tisdag 1 februari 2011

Sista Januari

Vintern har så sakteliga fått börja ge med sig för våren. Än dröjer det nog tills vi får njuta av en riktigt varm och skön vårsol, men den är på gång.Det är inte bara vi människor som vill ta till vara på solglimtarna som erbjuds. Alldeles intill tomtgränsen fick vi se ett rådjur, som mätt och belåtet letade upp en solig plats för en stunds vila. Det såg så fridfullt ut, där det låg intill trädet.
Idag fyller svägerskan M år. Firandet av henne är framskjutet några dagar, så det blev bara telefongrattis idag.
I morgon är det 16 år sedan vi fick vårt första barnbarn. Vi blev Farföräldrar!!! Jag kan inte riktigt inse att det är så länge sedan.
Så i morgon kväll skall vi fira vår J, som själv har bestämt vad hans gäster skall bjudas på :)
K och jag har börjat bli lite sociala igen. K börjar mer och mer återgå till sitt rätta jag. Skönt! Än är det en bit kvar, men det viktiga är att det trots allt går framåt. Ett återbesök till läkare, är satt till 10 Februari.
Vi var och hälsade på A och S i eftermiddags. Nu har jag fått receptet på Ädelostsoppan, som A gjorde till K när han kom hem från sjukhuset. Nu skall till vankas soppa i veckan.
31 Januari, är en dag vi aldrig glömmer.
(Tina, tack för lånet av bilden)


Vem kan segla förutan vind?
                    Vem kan ro utan åror?
      Vem kan skiljas från vännen sin Utan att fälla tårar?
                   
                   Jag kan segla förutan vind,
                   Jag kan ro utan åror.
      Men ej skiljas från vännen min Utan att fälla tårar.


2 kommentarer:

  1. Vilken otroligt fin bild på rådjuret <3 får den där känslan när URRA låg så, det var så skönt att krypa in till hennes varma goa päls.
    ...vad vemodigt det blev med den sista texten, men den är så fin :)
    Välorna känns avlägset nu när det blåser kallt, kom på att vi åkte ju inte skridskor där med barnen i år...får bli till nästa vinter istället.
    T

    SvaraRadera
  2. Med blandade känslor läser jag din blog! Känns skönt att K är på väg tillbaks men jag vet vad ni gått igenom! Kramar till er båda!
    Annette

    SvaraRadera