Juni 2014 - En firandets och gläjens månad

En vers i Arja Saijonmaa´s låt,   Jag vill tacka livet.
 

"Jag vill tacka livet

Som gett mig så mycket
Det gav mig två ögon
Och när jag dom öppnar
Kan jag klart urskilja det svarta från det vita
Och högt däruppe himlens mantel strödd med stjärnor
I mängden människor, den Som jag älskar"

Dagens flaggning.

 Inte bara vid allmänna flaggdagar flaggas det hos oss, utan också vid speciella tillfällen, som är värda att firas. Därför har vår flagga vajat flera olika dagar, nu i Juni.

Månadens första flaggdag hos oss, var 5:e Juni.
Barnbarnet James tog studenten, och det var verkligen värd att firas.
Trots att stora regnmoln, som såg hotfulla ut, kunde studenterna springa ut i solsken, till släkt och vänner, som spänt väntade på att få krama om och gratulera.

Grattis James, till gott resultat av flitigt studiearbete.

12.e Juni, så var det åter dags för skolavslutning.
 Då var det Philip och Cajsa, som fick sommarlov.
Jag och Krister var i Forsheda kyrka, där Cajsa hade sin skolavslutning. Philip, som gått ett år i gymnasiet, kunde vi bara fira med att ge  blommor till.
Nu är det bara Cajsa, som traditionsenligt för grundskolan, får röda rosor, i år blev det sju röda rosor, James fick tre vita rosor och Philip en vit ros.

Cajsa, söt fanbärare.

Dagen efter, den 13:e Juni hissades flaggan åter igen.

Då var det Kristers tur att bli firad. Som 70-åring.

En gång tidigare, har jag sett honom så överraskad och snopen, som han var på 70-årsdagen. Det var när han fyllde 50 år. 

Då hade jag, Magnus och Tina med familjer, beställt en resa till Jersey för Krister och mig.  Helt utan att han över huvud taget, inte anat någonting.

Efter många små vita lögner,, hamnade vi på Landvetters flygplats, för att vänta in Magnus och Tinas familjer, som kom med resväskor packade med serietidningar. För fortsatt färd till, som Krister hade trott var  Ronneby Brunn, men som gick till Jersey.

70-årsdagen trodde han, skulle firas med familjen. 

Efter en veckas smusslande, och förberedelse av mat mm, fick jag ofta kommentarer av honom som, "så mycket mat går inte åt", "vad gjorde du där", "vem var det som ringde"?

En otroligt fin 70-årsdag blev det. Tack vare de tjugofem gästerna, som kom och hjälpte oss fira Krister.

Och tack vare, den hjälp jag fick med förberedelser av mat och överraskningar inför och under festen.

Tack, Magnus, Tina, Pia och Patricia för värdefull hjälp. Love you!

Klockan två på natten, var jag och Patricia klara med att ha satt upp bågen, blåst upp 70 ballonger och knutit fast dem i bågen. Roligt hade vi, tysta var vi, för Krister hade inte hört någonting.

Var så goda!  Födelsedagsbarnet får börja.

Patricia´s skapelse.

                                     Tillsammans är vi starka, och vi klarade det.

Omdömen via telefon, av gästerna.

Midsommarafton hissades flaggan för att fira en trevlig och mysig midsommar, tillsammans med goa systerdotter Annette, Ingemar och Kalle. Något som också har blivit till en fin tradition.

Krister, Nettan, Ingemar och "Lille Karl".

Efter nypotatis, sill, nubbe och västerbottenpaj, som Ingemar gjort och hade med sig, gick vi upp till vår sommarfagra kulle. Slåttergubbarna blommar  så fint där nu.

Idag flaggar vi för oss själva.
Det är idag, 50 år sedan vi förlovade oss.
Då var 24:e Juni midsommarafton. Vi har hos Mamma och Pappa, i deras stuga i Olofsbo Falkenberg.

I en sanddyn, utanför dåvarande dansrestaurangen Klittergården, bytte vi ringar.

Samtidigt spelade dansorkestern denna låten.

Efter en stund gick vi hem till stugan, där så helt perfekt föräldrarna bjöd på hummer, utan att veta om förlovningen.
Dagen efter, midsommardagen, åkte vi tillsammans med Svågern Olle och Nettan till Liseberg för att roa oss. Och besöket förevigades av en fotograf, när vi kom ut ur Kärlekstunneln.

