Årets första dopp mm.

Senaste blogginlägget jag skrev, var i Mars vid Påsk.
Jag har nu 11 minuter på mig att skriva i bloggen, innan vi går in i Juni månad.

Vart tiden har tagit vägen, ja det vet jag inte.
"Skomakaren har haft semester" och ute i växthuset är det full fart på växterna. Om än senare   tidigare år. Allt utom tomatplantorna, som redan kommit med första omgången blommor.

"Snörarkullen",där vi i höstas avverkade alla granar, har nu blivit som en liten oas för oss. Bok, ek, björk och någon enstaka en finns nu kvar. Under den största boken (vill gärna veta hur gammal den är), har vi två stolar, där vi kan sitta och bara njuta.

Trots att en maskin har kört bort ris och grenar, finns det mycket smått kvar på marken.
Vi plockar lite varje gång vi strosar runt där uppe, men det finns mycket kvar.
I början av månaden, var Tina och Klas här, och drog ris, medan Cajsa hjälpte mig att klippa ner och plantera om växter, som vilat i källaren över vintern.

Klas drar ris.

Våren har gett mig inspiration, inte bara för växterna i växthuset och trädgården, utan också i min "lilla regnskog", odlingsskåpet och orkidéer över huvud taget.
Eftersom jag, sedan rätt lång tid tillbaka, saknat ambition att ge orkidéerna den skötsel  de vill ha, är det jätteroligt igen.
Det finns många tomrum att fylla, efter de orkidéer som fått flytta till orkidéhimlen.
Och jag har så smått börjat med det.
Igår kunde jag hämta ut ett paket, med åtta nya godingar.
"Tessan", här är orkidéerna, som fanns i paketet :)

Plantorna har jag beställt från Orchidéhuset i Stockholm.
Vill du köpa en orkidé, lite ovanligare än de man kan köpa i "vanliga" affärer, kan jag rekommendera dig att gå in på Orchidéhusets hemsida, där det finns en internetshop. Fin kvalité och god service.

Ja visst ja!!!!!
Årets första dopp utomhus, det tog jag för ungefär två veckor sedan.
 I EN BÄCK, HELT OFRIVILLIGT.
Vi var hundvakt åt två fina hundar. Den ena en otroligt söt 16 veckor gammal valp.
Hundarna och jag tog en liten promenad, och de fick gå utan koppel. Jag tyckte det inte behövdes koppel, eftersom båda följde mig så fint. Tills vi kom till "vår bäck".
Snabbt som blixten sprang  den lille ner för slänten mot bäcken. Och pladask.....så var han i vattnet.
Självklart var jag tvungen att ta mig ner, och hjälpa honom. ( Nu önskar jag att jag kunde filmat mig själv.)
Precis när jag tog klivet ner i vattnet, lyckades den fyrbenta vännen, ta sig upp på andra sidan.
Min fot i vattnet halkade på en sten, jag föll baklänges, i ett horisontellt/ vertikalt läge, och kom inte upp.

När jag ligger i bäcken, usch så kallt vatten ;) , hoppar valpen ner på mig, och den förståndiga äldre hunden, kom och nosade mig på huvudet. Jag tror hon insåg att allt inte stod rätt till.
Hur jag än försökte, lyckades jag inte få fäste för att ta mig upp. Vad jag skrattade. Tills jag hörde, "behöver du hjälp"? Det var Husse och Matte som kom tillbaks, och fick se mig. Jag kunde se hur svårt de hade för att hålla sig för skratt.
Först hade jag inte något ont alls, mer än rejäla blåmärken på ena armen.
Men, efter ca 45 minuter hade jag fått riktigt ont i mitt ena knä.
Det blev besök på Vårdcentralen dagen efter, och diagnosen skadat ledband. 6-8 veckor kan jag räkna med, innan det onda ger med sig. Om inte, blir det röntgen efter 8 veckor, men det tror jag inte behövs.

Krister har än en gång fått brev från Pacemakermottagningen. Alla värden som läkaren fått från Merlin-sändaren var bra. Varken pacemakern eller defibrillatorn hade behövt slå till. Skönt!

Jag började skriva inlägget i Maj och slutar i Juni, med en bild från den senaste blomningen i odlingsskåpet.

Jag har också lovat mig själv att uppdatera bloggen, om inte varje dag så i varje fall varannan dag.

T.C.Y.