Hobby-odlingsnörd

Jag, en hobby-odlingsnörd?  Ja  kanske det.


Ett citat av Martin Luther, "Om jag visste  att världen skulle gå under imorgon, skulle jag ändå plantera mitt äppelträd idag."

Jag har inga planer på att plantera något äppelträd  just idag, men fortsätter att planera nästa års odling.
Idag kom lite nya fröer med posten. Det är tomatsorter som är nya för mig, gurka och chili. Det blir första gången jag odlar chili, så det blir spännande.

Höststädningen i växthuset är klar, förutom att vi väntar på vinrankan, som ska fälla alla bladen. De som redan har fallit har örterna fått som skydd inför vinterkylan.
Det har varit mycket tvättande av odlingskärl, tillbehör och redskap. Vågar inte riskera att någon ev smitta eller annat oönskat, finns med till nästa år.

Istället för att flytta in under växtbelysningen i källare och andra övervintringsrum, har en växt fått flytta in på en  fönsterbräda i bostaden.
Det är Bägarrankan, som Krister fick av Patricia, efter det positiva besöket hos Urulogen förra gången. Den har blommat så fint och med otroligt många blommor hela sommaren, och gör fortfarande. Så länge den verkar trivas på fönsterbrädan, ska den få stå kvar där. Sedan får den flytta till de andra perennerna under växtbelysningen. Jag vet inte om den över huvud taget går att övervintra, men är väl värd ett försök.

På tal om äppelträd.
Vi har skördat äpplen från vårt enda äppelträd, som har funnits sedan jag bodde här som barn.
Något äppelmos blev det inte. Tre äpplen kunde vi ta hand om, resten hade fåglarna varit och knaprat på. Sammanlagt fanns det ungefär tio till femton äpplen.

Det äppelträdet har en nostalgisk historia.
Mina föräldrar hade tre svärsöner. Var och en fick var sin kvist från olika äppelsorter av Pappa.
Kvistarna fick de sedan ympa på trädet. Vilka sorterna var, ja det har hjärnkontoret slarvat bort. Däremot  var det två olika sorter av årets äpplen.  Kanske vår bror också ympade en sort. Kommer du ihåg vilket, Lennart ?

Någon teori vilken/vilka sorter?

Min syster Alice, kom med paradisäpplen, som var från ett träd i deras trädgård. De blev fina att dekorera med. Jag tycker att bland de finaste dekorationerna, de kan man hämta i naturen.

Idag har jag lagat mat till de övervintrande fåglarna.
Det blev riktigt energirik mat, "talgbollar" gjorda på smält ister. Det fanns ingen talg att köpa i affären.

Istret smälter i grytan.

 Solros och pumpafrön, havregryn, kokosflingor, vildfågelblandning, smör, olivolja och lite slattar av det som fanns hemma och som var lämpligt att blanda i.

Lite smått, gott och blandat till fåglarna. "Man tager vad man haver.

Sexton stora "muffins"blev det.

Fåglarnas meny. Dricka ingår.

T.C.Y.

Sommaren 2016

I närmre tre och en halv månad har Änglagårdsbloggen helt försummats.
Därför blir det nu en uppdatering,  mest med bilder. En liten dokumentation över sommaren som gått.

En fin sommar blev det. Vi har i princip bara njutit av att vara.
Efter det positiva besked Krister fick  av Urulogen,  28 Juni, kändes det skönt att veta, att det skulle ta tre månader innan nästa kontroll.  "Carpe Diem". Och det har vi gjort.

Många , långa stunder har vi njutit av att bara sitta i växthuset och slappat. Riktigt varma och soliga dagar, har vi suttit under Blodboken, lyssnat på fågelsång och sett hur de badat i och druckit ur fågelbaden.

Kanske vi tycks ha haft en, tråkig och enformig sommar.
Men nej, vi har njutit och laddat batterierna, som hade blivit ganska urladdade, från Oktober 2015 tills vi fick beskedet från Urulogen i slutet av Juni.
En ny kallelse till Urulogen har kommit. 18 Oktober skall Krister göra en ny undersökning i urinblåsan.

Midsommar firade vi, som traditionen är, tillsammans med Nettan, Ingemar och "lille Karl". Tina och Cajsa hade också tillfälle att vara med. En fin Midsommarafton att lägga till samlingen av sommaren 2016.

Midsommardagen blev inte lika gemytlig.
Ett rejält oväder, med åska, skyfall och en tromb, for fram och saboterade en hel del.

Trombens framfart tog ena vägbelysningen med sig, skyfallet gjorde tre decimeter djupt dike i vägen och åskan slog ut telefonjack och modem till datorerna. Tack, för Magnus hjälp med att få lampan, nu riktigt stabilt, på plats. Tack för min Samsung 7 och 4G.