Love is in the air

Som socker på moset, fick vi ett lyckligt besked, när krister hade ett återbesök på Ö-N-H i midsommarveckan.
Eftersom läkaren inte var nöjd med vad han såg i halsen, vid besöket tre veckor tidigare, kände vi oss orligare, än inför tidigare besök.
Det som inte sett bra ut tidigare, blodiga stämband, såg betydligt bättre ut nu.
Det var med lätta steg vi gick ut från mottagningsrummet, och hade ett "nu får ni fira och ha en riktigt trevlig midsommar", från fantastiske läkaren Fredrik.
Nu har vi lagt detta åt sidan, och tror och hoppas på lika bra besked om tre månader.


T.C.Y.

20 -års jubileum

Helt otroligt är det!

Vart har de senaste tjugo åren tagit vägen?!
Ja det diskuterade jag och Krister tidigare idag.

I dag, Valborgsmässoafton är det tjugo år sedan vi flyttade hit, och Norlid blev vårt nya hem.
Vad har vi gjort, och vad har hänt under alla dessa år?
Det är mycket. Men det som ligger oss allra närmast hjärtat, är att vi har blivit både Far-och Morföräldrar. Det är stort.

Våra tre älsklingar.

Dessutom har det gett oss verklig livskvalité.
En livskvalité, som fått sjukdomar och andra tråkigheter att komma i skymundan.
Med naturen, alla växter och inte minst djurlivet inpå knutarna, går inte att värdesätta nog.
Och friheten, att göra "lite som man behagar". Som till exempel kunna gå klädda, som de lantisar vi är, och fixa och dona efter bästa förmåga.

Visst skall vår lille, "Dedeladededen", "Deden", "Dedus" och enligt stamtavlan "Amadeus af Norlid", (kärt barn har många namn) får vara med på en bild också.

Tre generationers älskling

Ha en riktigt fin Första Maj. Njut av härliga våren, trots all pollen.
Första året jag har lite besvär av pollenallergi. Jag tycker synd om alla, som verkligen har det jobbigt varje år med pollenallergi. Förhoppningsvis blir det snart bättre.

Lite svårt att se på bilden, men björken är mer gul-brun, än vackert grön, av alla fröhängen.

Och skomakaren, han har tagit tidig semester i år. 

Så länge jag kan minnas, hade vi hund när jag bodde här som barn och till vuxen ålder. Det var framför allt jakthundar.
De bodde i hundgård, utom när det var kallt på vintern, för då fick de komma in,och ligga i köket,bredvid ett element.
Hundgården har funnits kvar till Mars i år. En ny koja byggdes för Amadeus, 1995.
Eftersom Amadeus gick in i kojan EN gång, har den stått till ingen som helst nytta.
Varför ska man ligga i en koja, när det är mycket skönare att ligga hos Matte och Husse i sängen?

Rivningsobjekt

 Istället för hundgården, har vi nu fått en ny "uteplats",  Café Amadeus.

T.C.Y.

De två lönnarna, som står på var sin sida om trappan, fick i helgen en rejäl omgång med sågen.

Magnus kom och hjälpte oss med det, och mycket var det som sågades ner. Allt efter vår önskan.
I sommar kan vi nog inte räkna med, att de hamlade lönnarna ger oss den skugga, som de gjort tidigare år.
Vi får vara glada över att de två gamla träden stått pall, för alla stormar som farit fram under senare år. Det ena trädets stam är som helt urholkat, med bara ett halvt skal kvar.

Med Magnus´s styrka och energi, ändrades trädens utseende snabbt.

Cajsa var här på besök lördag till söndag. Myspys!

Det tog inte lång stund, innan hon tog på sig Mormors "trädgårdskläder," jacka, handskar och stövlar.
Sedan hämtade hon räfsan och räfsade ihop alla smågrenar, som  Morbror Magnus sågat ner.
Tillsammans drog vi bort alla grenar till ängen, där vi nu har ett fint påskbål.

Besvären med värk och begränsade rörelser i axel och arm, fick sjukgymnasten att skicka en remiss till läkare för en kortisonspruta, vid sista besöket.
Idag hade jag tid för det på Vårdcentralen. Det blev inte en utan två sprutor, och säger jag att den ena sprutan inte kändes, då ljuger jag rejält. Men nu är det gjort, och jag är förväntansfull på att det blir mycket bättre om någon dag.
En remiss till röntgen på Värnamo sjukhus, blev det också. Jag tycker det är toppenbra med "drop in" på röntgenmottagningen. Väntetid och röntgen tog ungefär tio minuter.

