18 December 2020

Idag Krister, är det på dagen ett år sedan vi klädde vår julgran 2019. Magnus hade överraskat oss , några dagar tidigare, med en kungsgran. Det var första året sedan 1965, som vi inte hade en Norlidsgran. Tina var hos oss och var med när vi klädde granen. Du sa att det var den finaste julgran som vi någonsin haft. Och den var verkligen fin. Ikväll har jag klätt julgranen, det blev även i år en kungsgran, som Magnus köpte åt mig, eftersom vi 70 +are, helst ska vara isolerade i vårt hem numera. Det är på flera sätt ett annorlunda år och på flera sätt, kommer det bli en annorlunda Jul. Tina sa idag, att jag ska säga till när de ska komma och klä granen. Vi har så underbart fina, goa och omtänksamma barn. Helt ärligt smög sig en dysterhet på mig, när jag började sätta i ljusslingan i granen, den som du tyckte vi skulle skaffa, istället för den traditionella. Men många härliga minnen också 💖 Julgranspyntet är vårt gamla och guldtrumpeten, från vår första gemensamma jul finns med. En ny prydnad finns det förstås i granen. En annorlunda och homemade,men för mig mycket speciell och den käraste💖 Jag lyssnade på musik, under tiden jag klädde granen och det var på min "Jullista" på Spotify. När jag var klar och tänt ljusslingan, hörde jag " Dom Dom Dom Dom Dom Dom .........Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna det är mörkt nu, men det blir ljusare igen" 💖♥️ Jag var inte ensam när jag klädde granen i år heller💖♥️🎄 l

Brev till min älskade Ängel

 

 

Krister 💖 

Idag har jag, tillsammans med några av våra kära varit på en fin Minnesgudstjänst i kyrkan.

Det stämde inte för mig, när ett ljus tändes och prästen läste att det var för Krister Söderström. 

Jag vet att det är så, du har somnat in för alltid. Men för mig finns du alltid var jag än är. Det har jag känt många gånger och det gör mig lycklig och lugn.

Du och jag har tyckt om att ha levande ljus tända, men att det kan ge sådan samhörighet med levande ljus, det har jag aldrig tänkt på förut.

Vet du, jag tittar inte alls så mycket på TV nu för tiden. Istället sitter jag och lyssnar på mina spellistor på Spotify med många ljus tända. Då är vi så nära varandra. Samma sak, när jag fikar eller äter mat vid köksbordet tänder jag alltid ett ljus , som står på bordsunderlägget vid din plats. Utan att veta om det, när jag köpte det första ljuset, är det ett doftljus, med en doft som påminner så mycket om ditt rakvatten. Speciellt när du kom och frågade om "jag ville ha en rakpuss" 💖

 

 

 

Din matplats

 

Tillsammans i kyrkan läse vi en fin text:

"Nu är vi tillsammans och Du , Gud, är här.

Du är nära som luften vi andas. Du ser och hjälper, du tröstar och förstår".

Så Krister, upplever jag oss också. Något som är svårt att förklara, och svårt för andra att förstå.

Jag har smyckat din plats på kyrkogården, med mitt hjärtat. Inte direkt estetiskt, men strövat runt i vår skog, där vi gått så många sköna promenader, plockat från naruren till gravprydnaden. 

Jag ville ha tema som kistdekorationen hade, enbart naturmaterial plus någon blomma, antingen nyköpt eller som orkidéerna på kistan, som blommade så fint hemma hos oss.

Åh Krister, dagen vi tog farväl av dig, den tänker jag så ofta på💓 En riktigt tung dag, men så fin, ett fint minne att bära med sig och plocka fram då och då. 

När Kenneth, Tessan och Jonas spelade och sjöng de tre låtarna, då var du med och lyssnade, det kände jag. Speciellt låten "I can't stop loving you". Vår låt. Midsommarafton 1964, bland sanddynerna utanför Klittergården i Olofsbo  Falkenberg, vi förlovade oss till musik från dansrestaurangen. Musiken I can't stop loving you och Sail along silvery moon 💓💓

Jag önskar jag hade haft de tre sångerna inspelade, men har  inspelningen som våra barnbarn Philip och Cajsa gjorde till dig för begravningen.

 

 

T.C.Y. 

