Veckan då flitens lampa lyste.

För snart två veckor sedan byggde James min nya dator. 
Jag är helnöjd och trivs så bra med den. Det är inte så konstigt, eftersom han byggt den efter vad han anser, en gammal Farmor, behöver i datorväg.

Här har datortillverkningen påbörjats.

  Efter mindre än en timma var hårddisken klar, och då var det dags att  installera alla de program, som jag ville ha. Och som jag också fick. (Glad Farmor)

Intresserad Farfar följer arbetet.

Vilken sommar, med sol och värme vi har haft och fortfarande har.
Precis som en sommar ska vara. Skönt för alla. För de som har sommarlov från skola, för de som har semester och för oss som alltid är lediga.
Många hyr primitiva stugor under sin semester, utan vatten, avlopp och el.
Jo, el och avlopp har vi kvar, men vattnet är det knepigare med just nu.
Torkan som vi haft en längre tid, fick vår vattenbrunn att ge upp i tisdags.
Vi tar så för givet att det skall finnas vatten, i kranarna.
Men det går bra, så länge vi kan hämta vatten till hushållet hos släktingar .

Dagen efter vattnet tagit slut, fick vi möjlighet att fylla brunnen, med nytt vatten. Dricksvatten och tyvärr vatten som vi måste använda till toan.

Räddande Ängeln, som kom med vatten.

 Alla växter i urnor och blomlådor i trädgården, växterna i växthuset måste också få vatten.
Det har Krister och jag löst på ett, som vi tycker, fiffigt och kul sätt.

Vår egna "tankbil".

 Det är säkert en märklig syn, om någon ser oss när vi hämtar hem vatten från sjön  till växterna .
Jag sitter bakom Krister på pakethållaren, vattendunken ligger bra framtill på 4-hjulingen, och jag håller vattenkannan med vatten i där bak.
"Bättre brödlös än rådlös". 

Veckan som gått har varit en aktiv vecka, för våra äldre "ungdomar".

Patricia har hjälpt oss, för tredje året i rad, att tapetsera om ännu ett rum.
Denna gången gick inte allt som vi tänkt oss. Men! Nu i efterhand skrattar vi åt det, och har ett oförglömligt tapetserarminne med oss.

Vilket öde, för en så vacker tapet. Efter att en vägg var färdigtapetserad, verkade vårderna krympa på väggen.
 Och vårderna krympte, som mest var det 5 mm mellanrum mellan vårderna.

"Nu ska hela rasket rivas, nu ska hela rasket bort"

Det blev liksom lite mer arbete än bara tapetsering. (Smile)

Tapeten revs ner, klister som fastnat på väggen fick vi blöta och skrubba bort, åka köpa nya tapeter, nu till en fondvägg och målarfärg till de övriga väggarna.

Slutresultat? Helnöjda och tacksamma.

Näst sista vården är på plats.

När tapeterna hade rivits ner och det blivit sen eftermiddag, kom Tina, Klas och Cajsa.

Tina hade med sig toppenbra grejer för fönsterputsning. Och det var hennes tanke, att putsa fönstren åt oss. Och gjorde så också.

Första gången våra fönster blir rena med en batteridriven fönsterskrapa.

Klas hade tanken att klippa lönnarna vid gången till huset. Och gjorde så också.

Klas tyckte Kristers nyinköpta häcksax fungerade bra.

Cajsa hade tanken att bjuda på något gott. Och gjorde så också. Hon hade med sig en kladdkaka, som hon själv  hade bakat .

Som avslutning på en händelserik vecka, firade jag/vi den tillsammans med en speciell fru, en Hollywoodfru.
Eftersom jag var lite hustomte, hos min bror och svägerska, när de var på semester, fick jag en flaska vin som tack.
Tack bror och svägerska, jag tyckte vinet var gott. 

T.C.Y.

Högt upp i det blå.

Fallskärmshoppning, det har jag sett på tv, men inte in real life.
Samtidigt som jag tycker det verkar hemskt, tror jag det är en fantastiskt fin upplevelse, som inte går att beskriva, utan måste upplevas.

Igår fick jag se fallskärmshoppning, i verkliga livet.
Eftersom det var James vårt barnbarn, som hoppade tandemhopp, var det med mycket blandade känslor som jag tittade.

När jag kunde lokalisera flygplanet, som en liten blank prick högt upp på himlen, tänkte jag att .............  Känslan, jag fick när jag såg den där ännu mindre pricken under flygplanet, förstod jag att NU.

