tisdag 21 juni 2016

Sommar, trädgård och lite till.



Sommar.

Förr kallades Juni också för sommarmånad, Juli för hömånad och Augusti för skördemånad.

Naturen är allt förunderlig. 

Jag har, som många andra en speciell förtjusning för solnedgångar. Solnedgången jag fick uppleva i fredags, var vad jag kan minnas, den mest magiska jag sett där vi bor. 
Den var trollsk och gav en mystik, nästan lite skrämmande känsla. Men samtidigt enormt vacker.
Istället för att fortsätta plocka ner tvätt från torkvindan, gick jag och hämtade kameran. Jag önskar jag kunde fått färgerna på himlen mer naturligt mörk-orange-röda, när jag fotade. Vill inte redigera bilderna, eftersom jag vill ha dem som så som kameran fångade dem.
Det fanns ett stort gäng småsabotörer, som tappert försökte få mig avbryta fotograferingen, men jag var tapprare. De kallas för KNOTT!! De har säkert någon funktion att fylla i naturen, men inte vet jag vad.









De penséfrön, som jag sparat från förra sommaren, har också överraskat. 
Många småplantor blev det, jag kunde bara plantera en liten del av dem. Resten av plantorna, har spritts lite runt om i Småland. Jag blev glad, när de inte behövde hamna på komposten.
Fröerna var från rosa och lila penséer. Men, inte en enda blomma ,har nu varken samma form eller färg.
Jag har läst om F1-hybrider, när jag köpt tomatfröer. Det samma gäller säkert för de här plantorna.

 Citat:  Att spara frön från F1-hybrider

"Om du sparar frön från en F1-hybrid och sår säsongen efter kan resultatet bli mycket skiftande. Det är bara den som har båda föräldrasorterna som kan få fram en ny likadan sort. Du måste alltså köpa nya frön av samma sort nästa år för att vara säker på att få rätt blomma eller grönsak. Men å andra sidan kan du få en glad överraskning om den sort som kommer av en F1-hybrid är fin och annorlunda."

Det ska bli intressant att spara frön från årets blommor och se vad det blir för färgkombination i nästa generation.
Det vore roligt att få veta, om någon som har fått penséplantor av mig, har andra färger på blommorna. Berätta gärna i så fall. 

En bildkavalkad på olika färgkombinationer på blommorna.















































De försådda tomatplantorna, har hittills växt bra och verkar trivas.
Några egenodlade tomater till Midsommar blir det inte, men några sorter är på gång, fast fortfarande gröna.
Jag är nöjd med att odla dem hängandes upp och ner. Smidigt och lättskött.




Något besked om resultatet av Kristers röntgen har fortfarande inte kommit. Inte mer än ett brev att han har telefontid med Urulogen i Jönköping 28 Juni. 
Vi har varit riktigt nöjda med både läkare och den vård som getts, men att behöva gå och vänta på ett resultat av strålningsbehandlingen i över fyra månader är fruktansvärt jobbigt.
Vi är väl medvetna om att det är många, många fler som läkarna ska finnas till för. De gör vad de kan och har tid till, men det hjälper inte den som vill få ett svar.
Nu hoppas och tror vi på ett givande telefonsamtal från Urulogen.

Vi har inte bara gått och väntat på svar inte.
Vi njuter av sommaren, vi har firat Kristers födelsedag, vi har varit på min systers barnbarns studentexamen i Falkenberg. Trevliga händelser.
Så ser vi fram emot en Midsommar med trevlig gemenskap, sol, sill och "potäter", kanske en nubbe till sillen (inte kanske), och en pavlova med grädde och måååånga jordgubbar.

HA EN RIKTIGT TREVLIG OCH SKÖN MIDSOMMAR!

T.C.Y.

söndag 29 maj 2016

Maj månad


Maj månad, och våren har åter kommit till vårt Paradis.
Vi är  lyckligt privilegierade, som får ha naturen alldeles utanför dörren, med allt vad det innebär.

Växter och djur bjuder nu på godis för både ögon, öron och näsa.
Häggen med sin fantastiska doft är överblommad, istället får vi nu  njuta av syrénerna ett tag framöver.








Vid bäcken lyser kabelekan i kapp med solen.




Fåglarna har haft och har en bråd tid nu.
Några samlar fortfaranade och intensivt, bomaterial till sina bon, andra jagar efter mat till redan kläckta ungar.
Det vore intressant att veta, vilken sorts fågel det är som tycker att fiberduk är ett bra bomaterial.
Fiberduken, som jag haft till att skydda plantor med, är perforerad med massa små hål. Avslöjade!