 

 

Que Sera Sera

Arg, ilsken, förbannad, uppbragt, känslor blandade med lycklig, glad och tacksam är adjektiv, som passar just nu.
Sparka på den som redan ligger, är så  ledsamt. Tyvärr händer det fler än oss, men det gör inget bättre.

I söndags morse när Krister vaknat och gick upp för att brygga morgonkaffet, blev han så yr och illamående att han fick lägga sig igen.
Han kom inte ur sängen på hela dagen, eftersom yrseln och illamåendet var konstant. Till och med när han låg och vid minsta vridning på huvudet.
Med allt som Krister bär med sig i "ryggsäcken" sen 2002, ringde jag på kvällen 112 och snart var vi åter på väg in till akuten Värnamo.

Mycket prover, tester och röntgen blev direkt. Stor lycka när vi fick beskedet om att skallröntgen var bra. Blodvärdet hade sjunkit till mininivå, därför planerades också blodtransfusion in.
Framåt natten blev det flytt till en medicinavdelning, på plan 6. Jag med min hisskräck brukar alltid ta trapporna istället. Jag kände att det ville nog inte kroppen, därför steg jag in i hissen och åkte med upp (blundade hela tiden, som om det skulle hindra hissen att fastna). Ingen kan nog ana hur stolt och lycklig jag var över denna, för mig stora prestation.
På akuten misstänkte läkaren, som också var väldigt duktig och trevlig, att det var kristallsjuka.
Dagen efter kom en sjukgymnast och konstaterade att det stämde. Hon gjorde olika tester, men det som övertygade henna var Kristers ögon, när han fick vända huvudet snabbt åt sidan och som orsakade en yrselattack. Ögonen rörde sig intensivt och snabbt.  Hon ville jag skulle se hur ögonen beter sig, så att jag, när vi kommit hem ska kunna se om kristallerna hittat rätt, efter vi gjort övningarna.
Jag åkte med ambulansen in till sjukhuset och var kvar där tills Krister blev utskriven. Så har det varit de flesta gångerna när han varit inlagd. Av en enkel anledning, Krister känner en trygghet när jag är med, jag en trygghet att veta hur Krister mår och hans behandlingar. 
Igår blev det utskrivning och hemresa.

Om knappt en vecka får vi fira Valborg. Det kändes inte så, när jag var ute och kollade alla tomatplantor, som jag satt ut. Jag tror de mår ganska bra där de står på hyllan,med väv och bubbelplast över sig och frostvakten som vakar över kylan, så inte temperaturen sjunker under 10+.
Perennerna bor tillfälligt på släpkärran med säckväv över som skydd.

Vi har ändå haft några sköna varma och soliga vårdagar i April.
Fika på eftermiddagarna i växthuset och grillkväll, som Magnus och Jennie ordnade.

Vi är så lyckligt lottade och glada, jag kan aldrig säga det tillräckligt ofta, som har våra barn och deras familjer.
I helgen var Tina och hennes sambo Magnus här och putsade fönstren, Magnus och hans sambo Jennie, var här och räfsade bort löv och nedfallna grenar.

Den 8:e  var en av aprils sköna vårdagar.  

Man tager det som finns tillgängligt att sitta på 😁😉😍

"Musik ska byggas utav glädje, av glädje bygger man musik"....... det spelar ingen roll vilket humör jag är på, så finns musiken i Spotify. Tack för det Spotify.
Inom loppet av en månad har  tre tragiska händelser inom svensk musik hänt.
Jerry Williams, en idol sedan tonåren, Lill-Babs och nu senast Avicii.
Avicii´s musik är kanske inte tänkt för 70-plusare, men jag har tyckt om hans musik. Jag tycker Oscarskyrkans i Stockholm, hyllning till honom är så fin.

https://www.facebook.com/p4stockholm/videos/1773879659321860/

Inte bara för att jag är  mormor och jävig 😊 lyssnar jag ofta på, speciellt två låtar, som jag tycker om extra mycket, av Sophill 💖

https://www.youtube.com/watch?v=hnUSb6SmWDI&list=PL69mLH_UohxVKtvQxj7JMg_GcbOUntMZi

T.C.Y.

Klockan har varit läggdags för länge sedan, den är nu 02:23, men skyndar jag mig att uppdatera bloggen nu, så kan jag vara i säng om en timme, 02:23. Fördelen med att gå från sommartid till vintertid.