Att odla orkidéer är så varierande. Både när det gäller skötsel, utseende på både blad och blommor.
För tillfället blommar två plantor i odlingsskåpet, och så klart Phraggen, som jag följt med kameran från knopp till utslagna blommor. Petalerna eller "mustascherna" fortsätter att bli längre för var dag.

 

 I odlingsskåpet, Chiloschista segaway.

 Ingen bra bra bild. De är svårfotade de där småttingarna. Storleken på blommorna är ca. 8 mm

I odlingsskåpet Dendrobium garettii.

 Storleken på blommorna är 9-10 mm. Det växer inte pengar på plantan i vanliga fall, men visar propotionerna till blommornas storlek.

Phragmipedium wallisii. Blomman jag mätte är 55 cm från blommans topp till slutet på petalerna.
Här kan man tala om långa mustascher.

T.C.Y.

Knoppöppning Januari Mars 2014

Mer födelsedagsuppvaktningar har jag fått.
Det var Patricia och James, som gladde mig med fina presenter.
En fin ljuslykta, användbar inte bara för ljus, utan som en eller två vaser eller som blomkrukor också.

Den ståtliga blomman, var en sort som jag varken har ägt eller sett tidigare.
Det är en korsning mellan tulpan och pion på hög stängel, väl uppstöttad av två glaspinnar. De blir fina till att stötta tunga orkidéstänglar med framöver.

I måndags förvandlades vårt kök, till ett glatt och trevligt "partyplace".

Det var 14 glada och köpsugna quinns, i åldrarna 13- 76 år, som bänkade sig runt det uppdukade köksbordet.

Många härliga skratt blev det, blandat med LIIIITE prat.

Eftersom jag inte frågat om lov, vill jag inte lägga ut en bild på mina gäster.

Inlägget 16:e Februari, visade jag den här knoppbilden, med frågetecken efter.

Jag har följt knoppen sedan i mitten av Januari med kameran, med ungefär en bild varannan dag. 

Det blir fortsatt fotografering, tills knopparna är helt utslagna, plus en andra stängel, som börjat kika fram.

Det är ett önsketänkande, men vad roligt om båda stänglarna vill blomma samtidigt. Det har inte hänt plantan tidigare.

Bilderna, som jag tagit till och med idag (igår), har fått bli en liten film.

   

T.C.Y.

Vårsol = energikick.

Ett litet bildsvep från dagen som gått.

Tomatkärnorna som jag sådde för två veckor sedan, har redan fått det för trångt i sina planteringsburkar.

Så igår blev det till att åka iväg och skaffa hem en bättre jord, än blandningen av den så och planteringsjord de såtts i.

Så gott som alla frön, av de fyra tomatsorterna har grott, därför fick jag kasta en hel del småplantor. Det kändes inte riktig okey, men får hoppas att de som omskolats klarar sig.
Ni som fått plantor tidigare år, och vill ha i år också, gör er beredda och samla på er omplanteringskrukor :)

Mycket nerfallet löv räfsades upp i höstas, men det fanns en hel del kvar för Krister att räfsa idag också.

En fikapaus i lusthuset, känns alltid bra. Framför allt årets första fika utomhus.

Premiär har det också varit idag, för att torka tvätt på torkvindan.
All tvätt torkade, och det luktar ljuvligt av den.
Tyvärr hörde jag på radio att det är hög pollenhalt nu, framför allt av al.
Hoppas det inte följt med pollen in på tvätten, så vi inte kommer få besvär av det.

Lakan som vajar på linan av vinden.

I höstas planterade vi en hel del blomlökar, som nu har börjat sticka upp ur gräsmattan. Eller kanske rättare sagt "mossmattan".
Den har en stor fördel, den är mjuk och skön att gå på och är lite med lättklippt.
Lite gräs finns det dock, så vi kan gå barfota, och känna daggvått gräs mot fötterna på morgnarna. Det skall vara hälsosamt har jag hört.

 Här är det en tulpan, som verkar ha tjuvstartat före de andra lökarna. Kanske det är så illa, att den är den enda som kommer upp.
Nähä, det vill vi inte tro på.

 I zinkkrukan har några Krokusar kommit upp. De ser ut att försöka lysa i kapp med solen.