Undrar vad för en liten fågelunge det var, som kröp ur det fina ägget. Jag har googlat på blå/turkos ägg med svarta prickar, ev är det en koltrast.





Vid halv elvatiden ikväll var det så skönt ute. Syrénerna doftade och fåglarna sjöng.
Jag kom att tänka på Arja Saijonmaas låt -  "Jag vill tacka livet som gett mig så mycket"






I eftermiddags var vi och hälsade på kusin Greta och hennes man Rupert, i deras sommarställe i Sjöarp.
Det är nostalgi med att besöka Sjöarp. Fundera över och försöka sätta sig in i, hur det såg ut när vår Farmor Emilia, sprang omkring och lekte där.
Tack Greta och Rupert för en mysig stund.




Vi brukar oftast försöka att veckohandla. Så gjorde vi i fredags också.
När vi var på väg till kassan, Krister en bit ifrån mig, ropade han "vill du ha en sån här?", och höll upp ett gosedjur. Självklart!! ville jag det. Man kan aldrig bli för gammal för kramdjur. Så nu får "Kramiz" sitta på en pall i köket och dela ut kramar till alla som är i köket.
Tack mannen min.





 På tisdag har Krister tid för röntgen av buk och lungor. Något svar får vi säkert inte då, utan det blir åter igen, att vänta. Vi hoppas, hoppas och tror att det blir ett bra röntgensvar.

 Idag är det Mors Dag. Grattis alla Mammor!

T.C.Y.

tisdag 17 maj 2016

Det ska vi fira


Dagen för beskedet är här. Beskedet om resultatet av  Kristers strålningsbehandling. På dagen exakt tre månader efter sista strålningen.

TACK!!!!!,  för att den  långa väntan, ovissheten och oron är över, och TACK FÖR RESULTATET.

Eftersom vi visste om via radio mm, att det var svårt att komma fram på E4an utanför Jönköping, åkte vi i tid, med god marginal.
Vi åt först lunch på sjukhusets restaurang. Länge sedan jag fick tvinga mig att äta, aptiten saknades.

När tiden var inne för att gå till Urologmottagningen, gick det snabbt tills vi fick träffa läkaren, som skulle gå in via urinröret och titta i urinblåsan.
Nu var minuterna långa. Och extra jobbigt för Krister, eftersom läkaren hade svårt att nå fram till urinblåsan.
När vi såg på skärmen, som visade urinblåsan invändigt och läkaren sa, "att tumören finns inte kvar, den är borta", ja den känslan går inte att återge i ord. Glädjetårarna sa mer än alla ord i världen.

Om några veckor kommer svar på provtagning och kallelse för röntgen. Var sak har sin tid, så nu njuter vi av besöket idag och beskedet vi fick.

Tack för alla tummar som hållits och  alla tankar och "lycka till".

Ikväll firar vi dagen, Krister och jag.


 

T.C.Y.

söndag 15 maj 2016

Pingsthelgen 2016



Vilken fin Pingstafton vi har fått vara med om.

Vi fick vara med och fira vårt yngsta barnbarn Cajsas konfirmation.
Det är något speciellt med konfirmation. Så härligt att se när de fina ungdomarna tågar in i kyrkan i sina vita kåpor. Lite rörande tycker jag, som ett steg in i vuxenvärlden. Och framför allt en bekräftelse på Dopet.





 Konfirmationen hölls i Hångers kyrka. För mig lite speciellt, eftersom jag älskar altartavlan, som är så fin och likadan som altartavlan i Gnosjö kyrka. 
Den inger trygghet och har följt mig sedan jag var liten och gick i söndagsskolan, konfirmerades och när jag och Krister gifte oss i Gnosjö kyrka.




Efter konfirmationsgudstjänsten, åkte vi vidare till församlingshemmet i Forsheda, där Cajsa bjöd på god mat och kaffe med tårta. 


Tårtan, som är gjord efter Cajsas önskemål.




Naturen är som vackrast vid Pingstiden. När vi åkte till Hånger, gick vägen stundtals genom bokskog. Det var lite som att åka genom en grönskande, lummig och skir sal.

Vädret har varit riktigt soligt och varmt sista tiden. 
Perfekt, för nu har jag fått allt färdigplanterat och det som behövts klippas ner klart. Växterna har fått sin rätta plats, där de ska växa till sig och framöver ge både blomfägring och tomater. (Förhoppningsvis). 