Det är inte lätt att vara född på stenåldern i datoråldern.
Visserligen har jag, sedan lång tid tillbaka, konstaterat att det här med IT-världen, det är  INTE enkelt och har nu bekräftat det riktigt för mig själv. Jag har "lyckats" radera senate inlägget. Jag har försökt att leta rätt på inlägget länge nu, men fick ge upp.
Man ska inte "gråta över spilld mjölk", men det känns så himla onödigt att vara så klåfingrig.


Foderautomaten, som vi köpt till ekorren, är en riktigt bra investering. "Kurre" är så rolig att iaktta, när han kommer fram och äter.
Jag har filmat med mobilen genom fönsterrutan, därför är det ingen bra kvalité på den lilla videon.
I början på filmen kan man se att han har lyft på taket och krupit in i sin lilla restaurang och äter.

Nere i källaren ser odlingen ut att trivas. Vi skördar fortfarande tomater och alla sticklingar verkar att acceptera odlingsplatsen.

Det bästa har jag sparat till sist.
Krister har fått svar från Urulogen angående cellprovet. Det visade INTE några cancerceller!!! Skönt!!!
Nu är det röntgen 9 november, som väntar härnäst. Där hoppas och tror vi också på ett bra resultat .

Nu säger jag go´natt,  det är hög tid nu för att gå och krama kudden.

T.C.Y.

Sommaren 2016

I närmre tre och en halv månad har Änglagårdsbloggen helt försummats.
Därför blir det nu en uppdatering,  mest med bilder. En liten dokumentation över sommaren som gått.

En fin sommar blev det. Vi har i princip bara njutit av att vara.
Efter det positiva besked Krister fick  av Urulogen,  28 Juni, kändes det skönt att veta, att det skulle ta tre månader innan nästa kontroll.  "Carpe Diem". Och det har vi gjort.

Många , långa stunder har vi njutit av att bara sitta i växthuset och slappat. Riktigt varma och soliga dagar, har vi suttit under Blodboken, lyssnat på fågelsång och sett hur de badat i och druckit ur fågelbaden.

Kanske vi tycks ha haft en, tråkig och enformig sommar.
Men nej, vi har njutit och laddat batterierna, som hade blivit ganska urladdade, från Oktober 2015 tills vi fick beskedet från Urulogen i slutet av Juni.
En ny kallelse till Urulogen har kommit. 18 Oktober skall Krister göra en ny undersökning i urinblåsan.

Midsommar firade vi, som traditionen är, tillsammans med Nettan, Ingemar och "lille Karl". Tina och Cajsa hade också tillfälle att vara med. En fin Midsommarafton att lägga till samlingen av sommaren 2016.

Midsommardagen blev inte lika gemytlig.
Ett rejält oväder, med åska, skyfall och en tromb, for fram och saboterade en hel del.

Trombens framfart tog ena vägbelysningen med sig, skyfallet gjorde tre decimeter djupt dike i vägen och åskan slog ut telefonjack och modem till datorerna. Tack, för Magnus hjälp med att få lampan, nu riktigt stabilt, på plats. Tack för min Samsung 7 och 4G.

Ett av alla trevliga möten vi gjort i sommar, var när vi besökte min barndoms-och ungdomskamrat Birgitta i Steninge.
Det var så länge sen vi träffades och bara kunna umgås, men det kändes inte så.
En oförglömlig dag.

 Som sig bör, botaniserades det bland  blommor, tomatplantor och övriga växter, som fanns i Birgittas fina trädgård och växthus. Några tomatkärnor fick följa med oss hem och några hade vi med till Halland.


En liten promenad i vacker natur blev det också.

Birgitta, Krister och söta Molly, med havet i bakgrunden.

Säsongens sista besök, hos kusin Greta och Rupert i Sjöarp gjorde vi i förra veckan.
Lika mysigt och trevligt varje gång att komma till Sjöarp, där Farmor bodde som barn.


Och så en liten bildkavalkad, om sommarens odling, skörd och vad skörden använts till.
Bilder att njuta av när snön yr runt husknuten.

Tomatplantor 29/2

Tomatplantor på tillväxt under växtbelysning 2/4

Tomatplantor "upp och ner" 18/6

Ampeltomater

 Sista tomatskörden innan frosten kommer, får mogna i fönstret. Dålig kvalité i köksgardinen. Den krymper.

Inlagd saltgurka, som är för Kristers räkning.
Inget jag tycker om.

