onsdag 27 juli 2011

En vecka blandad av GODHET och ondska.

Life must go on.

Hur grym kan en människa bli? Svaret fick vi genom nyheterna på radion i fredags eftermiddag. Jag varken vill eller kan ta terroristens namn i min mun. Men syftet med massmordet, tror jag blir tvärtom, vad han tänkte sig. 
Som Norges statsminister, Jens Stoltenberg citerade, från minnesgudtjänsten i domyrkan i Oslo, ”Om en person kan visa så mycket hat, tänk då på all den kärlek vi kan visa tillsammans”.



Förr, när något kändes svårt, brukade jag säga, "det finns de som har det värre". Den senaste tiden har jag lagt till, "men det hjälper inte mig nu". Idag finns det de, som har det värre, och jag är lycklig över, att jag inte hade någon av mina kära med på lägret på Utöya.

Trots alla hemska nyheter på tv, radio och tidningar de senaste dagarna, har det funnits glädje hos oss.

I tisdags förmiddag, förra veckan, kom bror L och M och hälsade på. L hade för avsikt att hjälpa oss att bära ut en väl använd soffa. 
Därefter kom Patricia, som också agerade som `bärare´, innan hon klippte gräset åt oss.
Kristers syster I, kom samtidigt, för att hälsa sin bror välkommen hem, med en fin blombukett.
På eftermiddagen kom herr och fru W. från Anderstorp och hälsade på. G. har jag lärt känna genom OrkidéPrat och H. har varit Kristers arbetskamrat. G. hade bakat en ljuvligt god morotskaka, som de bjöd på.
Visst har man rätt, att känna glädje, över en sån dag :)

På onsdagen kom Patricia tillbaks, men nu för att vara vår målare. Ett av våra rum, skulle få ett lyft. Och det fick det. Sent på fredag eftermiddag var ett noggrant arbete slutfört.
När vi köpte målarfärg på måndagen, fick Krister se en väggdekor med bokstäver, som han tyckte hade kloka visdomsord, vilket jag höll med om. Det blev att vi köpte med oss en sådan också.


Vi är så nöjda med vårt `nya´rum.






Denhär boken fick jag av Patricia, samtidigt som hon poängterade att, "DU FÅR BARA SKRIVA POSITIVT I DEN ". Och det lovade jag :)

I lördags kom M och P, och hälsade på. De var nyss hemkomna, från ett soligt och varmt Korfu. 

I kväll kom T och hennes familj och hälsade på. De var också nyhemkomna, fast från stugan i Båstad.

Krister tar sina dagliga promenader, som han fick recept på när han skrevs ut från sjukhuset. Ett besök hos hjärtsköterskan, är inbokat till 3 augusti.

T.C.Y





söndag 17 juli 2011

Hemma igen.

Månen lyste så fint och trolskt på natten, efter att jag hade kommit hem från Jönköping.



 I går fick jag hämta hem K. från sjukhuset. Och det kändes verkligen skönt, för oss båda.
Nu väntar, till att börja med, 4-6 veckor lång rehabilitering. Det är den tiden hjärtat behöver efter en hjärtinfarkt,  för att kunna läka. Därefter kommer det bli lite mer ansträngande träning.
K. har fått ett recept utskrivet av hjärtläkaren, på 2x15 minuters lugna promenader dagligen.
Vi började redan idag med det.
http://www.youtube.com/watch?v=1IPvggh4qv0

Om två veckor har han tid till hjärtsköterska och efter två månader, återbesök till läkaren.

Idag på förmiddagen kom min bror L. och svägerskan M. med en fin krukväxt, för att hälsa K. välkommen hem.
Det var glädjande att se hur M. har rehabiliterats från sviterna efter stroken.