Fallskärmshoppningen var en födelsedagspresent James hade fått i födelsedagspresent i Februari. Han fick också en videofilmning av hoppet. Väl värd pengarna, för vilket minne som han (och vi andra) kan plocka fram och titta på igen. Ingen film och jag hade inte fått "vara med", där uppe vid uthoppet.

Bra gjort James!!!!!!

 
Ps. Jag har fått lov av James att visa filmen. Ds


T.C.Y.

Båstad och ny dator på G

  

Idag har jag beställt alla tillbehör, som behövs för att bygga mig en ny dator. Spännande!

Och mail om att leveransen är skickad, det fick jag drygt två timmar efter beställningen. Det kan man kalla snabb service.

Om någon tvivlar på att JAG har beställt och att JAG ska bygga en dator, så är det med all rätt (leeeeer).

Vårt barnbarn, James har varit hos oss i eftermiddag.

Visst är det han, som beställt vad som behövs, och han som ska bygga datorn.

Båstad, vilken underbar liten stad.

Där hade vi ett par fantastiska dagar, hos Tina´s familj i deras fritidshus.

Tennisvecka, vilket innebär många aktiviteter i Båstad.

Men det som jag upplevde allra starkast vid besöket, var solnedgången i Torekov. Så vackert och förtrollande.

Vad jag önskar att jag hade haft kamerastativet med mig. Och inte hjälper det att vara efterklok heller. Eftersom jag ville filma tills solen försvann ner i havet, blev filmen som den blev. Skakig. 

                                  

                                          

   

På eftermiddagen efter vi ätit lunch första dagen, åkte vi till Café Killeröd.
Där bjöd Tina på namnsdagsfika, Klas hade namnsdag. Det blev caféets omtalade och goda Äppelmarängtårta med vaniljsås, och till det den fantastiska utsikten.

Utsikt över Bjärebygden och Kullaberg

Belåtna efter gott fika.

Tack Tina, Klas, Philip och Cajsa för fina dagar. Dagar sköna att minnas och plocka fram till vintern.

T.C.Y. 

Djur och natur, en lisa för själen.

Egentligen hade jag tänkt dela med mig lite av vårt rika liv, där vi bor på landet.

Min tandvärk, får bli en tråkig parentes.
Sedan Januari har jag gått till annan tandläkare, än  "min hustandläkare", för att sätta in några implantat.
Allt har i stort sett gått bra, tills i förra veckan, då en rot skulle tas bort. Det var förberedelse för sista implantatet, som ska bli av i höst.
Men nix, ingen rot kunde tas bort. Den var fastvuxen i tandbenet, och efter en timma och en kvart, fick tandläkaren ge upp. Det fanns patienter i väntrummet, som väntade på sin tur.
Dagen efter ringde tandsköterskan och frågade om jag hade några besvär efter gårdagens behandling. Det hade jag inte, vilket var bra eftersom de skulle gå på semester i fyra veckor.
På fredagen började det småvärka och blev värre  för varje dag, så idag chansade jag på att få komma akut till "min tandläkare".
Och det fick jag. Jag räknade med en kontroll och därefter ett recept på antibiotika.
Nähäpp, efter en och en halv timma och rejält med bedövning, hade roten fått ge med sig.
Vilken lättnad!!!!
"Ont det gör ont", bedövningen har nu gått ur och jag är tacksam över att det finns smärtlindrande tabletter, även om de inte tar bort värken, ändå lindrar .

Våra vänner i trädgården, fåglarna är så intressanta att iaktta.
Tidigt i våras började en Nötväcka fixa och dona med ingångshålet till holken, som finns utanför vårt köksfönster.
Vi kunde inte förstå varför den lade ner så mycket energi på det, för äggen ska ju läggas inne i holken.
Min nyfikenhet tog överhand, så jag läste på om Nötväckor, och fick fågelns beteende klart för mig.
Är  ingångshålet till holken / boet för stort, murar den igen det, så att det får precis rätt diameter, för honan att ta sig in och ut.
På så sätt säkrar den att inga obehöriga kan ta sig in.

Vi blev förvånade, när vi en dag såg ett Svartvitt Flugsnapparpar hålla till i rönnen, där holken sitter.
De hade tagit över holken från Nötväckan. Så fult gjort, med allt arbete som den lagt ner för att säkra ingångshålet.
Det hjälpte föga, för det var en ständig trafik av det nyinflyttade paret in i holken, med mat i näbbarna.
De plockade också bort från holken. Det var äggskalen, efter att ungarna kläckts, som städades bort.

Jag läste om Svartvita Flugsnapparen också.
Den är tuffingen i trädgården. För att få en bra boplats när den anländer på våren, jagar den helt sonika bort andra småfåglar, även från ägg och ungar. Ibland kan det bli en strid på liv och död, speciellt med talgoxar.