 Kanske det lär blir någon slanggurka också. Men jag och gurkodling går inte så bra ihop. Av drygt 10 plantor som jag frösått, har jag nu två kvar, där den ena egentligen kan räknas som en halv. Ja ja, om mina plantor inte vill, så finns det gurkor i affären.



 Tack Tina för den egenhändigt dekorerade vattenflaskan. Den är perfekt att ha med ute när jag "arbetar" i trädgården eller växthuset.

Lagom till Pingsthelgen ändrades vädret rejält. Till betydligt kallare temperatur. +5 grader på natten är väl svalt för speciellt tomatplantorna. Men jag tar risken att ha kvar dem ute utan att täcka över dem. 

Vi har väntat och väntat på att Krister skall få kallelse till Urulogen, så vi ska få ett resultat av strålningarna.
Till sist ringde vi och kollade om  och när det blir. Svaret blev i slutet av Maj.
En kallelse kom i veckan med tid till 30 Maj. Dagen efter ringde de från Urulogen och ändrade tiden till 17 Maj.
Nu väntar vi inte, nu hoppas vi!!!

T.C.Y.   
   

tisdag 26 april 2016

Luriga April


För knappt en vecka sedan stog jag ute i bara bikinibehå och planterade om tomatplantorna för sista gången, nu i hinkar.
Nöjd och belåten med resultatet, hängde jag in dom i plasttältet, som jag provisoriskt gjort i växthuset, och med frostvakten som vakar över temperaturen där inne. Med facit i hand, så är det allt tur att jag har frostvakten där.
Så typiskt April. Sol, regn, snö, hagel och nattfrost. De två sista nätterna har termometern visat  - 2,2 grader.
Stor tacksamhet till den person, som uppfann frostvakten, som startar när temperaturen är under +13 grader i tältet.


 22 April. Nu vill det till att hålla tummarna. Hoppas på många tomater och minst en av varje sort, så jag kan spara några kärnor att så nästa odlingssäsong.





24 April. Inte direkt önskeväder, men jag tror detta är vad som behövs, för att våren, som ska hälsas välkommen till helgen, känner sig välkommen. Och kommer då.



Tråkigt för växtligeheten, men värre för alla småfåglar, speciellt flyttfåglarna som inte är vana vid vintern.
Vi har haft flockar med runt tjugo Bofinkar, som varit och ätit av fågelmaten. Jag led verkligen med den lille Bofinken Knut, som gick runt bland haglet utanför fönstret.





 

_ _ _ _ _


En bild kan säga mer än tusen ord.
Här om dagen när Krister skalade ett apelsin till sig, frågade han om jag ville ha halva eftersom det var så stort. Jag tackade ja och fick ena halvan och samtidigt skalen från apelsinet. 
Om jag blev förvånad, när jag lade ifrån mig skalen på bänken?! Jo det blev jag. Ett av skalen var ett fint hjärtan.
Delad kärlek är dubbel kärlek. Hjärtat ligger nu i press och jag ska försöka klura ut hur jag ska kunna behålla det, utan att det skrumpnar eller ruttnar. (Tar gärna emot "konserveringstips").






"Inga brev är bra brev". Men inte alltid. I varje fall inte som nu, när vi vet att det måste komma ett brev med en kallelse för röntgen, till Krister. Innan dess inget besked om resultatet av strålningarna. Om två dagar är det tio veckor sedan sista strålningen. Nu tycker vi att det är en onödigt lång och energikrävande väntan.

Under tiden vi väntat, har jag varit hos sjukgymnast och fått träningsschema för tumbasartros och hälsporre. Inta några svåra eller jobbiga övningar alls, men det vill till att ha disciplin på sig och träna efter schemat.

                                       
                                                _ _ _ _ _

Flera kända artister har under senaste året avlidit. Både svenska och utländska. Tråkigt, de tillförde så mycket med sin musik och deras musik kommer alltid att finnas kvar.

1977 den störste av alla, Kungen Elvis bara 42 år och nu Prince 57 år. 
När "Purple Rain" spelas, då skruvar jag upp volymen och njuter.
 

 http://fr.musicplayon.com/play?v=438031


Bilder för att hedra Prince, som min kusins dotter i USA, delat på facebook. 

 The Eiffel Tower, The Empire State Building, Niagara Falls, and The Superdome tonight

T.C.Y.

tisdag 12 april 2016

Växthus, odling och föreläsning




Nu är våren rejält på gång. Härligt!

