Tio år skiljer det på oss, Du älskade Syster och mig. Idag skulle du fyllt 80 år.
Tänk vad jag har tänkt idag och önskat att vi kunde åkt till dig och gratulerat med present och blommor.
De blommor du skulle fått är samma sort, som du fick när du fyllde 75 år. Blåsippor, plockade vid vårt föräldrahem. Jag minns så väl, var du satte den lilla vasen med blommorna inne i sovrummet, på det lilla bordet bredvid ett fotografi.
Det är med stor saknad i hjärtat jag idag fotograferade de få blåsipporna som finns kvar, för de är enbart för dig.
MEN, det är med värme och enorm glädje jag kommer ihåg allt roligt vi har haft och gjort tillsammans.
T.ex: Marienlyst. Vi ville inte åka hiss, därför "snitslade" vi med godispapper i korridorerna, för att vi skulle hitta tillbaks till våra rum. Men någon snäll person hade tyckt att det skulle inte ligga något godispapper på golven, så det fanns inte kvar när vi återvände. Fniss.
Ett av många, många härliga och ljusa minnen.
Love
T.C.Y.
onsdag 1 april 2015
Första April 2015. Tjugotvå år har gått. Det är lång tid, men minnet av första April 1993, finns kvar som om det var igår. Dagen började med en hel del första aprilskämt på jobbet. Dagen slutade i en stor sorg och förtvivlan. Vår älskade, fina Mamma hade utan förvarning somnat in. I sin lilla mysiga lägenhet, tillsammans med bästa väninnan, hade de sett sista avsnittet av serien "Hem till gården", som de följt noggrant. Utan att reflektera över morgondagens datum, hängde jag idag upp en korgampel med påskliljor i, vid vår "Norlidsten". Om en månad är det tjugoett år sedan jag och Krister flyttade till mitt föräldrahem. En underbar plats.
Mor lilla mor, vem är väl som du? Ingen i hela världen. Du är mig nära i bön, i dröm, vart jag så ställer färden.
Än kan jag höra fast åren flytt hastiga steg som vandra flitens och arbetets offerväg alltid till hjälp för andra.
Mor lilla mor, vem är väl som du? Ingen i hela världen!(Text: Astrid Gullstrand, Musik: Ellen Heijkorn)
Dendrobium cassiope
Du är för alltid en del utav mig
Som polstjärnans ljus i natten
Jag tänder ett ljus
Som en hälsning till dig
som en bro över mörka vatten
Du är för alltid en del utav mig
Då fjärran men ändå nära
En ängel ska bära min hälsning till dig
Du är alltid en del utav mig
Blommorna som jag fick på min födelsedag 6 mars har jag fortfarande kvar. Visserligen lite märkta av tiden som gått sen jag fick dem, men endå ganska fina. En del bärande har det varit, för på nätterna har de fått flytta till svalare plats.
Men så idag utökades blommorna med nya, fräscha blommor.
Det var "Akka", en av mina fina före detta arbetskamrater, som kom.
Tulpaner och ett litet träd, Japanskt rosmarinvide fick jag. När omslagspapperet togs bort, fanns det förutom växterna, ett lite fågelbad där i.
Hon hade också bakat en jättegod tårta som vi hade till fikat.
Mars månad innebär planering inför växthussäsongen.
Det är nu två veckor sen jag frösådde tomatplantor, ett par sorter av frön jag sparat från förra sommarens skörd (som för övrigt var mycket dålig), tre nya sorter jag köpt på nätet, slanggurka och sparade penséfrön.
Jag hoppas att fröna verkligen sätter fart att gro snart. Gör de inte det, kommer det bli dåligt med egensådda plantor till sommaren.
Detta blogginlägget är ett enda egoistiskt blogginlägg. Det kommer bara att handla om mig själv och hur totalt grundlurad jag blivit.
Till min enormt stora LYCKA.
Det hela började för ca två veckor sedan. Jag blev förbjuden av våra barn Magnus och Tina, att inte förbereda något över huvud taget inför födelsedagen. Skulle jag bjuda någon, fick det bli först två dagar efter 6:e Mars, då jag fyller år.
