan avslutade vi med att äta på Restaurang Bambu.
Varför ska jag äta så mycket, när det är gott? Efter "Tre små rätter", var jag mer än lagom mätt. Men,jag kunde ändå inte låta bli att beställa av dessertbuffén också.
Väl hemkomna, blev det en lång och skön sovstund i soffan. Det är ju jobbigt att smälta mat ;)

Till veckan blir det skolavslutningar med "Den blomstertid nu kommer", rosor och vad jag hoppas solsken.
Senare samma dag, kommer vi att fira ett födelsedagsbarn också. Flera anledningar att hissa flaggan.

T.C.Y.

Vilken fin söndag vi har haft idag. 

På förmiddagen kom systersonen Mikael, Ylva och deras två mysiga och lekfulla hundar på besök. Det är alltid lika roligt med spontant besök. 
Vi gör som Kajsa Warg gjorde, vi tager vad vi haver, att bjuda på. Idag blev så storslaget som en liten glasspinne och kaffe. Lite men välment, och så är det just samvaron, som jag tycker är viktigast.
Välkomna åter!

På eftermiddagen gratulerade vi "lillbrossan" Lennart. Ett par veckor för sent, men "bättre sent än aldrig". Där vankades det smörgåstårta och hemmagjord gräddtårta med färska, svenska jordgubbar. Mums!

Tomatplantorna i växthuset, har i år utökats  med en ny sort.
Jag har, som tidigare år, sått kärnor från förra årets skörd. Den nya sorten är en microtomat. Perfekt storlek på plantan, om man har litet utrymme att odla på. Tomaternas storlek blir därefter också. Det ska bli spännande, att få testa hur de smakar.

Eftersom några läsare av förra inlägget "Årets första dopp", bett mig visa bild på min baddräkt (efter "doppet"), tänker jag tillmötesgå önskningarna.
Kanske det inte är årets baddräktsmode precis, men här kommer i varje fall bilden ;)

 

 Och får jag presentera min badkompis, Liam?
                                                                      
                                                                    
                                                                             Här är han. 

 

I veckan som kommer, har jag två besök inplanerade. Två helt olika besök.
På tisdag skall jag till Ögonmottagningen i Värnamo. Anledningen till besöket är en remiss från optikern, bara för att trycket i ögonen var för högt. Det behöver inte betyda att det är något fel på ögonen, för optikern sa att ögontrycket är mycket individuellt.

På onsdag är det ett mer angenämt besök. Jag skall åka till en nagelteknolog och få naglarna fixade. Det är en Mors Dagpresent från Tina.

Det känns lite speciellt med presenterna, som Magnus och Tina gav mig. Speciellt bara för att båda, utan att veta om varandra, köpt kläder till mig. Jag fick en klänning av Magnus och en jumper av Tina. Det är så roligt eftersom de själva valt kläder, som jag också skulle valt till mig själv, plus
en söt kaffemugg, med en krukväxt i, av Magnus och så manikyren av Tina.
Goa ungar!!!

T.C.Y.

                         

Årets första dopp mm.

Senaste blogginlägget jag skrev, var i Mars vid Påsk.
Jag har nu 11 minuter på mig att skriva i bloggen, innan vi går in i Juni månad.

Vart tiden har tagit vägen, ja det vet jag inte.
"Skomakaren har haft semester" och ute i växthuset är det full fart på växterna. Om än senare   tidigare år. Allt utom tomatplantorna, som redan kommit med första omgången blommor.

"Snörarkullen",där vi i höstas avverkade alla granar, har nu blivit som en liten oas för oss. Bok, ek, björk och någon enstaka en finns nu kvar. Under den största boken (vill gärna veta hur gammal den är), har vi två stolar, där vi kan sitta och bara njuta.

Trots att en maskin har kört bort ris och grenar, finns det mycket smått kvar på marken.
Vi plockar lite varje gång vi strosar runt där uppe, men det finns mycket kvar.
I början av månaden, var Tina och Klas här, och drog ris, medan Cajsa hjälpte mig att klippa ner och plantera om växter, som vilat i källaren över vintern.

Klas drar ris.

Våren har gett mig inspiration, inte bara för växterna i växthuset och trädgården, utan också i min "lilla regnskog", odlingsskåpet och orkidéer över huvud taget.
Eftersom jag, sedan rätt lång tid tillbaka, saknat ambition att ge orkidéerna den skötsel  de vill ha, är det jätteroligt igen.
Det finns många tomrum att fylla, efter de orkidéer som fått flytta till orkidéhimlen.
Och jag har så smått börjat med det.
Igår kunde jag hämta ut ett paket, med åtta nya godingar.
"Tessan", här är orkidéerna, som fanns i paketet :)

Plantorna har jag beställt från Orchidéhuset i Stockholm.
Vill du köpa en orkidé, lite ovanligare än de man kan köpa i "vanliga" affärer, kan jag rekommendera dig att gå in på Orchidéhusets hemsida, där det finns en internetshop. Fin kvalité och god service.