De första vårtecknen, så som tussilago, blå-och vitsippor, har vi kunnat njuta av en tid nu.
En växt jag aldrig haft tidigare och som jag inte ens visste fanns, fick jag av Nettan och Ingemar när jag fyllde år i Mars förra året. En Balkansippa.När den blommat över, planterade jag ut den i gräsmattan, där vår lille Amadeus ligger.Vilken glad överraskning det blev, när jag för några dagar sedan fick se att den klarat sig.Den hade fått små blomknoppar, som nu börjat slå ut. Dessutom har plantan vuxit till sig duktigt. Glädje!







Våren innebär mycket arbete, men ett roligt och avkopplande arbete.
Växthuset och all förberedelse för odling är det som jag prioriterar nu. Visst behöver jag rasta "Fido(dammsugaren) inomhus emellanåt, men försöker ta vara på de fina dagarna utomhus istället.
I helgen tvättades glasrutorna i växthuset ut och invändigt. Det är otroligt att det kan bli så mycket alger och smuts på ett år.
Nu är det gjort och fint blev det.





Rygg, händer och fötter tyckte det var tillräckligt jobb med tvättningen. Dagen efter blev det därför dammsugning, också det i växthuset.
(Jag är tacksam för snickaren, som var här för några år sedan. När jag såg hans arbetsbyxor, kom jag på att "såna däringa" med rejäla knäskydd borde jag ha). 
Jag köpte ett par och vill påstå att det var ett bra köp. Jag låg på knä och dammsög mellan springorna på golvet. Det var som ett mindre pass på gymmet.
 

Färdigstädat! Nu var det dags att förbereda för mina frösådda plantors utflytt.
Kalla nätter och ibland till och med frost, gör att plantorna behöver extra skydd ett tag framöver.

Ett provisoriskt tält, av vädringsställ och bubbelplast är också fixat. Det tillsammans med frostvakten, hoppas jag gör så att plantorna klarar av flytten från källaren till växthuset.








Igår planterades fyra gurkplantor om, i deras slutstation, en 90 liters murarbalja.
De fick bli först ut att tälta. Det är alltid lika spännande att se om de klarat natten. Första natten gjorde de det.


Nästa odlingsprojekt är omplantering av tomatplantorna. 13 sorter och helst två av varje är planerat. Men tvivlar starkt på att det blir så.
Eftersom jag skall odla dem upp och ner i hinkar, blir det svårt att luska ut plats till alla.
Jag testade förra året med "upp-och-nerodling" och blev nöjd med det. Förutom att tomaterna inte mognade, men det får förra sommarens väder ta ansvar för.
 

Krister tillverkade idag krokar, som jag kommer att hänga upp hinkarna i. Vi trodde inte vi hade något material hemma för det. Men som oftast kommer han på någon lösning och hux flux, hade jag fått mina krokar.






Märket på kepsen.





Att en person, som haft fyra hjärtinfakter, den fjärde med hjärtstillestånd, halscancer med 35 strålningsbehandlingar, prostatacancer och urinblåsecancer med 33 strålningsbehandlingar, bär en keps med "Life is good", det är enormt stort. Mycket stort! Han bär inte bara kepsen, utan han lever där efter också.
Detta trots, att han ännu inte fått kallelse för skiktröntgen, efter strålningarna som avslutades för över sju veckor sedan. Därmed heller inget besked om resultatet.
Men som sagt, vi lever efter kepsens slogan.
 

På tal om kepsar.
Förra veckan var jag på en givande föreläsning med Torkild Sköld.
Han sålde kepsar där han skänker överskottet till cancerfonden.
Jag köpte så klart en keps, en "Gnällkeps". Jag har läst om denna Gnällkeps tidigare, men inte riktigt förstått vitsen med den.
Nu gör jag det. Vi gnäller över mycket, visserligen kan vi inte påverka allt som händer, men en hel del.







Som till exempel, när jag satt i växthuset och njöt av att städningen var avklarad, satt jag och klagade över ogräset, som trängt upp in vid golvet.


Japp! Jag hämtade och tog på mig min Gnällkeps.





Så klart är det upp till var och en, att tolka formeln på kepsen, så som den själv vill.
Just idag, tolkade jag den på detta sätt.





                                             Händer




X Reagerar
 
 
                                                          =  Resultat






Det var så mycket att ta till sig och smälta, det Torkild ptatade om. Jag kommer absolut gå och lyssna till hans peppande och klokhet, nästa gång han kommer att föreläsa i närheten.
 

Fem punkter, med mycket innebörd i. Ord, som jag försöker ta till mig. Inte så lätt, men träning ger färdighet.