När K låg inlagd på sjukhus, blev det ganska naturligt att det var datorn, som gjorde mig sällskap.
Jag gav mig på att försöka göra bildspel med musik till, och efter att jag hade konsulterat vår datorexpert, J. lyckades jag till slut. Och det är så roligt :)

Våra planerade utflykter, som vi hade planerat göra nu, när vår lille Amadeus inte finns längre, får vi skjuta upp en tid. Vi har tid till det och det som betyder något nu, är naturligtvis, att K. klarade av detta så bra som han gjorde. Det är vi tacksamma för.
T.C.Y

söndag 10 juli 2011

Naturen....ett underverk.




2011 är Internationella Skogsåret.

FN har utlyst 2011 till internationella skogsåret. Under hela året pågår aktiviteter runt om i världen för att uppmärksamma skogen och dess värde.

I vår skog, finns ett träd som vi är lite extra stolta över. Det är en fin Bok, som det skulle vara roligt att veta åldern på.
På bilden är det K, C. som är femte generationen och jag, som är tredje generationen på Norlid.
(Bilderna är tagna i mars 2008)


Det var svårt, men med fingertopparnas hjälp, lyckades vi omfamna Boken.

C har tagit med kikaren på vandringen.

Den ståtliga Boken är värd för många stora och fina trädtickor.


Bilden är inte felvänd ;) det är en av alla tjocka grenar, som finns på Boken.


Söndagen den 19 juni 2011 var det  Vilda Blommornas Dag i Norden.



Årets växt 2011 är Knärot, Goodyera repens (orkidé)

Det är som att meditera, när jag och min kamera går till ängen, för att beundra växterna där. 
Det är en god medicin till vintern, att titta på bilderna från sommarens naturbilder. 


För en vecka sedan, hörde jag Malena Ernman sjunga "I det fria" för första gången. Både text, melodi och hennes sång, gick direkt till mitt hjärta.










Nästan vita Blåklockor. Jag trodde först, att de var så gott som överblommade, men det var de inte. Det fanns knoppar i samma färg.

Jungfru Marie Nycklar (orkidé, Dactylorhiza)
Fridlyst, alla orkidéer är fridlysta i vårt land.

Jungfru Marie Nycklar, i en annan färgton.
Nattviol. Doftar helt ljuvlig på kvällarna. Tyvärr snart överblommad.

Käringtand. På småländska "Kärringatand"

Ska kolla upp vad växten, med de söta 2-3 mm stora blommorna heter.

Gökärt. Min älskade Far, kallade den för "Gökaböxer".
Näpen vitklöver.
Rödklöver.

En ensam orkidé, bredvid nästan överblommade Slåttergubbar (Arnica), som nu är rödlistade i hela landet.


Det är länge sedan jag blev så utskälld, som jag blev i veckan :)
K. har gjort fågelholkar, och två av dem sitter uppsatta på garageväggen. När jag var vid garaget och skulle fixa till en blomlåda, som ramlat ner, var det ett ihållande pipande från ena holken. Ett lika ihållande, men ilsket ´rytande´ hörde jag från en Rhododendronbuske strax intill. När jag tittade efter vad det var, satt det en Talgoxe på en gren med en mask i munnen. Den här föräldern, hade sådan respekt med sig, därför gick bort från arbetet jag höll på med, och direkt vankades det en superb måltid för ungarna.



Ännu mer mat på gång. Jag tror det är en grön larv.

http://www.youtube.com/watch?v=W-vAyqHnEdE


Åkervädden (Fältvädd?), är en välbesökt växt, av bl.a Nässelfjärilar.

Den här lilla grodan mötte jag på vägen.

Vill veta vad det lilla krypet heter ;)
                                                                               

 
Midsommarbuketten.
Midsommarbuketten hade i år åtta sorters blommor. Det viktigaste var endå att det var sju sorter som jag plockat på ängen. Blåklinten, som jag tycker om, är köpta.
Vi hade en skön och jättetrevlig Midsommarafton, tillsammans med kära västkustborna A, I och D. T och hennes familj, gjorde en kort visit, innan de for vidare till goda vänner i Gnosjö.
Tack A, I och inte minst D ;) , för att ni kom och för den goda silltårtan ni hade med er.