 Efter skogsavverkningen förra året, kan vi nu från tomten se, vår lilla bäck, hur den kommer fram ur vägtunneln, och fortsätter vidare in till nästa skog

 Ja, vi bor på landet.
Det gör mullvardar också.

Det ena riktigt svårfångade små rackare, de där. Men skam den som ger sig.
Trägen vinner, även om de driver gäck med mig, och ofta gräver förbi fällan, så den slår ihop.
Och då tror jag så klart att jag fått "napp", och blir lika besviken varje gång.
I morgon skall jag ut på jakt igen, och hoppas, hoppas på fångst.
Egentligen vill jag inte fånga dem och döda dem, men de förstör och underminerar gräsmattan, äter upp vissa växters rötter

Ingen fångst, så tillbaks med fälla och mörkläggning igen.

 När Cajsa var här i helgen, fick hon låna kameran och fotografera vad hon ville.
Och det gläder mig, hon tycker också om att fotografer naturen.
Några bilder, som hon fotograferad.

 

Cajsa tycker stengärdsgården är fin.

 Det tog tid innan jag kom underfund med vad hon fortgraferat på bilden här under.

Efter en tid kom jag på att det är vattnet i bassängen. Med lite redigering, tycker jag det kan bli ett fint konstverk.

T.C.Y.

Vilken härlig dag!

Så har det blivit söndag kväll igen.
Tiden bara rusar iväg, och har man då roligt rusar den ännu fortare.

Vi har haft en rolig myshelg, tillsammans med vår Cajsa.
Det blir alltid så tyst när hon har åkt hem, efter att hon har varit här över helgen, och vi längtar till nästa övernattning.

Så skönt väder det har varit idag!

På eftermiddagen, efter jag hade vittjat mullvardsfällan, som för övrigt var tom (grrrrrr) gick vi tre, Cajsa, Krister och jag upp till "Snörarkullen".

På vägen upp, stannar Krister och säger, "titta där" och pekar på marken. Han hade fått syn på en liten, halvt utslagen Tussilago.
För oss årets första.

Lilla Tussilago, lilla Tussilull........

Cajsa krafsade undan löven som låg runt den lilla blomman, och hittade till sist tretton knoppar.


Vi gick också till, den av stormen Sven, hårt sargade gamla Boken.
Positivt var det endå, för den största grenen som finns kvar, hade börjat få knoppar.  Vi får nog njuta av trädets ljugröna löv i år också. Fast i betydligt mindre skala än tidigare.
Finns det liv, finns det hopp.

"Ler och långhalm", med sina vandringsstavar.

När vi kommit hem igen, gick vi för att kolla, om Blåsipporna börjat komma, vid stengärdsgården.
En liiiiten blå blomma tittade fram under de torra löven.
Ganska tidigt i år. Oftast brukar de blomma i slutet av Mars eller början av April, lagom till min Systers födelsedag 13:e April.

Blåsippan ute i backarna står.........

T.C.Y.

 Jag gillar födelsedagar, också min egen.

Visst är det något att fira, när jag kan lägga ytterligare ett år till mitt liv.

Och firat har jag gjort i veckan. Så mysigt.
Krister uppvaktade mig redan dagen före min födelsedag. Födelsedagen firade jag från eftermiddagen till sena kvällen.
Tack alla ni, som gjorde min dag så fin.

Gratulationskort, tillverkat av Cajsa

Förutom presenter, kom Tina med denna fina grupp, till mig och Krister.
När hon köpte den, hade hon planer på var den skulle placeras hos oss. Och exakt där hon hade tänkt sig, satte jag den direkt, utan veta vad Tina hade tänkt ut.

Igår kväll kom vår Cajsa till oss.
Vi får suga på karamellen, så länge hon vill komma och vara med sina morföräldrar, en hel helg :)
Våra två pojkar, James och Philip, har nått den åldern, då de har fullt upp med annat.
Precis som det skall vara. Och det är vi glada för.
Det är kvalitet i stället för kvantitet, som gäller nu.

Idag slapp jag veckohandlingen, den stod Krister och Cajsa för.
Istället tog jag med kameran ut i solskenet. Satt en stund i solen, men det blåste för kallt för att sitta en längre tid.
Vårsol och fågelkvitter, det är livskvalité det.

Bilden är en vanlig syn, en syn som jag älskar.
Det är uteaktiviteter med Farfar/Morfar Krister, tillsammans med barnbarnen.
Kärlek!!!

T.C.Y.