Den här ungen, var inte lika tuff att ta första flygturen, som sina syskon. Medan de ovant flög från gren till gren i rönnen, satt han och funderade, ska jag, ska jag inte, och till slut var han också försvunnen.

Vi har varje år haft Sädesärlor, "Herr och Fru Ärland Ärlandsson", som hyresgäster under takpannorna. Tills det året vi lade nytt taktegel.
Varje vår efter det kom de, men det var bara för att mellanlanda en eller två dagar.
Jag var lika besviken, ja rent av ledsen, för jag saknade dem. Saknade deras trippande gång och vippande stjärt, när de gick och letade insekter.

I april kom paret, för att stanna. Och blev nya hyresgäster under de nya takpannorna. Lycka.
När de inte jagade mat, satt de oftast på takantennen tillsammans, eller den ena där och den andra lite mer elegant på flaggstångens kula. Tala om att ha koll på läget.

Göken ja, han har jag bara fått höra en gång i vår. Den gol i väster, så det var en Bästegök.

Talgoxarna är inte lika flitiga i trädgården nu, som på vinterhalvåret.
Ibland kommer det någon och sätter sig på fönsterbläcket och tittar in.
För ett par veckor sedan, nöjde sig en Talgoxe inte med att titta in, utan flög in i sovrummet när vi sov.
Jag märkte det först, och väckte Krister så han fick försöka få den att flyga ut. Jag är inte rädd för fåglar, men tycker det är otäckt när de flyger emot överallt inomhus.
Direkt när han gick fram till fågeln, flög den och satte sig på hans axel. Märkligt. Sedan upp på taklampan. När Krister öppnat upp fönstret helt, flög den ut direkt.

Jag blev intresserad av besöket, och köpte boken "Djurens språk" skriven av Carina Solöga Högman.
Talgoxen säger: "Känn tillit. Det du gör är fullkomligt rätt. Min gåva till dig är att ha förtroende för dig själv och det du gör".

Idag på morgonen, såg vi ett rådjur gå och beta på ängen. 
Det var en get, men hon hade inte något kid med sig. Kanske det låg och vilade medan mamma år frukost. Hoppas att vi får se något kid, innan de växt för mycket. De är så fina.

Midsommarängen har i år övervägande gått i färgerna blått, violett, rött och vitt. En underbar palett.

Som jag sa till Tina, när hon och hennes familj var här en dag i förra veckan. "Man kan inte annat än att vara lycklig, över att få bo som vi gör".

 Långt ifrån alla tycker att det här är rikedom - men för oss, Krister och mig, är det här livskvalitet och kan inte mätas i pengar.

(Jag kan rekommendera en bok om fåglar, som jag fått av Philip och Cajsa i julklapp, som är bra.  Den innehåller fina bilder, läten och beskrivning.
Titel: "Fågelsång, 150 svenska fåglar och deras läten". skiven av Jan Pedersen och Lars Svensson.

T.C.Y.

Aftonstund har guld i mund.

Vi var i Dannäs, en liten by några mil från Gnosjö igår kväll.
En sånggudstjänst kl. 19:00 var anledningen till att vi åkte till just Dannäs, men redan halv sex mötte vi upp Tina, Klas och Cajsa.
De bjöd oss på fika med våfflor, ("Gilbertvåfflor" vilket är lika med dubbel våffla), i Dannäs Våffelkafé.
 Ett riktigt mysigt kafé, som ligger i byns gamla skola, mitt emot kyrkan.

Efter den goda fikan och gemenskapen på uteserveringen, gick vi till kyrkan.

Dannäs kyrka är byggd på 1100-talet, men tillbyggd, ja det kommer jag inte ihåg, även om Klas berättade det för mig igår. Minnet är bra, men alldeles för kort, och verkar bli kortare för varje år som går.
Antingen var det på 1500 eller 1800-talet, men hur som helst, är det en liten, fin kyrka.

 Väl framme vid kyrkan träffade vi Tessan, Theresia Carlsson och Sanna, Susanna Fröne.
Två underbara tjejer, som var kvällens höjdpunkt i sånggudstjänsten.

Mina två flickfavoriter, Sysslingarna Cajsa och Tessan.

Love.

Hoppas du har överseende med kvalitén på de tre filmerna, som jag spelade in när Tessan och Sanna spelade och sjöng. Lite kan jag skylla på tårarna som inte kunde hålla sig tillbaka. Liksom lite svårt att se då.
Till er somvelat gå och lyssna på flickorna, men inte kunde, håll till godo och njut.

T.C.Y.