Pressgurka

Inlagd Djungelgurka

Ättiksgurka.

Inlagda körsbärstomater

Marinerade tomater

Tomatröra. GOD!

 

Årets sista vindruvor

Naturen har också en del att bjuda på.

Lite kantareller till frysen

 Till skillnad från förra året, var det inte lika lätt att hitta blåbär och lingon. Men fick tillräckligt mycket ändå.

Vinterprojekt.

Jag har tänkt fortsätta odlingen över vintern i källaren, under växtbelysning. Det ska bli intressant att se hur stor procent, av alla sticklingar, som kommer bli fina plantor till våren.

Pelargonsticklingar. En tomatplanta och ampeltomatplantan från i somras.

Tomatsticklingar, rotade i vatten.

Tomatsticklingarna, planterade i jord.

Det är roligt med växthus och odling, men att hitta en sådan här liten fin Blåmes utanför växthuset är sorgligt.

Sommarens sista rosor.

Har du orkat detta långa inlägg ända hit så.............

....T.C.Y.  =  Take Care Of You.

Sommar, trädgård och lite till.

Sommar.

Förr kallades Juni också för sommarmånad, Juli för hömånad och Augusti för skördemånad.

Naturen är allt förunderlig. 

Jag har, som många andra en speciell förtjusning för solnedgångar. Solnedgången jag fick uppleva i fredags, var vad jag kan minnas, den mest magiska jag sett där vi bor. 
Den var trollsk och gav en mystik, nästan lite skrämmande känsla. Men samtidigt enormt vacker.
Istället för att fortsätta plocka ner tvätt från torkvindan, gick jag och hämtade kameran. Jag önskar jag kunde fått färgerna på himlen mer naturligt mörk-orange-röda, när jag fotade. Vill inte redigera bilderna, eftersom jag vill ha dem som så som kameran fångade dem.
Det fanns ett stort gäng småsabotörer, som tappert försökte få mig avbryta fotograferingen, men jag var tapprare. De kallas för KNOTT!! De har säkert någon funktion att fylla i naturen, men inte vet jag vad.

De penséfrön, som jag sparat från förra sommaren, har också överraskat. 
Många småplantor blev det, jag kunde bara plantera en liten del av dem. Resten av plantorna, har spritts lite runt om i Småland. Jag blev glad, när de inte behövde hamna på komposten.
Fröerna var från rosa och lila penséer. Men, inte en enda blomma ,har nu varken samma form eller färg.
Jag har läst om F1-hybrider, när jag köpt tomatfröer. Det samma gäller säkert för de här plantorna.

 Citat:  Att spara frön från F1-hybrider

"Om du sparar frön från en F1-hybrid och sår säsongen efter kan resultatet bli mycket skiftande. Det är bara den som har båda föräldrasorterna som kan få fram en ny likadan sort. Du måste alltså köpa nya frön av samma sort nästa år för att vara säker på att få rätt blomma eller grönsak. Men å andra sidan kan du få en glad överraskning om den sort som kommer av en F1-hybrid är fin och annorlunda."

Det ska bli intressant att spara frön från årets blommor och se vad det blir för färgkombination i nästa generation.
Det vore roligt att få veta, om någon som har fått penséplantor av mig, har andra färger på blommorna. Berätta gärna i så fall. 

En bildkavalkad på olika färgkombinationer på blommorna.

De försådda tomatplantorna, har hittills växt bra och verkar trivas.
Några egenodlade tomater till Midsommar blir det inte, men några sorter är på gång, fast fortfarande gröna.
Jag är nöjd med att odla dem hängandes upp och ner. Smidigt och lättskött.

Något besked om resultatet av Kristers röntgen har fortfarande inte kommit. Inte mer än ett brev att han har telefontid med Urulogen i Jönköping 28 Juni. 

Vi har varit riktigt nöjda med både läkare och den vård som getts, men att behöva gå och vänta på ett resultat av strålningsbehandlingen i över fyra månader är fruktansvärt jobbigt.

Vi är väl medvetna om att det är många, många fler som läkarna ska finnas till för. De gör vad de kan och har tid till, men det hjälper inte den som vill få ett svar.

Nu hoppas och tror vi på ett givande telefonsamtal från Urulogen.

Vi har inte bara gått och väntat på svar inte.

Vi njuter av sommaren, vi har firat Kristers födelsedag, vi har varit på min systers barnbarns studentexamen i Falkenberg. Trevliga händelser.