Ett av alla trevliga möten vi gjort i sommar, var när vi besökte min barndoms-och ungdomskamrat Birgitta i Steninge.
Det var så länge sen vi träffades och bara kunna umgås, men det kändes inte så.
En oförglömlig dag.

 Som sig bör, botaniserades det bland  blommor, tomatplantor och övriga växter, som fanns i Birgittas fina trädgård och växthus. Några tomatkärnor fick följa med oss hem och några hade vi med till Halland.


En liten promenad i vacker natur blev det också.

Birgitta, Krister och söta Molly, med havet i bakgrunden.

Säsongens sista besök, hos kusin Greta och Rupert i Sjöarp gjorde vi i förra veckan.
Lika mysigt och trevligt varje gång att komma till Sjöarp, där Farmor bodde som barn.


Och så en liten bildkavalkad, om sommarens odling, skörd och vad skörden använts till.
Bilder att njuta av när snön yr runt husknuten.

Tomatplantor 29/2

Tomatplantor på tillväxt under växtbelysning 2/4

Tomatplantor "upp och ner" 18/6

Ampeltomater

 Sista tomatskörden innan frosten kommer, får mogna i fönstret. Dålig kvalité i köksgardinen. Den krymper.

Inlagd saltgurka, som är för Kristers räkning.
Inget jag tycker om.

Pressgurka

Inlagd Djungelgurka

Ättiksgurka.

Inlagda körsbärstomater

Marinerade tomater

Tomatröra. GOD!

 

Årets sista vindruvor

Naturen har också en del att bjuda på.

Lite kantareller till frysen

 Till skillnad från förra året, var det inte lika lätt att hitta blåbär och lingon. Men fick tillräckligt mycket ändå.

Vinterprojekt.

Jag har tänkt fortsätta odlingen över vintern i källaren, under växtbelysning. Det ska bli intressant att se hur stor procent, av alla sticklingar, som kommer bli fina plantor till våren.

Pelargonsticklingar. En tomatplanta och ampeltomatplantan från i somras.

Tomatsticklingar, rotade i vatten.

Tomatsticklingarna, planterade i jord.

Det är roligt med växthus och odling, men att hitta en sådan här liten fin Blåmes utanför växthuset är sorgligt.

Sommarens sista rosor.

Har du orkat detta långa inlägg ända hit så.............

....T.C.Y.  =  Take Care Of You.

Sommar, trädgård och lite till.

Sommar.

Förr kallades Juni också för sommarmånad, Juli för hömånad och Augusti för skördemånad.

Naturen är allt förunderlig. 

Jag har, som många andra en speciell förtjusning för solnedgångar. Solnedgången jag fick uppleva i fredags, var vad jag kan minnas, den mest magiska jag sett där vi bor. 
Den var trollsk och gav en mystik, nästan lite skrämmande känsla. Men samtidigt enormt vacker.
Istället för att fortsätta plocka ner tvätt från torkvindan, gick jag och hämtade kameran. Jag önskar jag kunde fått färgerna på himlen mer naturligt mörk-orange-röda, när jag fotade. Vill inte redigera bilderna, eftersom jag vill ha dem som så som kameran fångade dem.
Det fanns ett stort gäng småsabotörer, som tappert försökte få mig avbryta fotograferingen, men jag var tapprare. De kallas för KNOTT!! De har säkert någon funktion att fylla i naturen, men inte vet jag vad.

De penséfrön, som jag sparat från förra sommaren, har också överraskat. 
Många småplantor blev det, jag kunde bara plantera en liten del av dem. Resten av plantorna, har spritts lite runt om i Småland. Jag blev glad, när de inte behövde hamna på komposten.
Fröerna var från rosa och lila penséer. Men, inte en enda blomma ,har nu varken samma form eller färg.
Jag har läst om F1-hybrider, när jag köpt tomatfröer. Det samma gäller säkert för de här plantorna.

 Citat:  Att spara frön från F1-hybrider

"Om du sparar frön från en F1-hybrid och sår säsongen efter kan resultatet bli mycket skiftande. Det är bara den som har båda föräldrasorterna som kan få fram en ny likadan sort. Du måste alltså köpa nya frön av samma sort nästa år för att vara säker på att få rätt blomma eller grönsak. Men å andra sidan kan du få en glad överraskning om den sort som kommer av en F1-hybrid är fin och annorlunda."

Det ska bli intressant att spara frön från årets blommor och se vad det blir för färgkombination i nästa generation.
Det vore roligt att få veta, om någon som har fått penséplantor av mig, har andra färger på blommorna. Berätta gärna i så fall. 

En bildkavalkad på olika färgkombinationer på blommorna.

De försådda tomatplantorna, har hittills växt bra och verkar trivas.
Några egenodlade tomater till Midsommar blir det inte, men några sorter är på gång, fast fortfarande gröna.
Jag är nöjd med att odla dem hängandes upp och ner. Smidigt och lättskött.