Det känns så positivt och SKÖNT, att blogga med både mycket text och många bilder, utan skriva om sjukdomar och tråkigheter.
Lite, lite blir det i alla fall.
T. har ett nytt besök hos cancerläkare i Jönköping i morgon. Jag hoppas och tror att det blir ett positivt besök.
Vår svägerska M. har kommit hem från sjukhuset, och har rehabiliterat sig bra, även om det är en bit kvar innan fullt tillfrisknande.
K. blir bättre och bättre, vad det gäller att svälja. Han väntar på remiss om ett nytt psa-prov.
Och jag själv, har efter remiss från husläkaren, varit på Hudkliniken och tagit prov på ett rött märke i ansiktet. Hudläkaren ringde i veckan och sa att provet visade en sorts cancer, som inte sprider sig, men som kan växa. Därför väntar jag på tid, för att operera bort märket.
Jag oroar mig inte för detta. Eftersom hon, läkaren, hade bild på märket, sa hon att det går bra att operera, "för du har en del rynkor, så det går att dra ihop huden fint". hahahahahaha, man får se det positiva i det negativa.

I eftermiddag var vi i Forsheda och blev bjudna på en god rabarberpaj, jordgubbar och vaniljsås. Mums!
Nu skall jag ut i den sköna kvällen och vattna i växthuset och blomlådor och krukor.
T.C.Y.
















lördag 2 juli 2011

Liten hund, lämnar stort tomrum efter sig.

Amadéus af Norlid. Vår älskade fyrbente och trogne vän.

Ofattbart!
Idag hade vi tid till veterinären för Amadeus. Hans ögoninflammation hade förvärrats, trots behandling med salva, som han har behandlats med i flera år, och extra droppar. Lika bra att få en extrakoll, innan hans doktor går på semester.
Varför vet jag inte, men innan vi åkte tvättade jag honom i öronen och borstade pälsen, och sa till honom att han måste vara fin när han går till sin doktor.
Han sprang glatt iväg till bilen när han fick se Husse där.
Väl framme vid Veterinärhuset i Värnamo, när vi skulle lyfta ut honom ur bilen, såg han inte ut att må bra.  Han kunde inte stå på bakbenen.
Någon ögonkoll blev det inte tal om.Veterinären bad oss sätta ner honom på golvet, för att vi skulle kunna se hur han gick. Då förstod vi att det var allvarligt med "Deden". Han tog sig fram genom att använda frambenen , för att dra bakkroppen med sig :(
Vi har alltid sagt att han skall inte behöva lida, bara för att vi inte vill ta bort honom.
Han har alltid varit så snäll och go mot oss, och det var han enda in i det sista. Han hjälpte och underlättade för oss, genom att bli dålig på vägen in till Värnamo. På så sätt slapp vi ta beslutet att ringa för att få tid för att ta bort honom.
Han fick ett fint slut och vi ett fint avsked.
Han somnade i min famn efter första sprutan och när han skulle somna in för gott, gosade och kelade vi med honom som vi alltid har gjort.
När hans lilla hjärta slutat slå, då brast det för både Husse och Matte. Känslan går inte beskriva. Sorg, saknad, tomhet blandat med att vi visste att han inte behövt lida och ha ont länge.
Vi fick alla tre en fin stund tillsammans, med en tänd ljuslykta bredvid vår älskade vän.

http://youtu.be/RS_UaPrQ3DI



Här under blodboken och blodapeln, jämte barnbarnens `stenstol´, ska  D-dus få vila, när han kommer hem någon gång i augusti. 


(Vackra ord av en Kaj Munk)
"Bara en hund" finns det människor som säger.
Att säga "bara" om en varelse som kommit mig så nära
Om en svans som slår i golvet av glädje över att höra min röst
Om en nos som förtroligt sticks in i min hand
Om två ögon som rymmer världar av tillit och tillgivenhet"                                                                                                               


                                          R.I.P Amadéus

                                        WE LOVE YOU.                  
T.C.Y