Så ser vi fram emot en Midsommar med trevlig gemenskap, sol, sill och "potäter", kanske en nubbe till sillen (inte kanske), och en pavlova med grädde och måååånga jordgubbar.

HA EN RIKTIGT TREVLIG OCH SKÖN MIDSOMMAR!

T.C.Y.

Det ska vi fira

Dagen för beskedet är här. Beskedet om resultatet av  Kristers strålningsbehandling. På dagen exakt tre månader efter sista strålningen.

TACK!!!!!,  för att den  långa väntan, ovissheten och oron är över, och TACK FÖR RESULTATET.

Eftersom vi visste om via radio mm, att det var svårt att komma fram på E4an utanför Jönköping, åkte vi i tid, med god marginal.
Vi åt först lunch på sjukhusets restaurang. Länge sedan jag fick tvinga mig att äta, aptiten saknades.

När tiden var inne för att gå till Urologmottagningen, gick det snabbt tills vi fick träffa läkaren, som skulle gå in via urinröret och titta i urinblåsan.
Nu var minuterna långa. Och extra jobbigt för Krister, eftersom läkaren hade svårt att nå fram till urinblåsan.
När vi såg på skärmen, som visade urinblåsan invändigt och läkaren sa, "att tumören finns inte kvar, den är borta", ja den känslan går inte att återge i ord. Glädjetårarna sa mer än alla ord i världen.

Om några veckor kommer svar på provtagning och kallelse för röntgen. Var sak har sin tid, så nu njuter vi av besöket idag och beskedet vi fick.

Tack för alla tummar som hållits och  alla tankar och "lycka till".

Ikväll firar vi dagen, Krister och jag.

 

T.C.Y.

Pingsthelgen 2016

Vilken fin Pingstafton vi har fått vara med om.

Vi fick vara med och fira vårt yngsta barnbarn Cajsas konfirmation.
Det är något speciellt med konfirmation. Så härligt att se när de fina ungdomarna tågar in i kyrkan i sina vita kåpor. Lite rörande tycker jag, som ett steg in i vuxenvärlden. Och framför allt en bekräftelse på Dopet.

 Konfirmationen hölls i Hångers kyrka. För mig lite speciellt, eftersom jag älskar altartavlan, som är så fin och likadan som altartavlan i Gnosjö kyrka. 
Den inger trygghet och har följt mig sedan jag var liten och gick i söndagsskolan, konfirmerades och när jag och Krister gifte oss i Gnosjö kyrka.

Efter konfirmationsgudstjänsten, åkte vi vidare till församlingshemmet i Forsheda, där Cajsa bjöd på god mat och kaffe med tårta. 

Tårtan, som är gjord efter Cajsas önskemål.

Naturen är som vackrast vid Pingstiden. När vi åkte till Hånger, gick vägen stundtals genom bokskog. Det var lite som att åka genom en grönskande, lummig och skir sal.

Vädret har varit riktigt soligt och varmt sista tiden. 
Perfekt, för nu har jag fått allt färdigplanterat och det som behövts klippas ner klart. Växterna har fått sin rätta plats, där de ska växa till sig och framöver ge både blomfägring och tomater. (Förhoppningsvis). 

 Kanske det lär blir någon slanggurka också. Men jag och gurkodling går inte så bra ihop. Av drygt 10 plantor som jag frösått, har jag nu två kvar, där den ena egentligen kan räknas som en halv. Ja ja, om mina plantor inte vill, så finns det gurkor i affären.

 Tack Tina för den egenhändigt dekorerade vattenflaskan. Den är perfekt att ha med ute när jag "arbetar" i trädgården eller växthuset.

Lagom till Pingsthelgen ändrades vädret rejält. Till betydligt kallare temperatur. +5 grader på natten är väl svalt för speciellt tomatplantorna. Men jag tar risken att ha kvar dem ute utan att täcka över dem. 

Vi har väntat och väntat på att Krister skall få kallelse till Urulogen, så vi ska få ett resultat av strålningarna.
Till sist ringde vi och kollade om  och när det blir. Svaret blev i slutet av Maj.
En kallelse kom i veckan med tid till 30 Maj. Dagen efter ringde de från Urulogen och ändrade tiden till 17 Maj.
Nu väntar vi inte, nu hoppas vi!!!

T.C.Y.