Ok. Jag skall inte förneka, att jag var fundersam och nyfiken. Men drog snart slutsatsen, att barnen och deras familjer, planerade att fira mig, genom att bjuda på ett restaurangbesök.
Lite var jag trots allt tvungen att planera. Därför bjöd jag mina syskon och svägerska, att komma på söndagseftermiddagen på en enkel födelsedagsfika med tårta.
De accepterade och tackade ja.
På födelsedagen, vid tvåtiden på eftermiddagen, fick jag ett sms från Magnus, där han skrev "ät inte för mycket innan kvällen, då vi blir hämtade 18:45.
Så blev det. Magnus kom och körde sedan iväg med sina föräldrar. Dagen till ära Mor i framsätet och Far i baksätet :)
Resan gick vidare mot Anderstorp, förbi en restaurang, som jag och Krister trott vi ev skulle till. Vidare genom flera industriområden i Anderstorp, för att fortsätta ut på Värnamovägen, mot Bredaryd. Och nu var jag näst intill övertygad, restaurang Bambu nästa.
Näpp, färden gick vidare mot Forsheda. Och där vid Bollagården, lyste marchaller så fint i mörkret, utanför en, som det verkade nersläckt och öde byggnad.
Nu hade jag, tror jag, slutat att fundera över varför vi var ute och åkte med Magnus. Klev ut ur bilen och "tackade för sightseeingen".
Sedan blev jag så överraskad, lite smått chockad när vi kommit in genom entrén, så det finns små luckor i minnet.
Lyckligtvis hade Tina kamera med sig och förevigade både minglet mellan gästerna innan vi kom och när vi kom.
Åhhh, KÄNSLOR!!!
Rungande "Ja må hon leva", "hurrarop" och "folkets jubel" mötte oss när vi kommit in genom dörren, och tårarna rann på mina kinder.
När lyset inne i lokalen tänts, blev jag ännu mer överraskad.
Där minglade kära släktingar, före detta arbetskamrater och andra vänner.
Och så klart festens värdpar, våra goa, fina "ongar"Magnus och Tina med sina familjer.
Upplevelsen av mitt 70-årsfirande, kommer jag aldrig att glömma.
Jag tror inte Magnus och Tina kan inse, hur mycket festen, de så hemlighetsfullt ordnade för mig, betyder för mig och även Krister. Inte heller gästerna, som också hemlighetsfullt tagit sig till Bollagården i Forsheda.
Och allt detta bara för min skull. Jag kommer njuta och suga på den här karamellen i många, många år. :)
Till och med musiken, både den som Systersonen Kenneth och hans fina, goa barn Jonas och Tessan bjöd på, och inspelade Elvismusiken i högtalarna, kände jag som "min musik".
När jag fått korten av Tina, som hon tog under festen, fanns det med några filmsnuttar också.
6:e Mars- 2015
Jag vet, man skall inte se bakåt utan framåt i tiden.
Jag gör det,
men ibland hinner dåtiden ifatt. Antingen det gäller glädje eller tråkigheter.
Så blev det när jag tittade på den lilla filmen från
min födelsedag.
Direkt fick den en koppling till en annan liten film,
som jag gjorde i Juli 2011.
Det är med stor tacksamhet, jag ser filmerna.
"Bakom molnen skiner alltid solen".
Bland alla ljuvliga blommor och presenter, som jag uppvaktades med, fanns bl.a en intressant bok,
MIN TRÄDGÅRD ÄR EN FEST av Micael Bindefeldt.
Jag har ännu bara hunnit med att ögna igenom den, lite hastigt.
Bland det första jag läste i den var en aforism:
"Gamla träd ska behandlas just som äldre damer
-med allra största respekt.
De gamla träden har en själ som inte går att ersätta,
hur dyra och fina ungträd man än kostar på sig."
Tack Magnus och Tina, för det ni gjorde för ert "gamla träd". KÄRLEK !!
Helgen började med ett återbesök på Ö-N-H i Värnamo i fredags förmiddag.
Där fick jag en ny andningsmask (CPAP) utprovad, eftersom den första jag fick inte passade som den bör.
Lördagseftermiddagen gratulerade vi vår svägerska Marja, en vecka för sent. Hennes, som alltid goda chokladtårta, var om möjligt ännu godare än vanligt och satt perfekt efter den smörgåstårtan, som också var god.