Ja visst ja!!!!!
Årets första dopp utomhus, det tog jag för ungefär två veckor sedan.
 I EN BÄCK, HELT OFRIVILLIGT.
Vi var hundvakt åt två fina hundar. Den ena en otroligt söt 16 veckor gammal valp.
Hundarna och jag tog en liten promenad, och de fick gå utan koppel. Jag tyckte det inte behövdes koppel, eftersom båda följde mig så fint. Tills vi kom till "vår bäck".
Snabbt som blixten sprang  den lille ner för slänten mot bäcken. Och pladask.....så var han i vattnet.
Självklart var jag tvungen att ta mig ner, och hjälpa honom. ( Nu önskar jag att jag kunde filmat mig själv.)
Precis när jag tog klivet ner i vattnet, lyckades den fyrbenta vännen, ta sig upp på andra sidan.
Min fot i vattnet halkade på en sten, jag föll baklänges, i ett horisontellt/ vertikalt läge, och kom inte upp.

När jag ligger i bäcken, usch så kallt vatten ;) , hoppar valpen ner på mig, och den förståndiga äldre hunden, kom och nosade mig på huvudet. Jag tror hon insåg att allt inte stod rätt till.
Hur jag än försökte, lyckades jag inte få fäste för att ta mig upp. Vad jag skrattade. Tills jag hörde, "behöver du hjälp"? Det var Husse och Matte som kom tillbaks, och fick se mig. Jag kunde se hur svårt de hade för att hålla sig för skratt.
Först hade jag inte något ont alls, mer än rejäla blåmärken på ena armen.
Men, efter ca 45 minuter hade jag fått riktigt ont i mitt ena knä.
Det blev besök på Vårdcentralen dagen efter, och diagnosen skadat ledband. 6-8 veckor kan jag räkna med, innan det onda ger med sig. Om inte, blir det röntgen efter 8 veckor, men det tror jag inte behövs.

Krister har än en gång fått brev från Pacemakermottagningen. Alla värden som läkaren fått från Merlin-sändaren var bra. Varken pacemakern eller defibrillatorn hade behövt slå till. Skönt!

Jag började skriva inlägget i Maj och slutar i Juni, med en bild från den senaste blomningen i odlingsskåpet.

Jag har också lovat mig själv att uppdatera bloggen, om inte varje dag så i varje fall varannan dag.

T.C.Y.

Glad Påsk

Oj vad jag har slarvat med att uppdatera bloggen.

Jag har blivit påmind om att jag inte bloggat på länge. Det tackar jag för, då finns det ju någon som följer mitt bloggande.

Under tiden, från senaste inlägget fram tills idag, har allt gått sin gilla gång.
Men,vårdagjämningen har varit, nu firar vi Påsk och natten till söndag övergår vi till sommartid.
Trots att den där timmen som vi missar, och att den sen påverkar mig flera dagar i veckan som kommer, är det en skön känsla.
 Sommaren är på väg.

Jag har också hunnit med att bli ett år äldre, enligt födelsebeviset.
Jag har sen jag fyllde 27, fortsatt att fylla det. Fast kroppen håller inte riktigt med där.
Min födelsedag vill jag ändå gärna fira, jag har fått uppleva ännu ett år.

Ett kärt besök, av min f.d arbetskompis Charlotta och hennes ljuvliga dotter Vera, har jag haft. Tina, som också jobbade tillsammans med "Challe" var också här.
Lilla Vera och Krister fann varandra direkt. Som oftast faller de flesta barn, som Krister träffar, för honom. Precis som jag :)

I veckan hade Krister återbesök till hjärtläkare, och hade innan dess förberett besöket, med en massa blodprover och ultraljud. Det blev ett positivt läkarbesök, inte några förändringar till det sämre än förra årets besök. Tvärtom, något prov var bättre.

Vintervädret vill inte ge vika, det struntar i allt vad vårdagjämning och sommartid heter.
Men jag har gett vika för vintervädret, till viss del.
Vinrankan är klippt och samlade frön från förra sommarens växter, har blivit sådda.

                                      

En GLAD , TREVLIG, LUGN och SKÖN PÅSK önskar jag dig.

LOVE.