Något besked om resultatet av Kristers röntgen har fortfarande inte kommit. Inte mer än ett brev att han har telefontid med Urulogen i Jönköping 28 Juni. 

Vi har varit riktigt nöjda med både läkare och den vård som getts, men att behöva gå och vänta på ett resultat av strålningsbehandlingen i över fyra månader är fruktansvärt jobbigt.

Vi är väl medvetna om att det är många, många fler som läkarna ska finnas till för. De gör vad de kan och har tid till, men det hjälper inte den som vill få ett svar.

Nu hoppas och tror vi på ett givande telefonsamtal från Urulogen.

Vi har inte bara gått och väntat på svar inte.

Vi njuter av sommaren, vi har firat Kristers födelsedag, vi har varit på min systers barnbarns studentexamen i Falkenberg. Trevliga händelser.

Så ser vi fram emot en Midsommar med trevlig gemenskap, sol, sill och "potäter", kanske en nubbe till sillen (inte kanske), och en pavlova med grädde och måååånga jordgubbar.

HA EN RIKTIGT TREVLIG OCH SKÖN MIDSOMMAR!

T.C.Y.

Maj månad

Maj månad, och våren har åter kommit till vårt Paradis.
Vi är  lyckligt privilegierade, som får ha naturen alldeles utanför dörren, med allt vad det innebär.

Växter och djur bjuder nu på godis för både ögon, öron och näsa.
Häggen med sin fantastiska doft är överblommad, istället får vi nu  njuta av syrénerna ett tag framöver.

Vid bäcken lyser kabelekan i kapp med solen.

Fåglarna har haft och har en bråd tid nu.
Några samlar fortfaranade och intensivt, bomaterial till sina bon, andra jagar efter mat till redan kläckta ungar.
Det vore intressant att veta, vilken sorts fågel det är som tycker att fiberduk är ett bra bomaterial.
Fiberduken, som jag haft till att skydda plantor med, är perforerad med massa små hål. Avslöjade!


Undrar vad för en liten fågelunge det var, som kröp ur det fina ägget. Jag har googlat på blå/turkos ägg med svarta prickar, ev är det en koltrast.

Vid halv elvatiden ikväll var det så skönt ute. Syrénerna doftade och fåglarna sjöng.
Jag kom att tänka på Arja Saijonmaas låt -  "Jag vill tacka livet som gett mig så mycket"

I eftermiddags var vi och hälsade på kusin Greta och hennes man Rupert, i deras sommarställe i Sjöarp.
Det är nostalgi med att besöka Sjöarp. Fundera över och försöka sätta sig in i, hur det såg ut när vår Farmor Emilia, sprang omkring och lekte där.
Tack Greta och Rupert för en mysig stund.

Vi brukar oftast försöka att veckohandla. Så gjorde vi i fredags också.
När vi var på väg till kassan, Krister en bit ifrån mig, ropade han "vill du ha en sån här?", och höll upp ett gosedjur. Självklart!! ville jag det. Man kan aldrig bli för gammal för kramdjur. Så nu får "Kramiz" sitta på en pall i köket och dela ut kramar till alla som är i köket.
Tack mannen min.

 

 På tisdag har Krister tid för röntgen av buk och lungor. Något svar får vi säkert inte då, utan det blir åter igen, att vänta. Vi hoppas, hoppas och tror att det blir ett bra röntgensvar.

 Idag är det Mors Dag. Grattis alla Mammor!

T.C.Y.

Det ska vi fira

Dagen för beskedet är här. Beskedet om resultatet av  Kristers strålningsbehandling. På dagen exakt tre månader efter sista strålningen.

TACK!!!!!,  för att den  långa väntan, ovissheten och oron är över, och TACK FÖR RESULTATET.

Eftersom vi visste om via radio mm, att det var svårt att komma fram på E4an utanför Jönköping, åkte vi i tid, med god marginal.
Vi åt först lunch på sjukhusets restaurang. Länge sedan jag fick tvinga mig att äta, aptiten saknades.

När tiden var inne för att gå till Urologmottagningen, gick det snabbt tills vi fick träffa läkaren, som skulle gå in via urinröret och titta i urinblåsan.
Nu var minuterna långa. Och extra jobbigt för Krister, eftersom läkaren hade svårt att nå fram till urinblåsan.
När vi såg på skärmen, som visade urinblåsan invändigt och läkaren sa, "att tumören finns inte kvar, den är borta", ja den känslan går inte att återge i ord. Glädjetårarna sa mer än alla ord i världen.

Om några veckor kommer svar på provtagning och kallelse för röntgen. Var sak har sin tid, så nu njuter vi av besöket idag och beskedet vi fick.

Tack för alla tummar som hållits och  alla tankar och "lycka till".

Ikväll firar vi dagen, Krister och jag.

 

T.C.Y.