Ett av Torkilds ordspråk: "Från och med idag så slutar du att jämföra dig med alla andra. De andra är så många och de är ändå inte som du. Bara du är bäst på att vara du".

 Ett långt inlägg, utan någon röd tråd blev det idag.
Men som sagt, "våren är rejält på gång" och den första som inspekterade vårstädningen i växthuset, var Ärland Ärlandsson. En efterlängtad gäst, som anlände igår. Välkommen!



Här hade jag tänkt avsluta dagens blogginlägg. Men!








Minipenséerna jag sådde från de frön, som blev av frökapslarna jag"stal" förra året, har jag omskolat klart. Drygt 70 styck, men har minst dubbelt så många kvar ( inte omskolade). Om någon vill ta hand om och omskola dem, så är det bara att hämta. Annars blir det komposten nästa. Det skall bli lila eller rosa blommor på plantorna.






T.C.Y.

söndag 3 april 2016

Vårsysslor och lite annat


Tiden går fort. 

Det är nu sju veckor sedan Krister avslutade strålningsbehandlingen.......... och fortfarande har han inte fått någon kallelse för skiktröntgen och inte heller något återbesök för besked om resultatet av strålningen. 
Det var jobbigt med alla resorna för behandlingen, men det är ta mig sjutton mycket värre med denna ovissa väntan.
Vi tror och hoppas på ett tillfredsställande resultat och njuter av och tar vara på dagen.

Idag är det 3:e April och vi firade Påsk, redan för en vecka sedan. 
Påskafton och Påskdagen firade vi tillsammans med Tina och Cajsa. En liten enkel påsksupé och så lite gott vin på kvällen blev det. Men ingen påskeld eller påsksmällare, inte ens prickskjutning med luftgevär. Vädret inbjöd inte till någon utevistelse, regn och lite blåsigt.





Denna maffiga orkidé, en Dendrobium, fick vi som påskpresent av våra flickor när de kom på Påskafton. Den kommer blomma länge med så många knoppar. (Om den nu får den skötsel som den vill ha.)

Många av mina orkidéer har jag fått markera som "döda" i min orkidédokumentation.
Men, det finns också de orkidéer som försöker se till att antalet inte sjunker för mycket.
En Phalaenopsis equestris, som jag haft ganska länge och som har fått keikies (barn), är nu inte bara mamma utan har också blivit mormor, till tvillingar. 




I glaskrukan står "barn nummer ett", som nu är mamma till "tvillingarna". På stängeln till vänster sitter den ena och blommar nu, på stängeln till höger kommer kommer den andra alldeles i toppen av stjälken. Sådana här orkidéupplevelser gör att orkidéintresset får en extra kick. Det behövs när den ena efter den andra plantan får åka på komposten.

Tomat och gurkodlingen verkar gå bra, "peppar, peppar ta i trä". (Knackar mig i huvudet ;) )






Tomatplantorna frösådde jag 11: februari, gurkplantorna några dagar senare.
Jag var för tidigt ute med att så, men det är inte så lätt när det kliar i fingrarna för att sätta igång. 
Får nog sätta upp bubbelplast och frostvakten i växthuset, då kan de få flytta ut dit. Ska bara tvätta glaset i växthuset först, blir det någorlunda varmt i morgon, så ska jag göra det då.

Förra sommaren när jag vattnade hos Magnus och Pia, när de var på semester, samlade jag på mig frökapslar av små minipenséer. Mot förmodan grodde, jag tror alla fröerna, så nu har jag säkert 400 microsmå plantor.Jag har omskolat en hel del, men har minst lika många småttingar kvar. Klarar de omskolade sig, blir det till att kasta de som är kvar i såjorden.







Idag blev det premiär för flytt från vinterförvaring till växthuset, för ett par växter. Det var bl.a ampeljordgubbar, jordgubbsmynta, Christmas Tree, ramslök och smultron.



De plantorna fick åka enhjuling, resterande kommer att få åka fyrhjuling.


I eftermiddags när jag gav de vilda fåglarna mat, ja då blev jag riktigt lycklig. När jag höll på vid fågelbordet kom den så söta Stjärtmesen och åt. Den ser ut som en liten ullboll med lång stjärt. Jag var ca. 30 cm från dem och hade som tur var med mig mobilen. Utan att de blev rädda, kunde jag ta upp den ur fickan och filma när de åt.
(Om ljudet är högt på kan man höra hur de tjattrar och hur en talgtoxe, inte lika tuff, sitter i trädet bredvid, och man hör hur irriterad den är av min närvaro)




T.C.Y.