Med oss hem från födelsedagsfirandet, hade vi två fina och goa tjejer. Det var Cajsa och hennes bästa kompis Tilda. De orskade många skratt hos oss.
Det är verkligen roligt att få vara tillsammans med tonåringar under ett par dagar.
Under söndagen var flickorna med ute och gav rådjuren mat och så klart fotograferade dem. Det blev många kort på djuren både på kvällen före och under söndagen.
Det blev tyst och tomt, när Tina hämtade dem på söndagskvällen.
Välkomna tillbaka fina töser.
I kväll har vi varit och besökt goa Robin och hans sambo, i deras nyköpta hus i Anderstorp. Ett riktigt smakfullt och trevligt hem. Det blev en trevlig pratstund med go fika.
Och så denna ljuvliga dag, med +7 grader och solsken, som det varit idag.
På eftermiddagen var jag ute ganska länge i solskenet. Och kameran var så klart med. Det bränner lite lätt i kinderna efter solens strålar. Skönt med lite extra D-vitamin.
Lite bilder från "friluftsdagen".
En liten och orädd Svartmes
Till och med en björkstam kan vara fin att titta på
Djungeltelegrafen tror jag även existerar hos rådjuren.
Första gången vi lade ut viltfoder, kom det ganska snart ett rådjur och åt av det.Strax efteråt kom ännu ett. En liten familj tror jag.
Nu är det ibland sex stycken , som kommer samtidigt..
De är riktigt roliga och underhållande. Har jag inte lagt ut viltfoder vid lunchtid, spejar de in mot huset, och ser ut som att de tänker, kommer hon inte med maten snart.
Idag väntade jag medvetet.
Och inte krusar rådjuren inte.
En get med sitt kid, på väg till det andra matstället.
Inte någon ny mat där heller.
Hostan, som växer runt brunnen fick istället duga, när snön väl hade sparkats bort.
När de två gett sig iväg, kom ett ensamt rådjur gåendes på gången till huset.
Troligtvis var det fågelfröna under fåglarnas matbord, som drog............
.........men nej då, det dög inte, så det blev till att vända om.
Snart fanns den efterlängtade maten på plats.
Det är inte alltid jag blir så glad när ett rådjur dyker upp.
Det var sent på kvällen (natten), när jag stängt av datorn och skulle lägga mig. Så rädd jag blev!!!! Utanför fönstret såg jag en skugga, och givetvis trodde jag det var någon som stod och smygtittade in genom fönstret. När jag fick se två vita bakar, kunde jag sen urskilja rådjuren i mörkret, alldeles under fönstret.
Fastlagsbulle, semla, fettisdagsbulle och hetvägg. För mig är det antingen en semla eller fastlagsbulle.
Som tidigare år, när jag runt Jul sett annonser från bagerier, att det finns semlor att köpa, har jag sagt "inte förrän till Fastlagssöndagen". Men, jag är inte sämre än att jag kan ändra mig. Redan förra veckan köpte vi semlor i en livsmedelsbutik. Första och sista gången av just den sorten. Torr, mandelmassa som verkade vara marsipan och lite grädde. Som plåster på såren, unnade vi oss var sin semla idag också. Vilken skillnad!!! Visserligen var de vi köpte idag 7:50 kronor dyrare, men mer än väl värda sitt pris. Jag har än idag inte lyckats hitta något bageri som bakar godare semlor än,( O.B.S! lite reklam) Bernts Konditori. Troligtvis en skröna, men lite rolig i varje fall:
Throwback Thursday - Frihet åt semlorna!
”Fastlagsbullar får man icke äta när som helst”. Det skriver Göteborgs
Tidning i januari 1952 och beskriver hur våra kollegor bötfällde bagare
som var för snabba med mandelmassan.
Anledningen? Det var upp till jordbruksnämnden att fastställa när det var dags för bullätande. Inte bagarna själva.
Tiderna förändras och vi med den. Njut av din semla.
Vi gör tummen upp för semlor året om. #TBT
Tror jag skall köpa två semlor nästa gång och äta en hetvägg också :)
.JPG)
