"Ingen kan göra allt, men alla kan göra något".
I just oktober månad, brinner jag speciellt för "Rosa Bandet". Jag har fått erfara hur viktig Cancerfonden och de olika föreningarna, som ligger inom Cancerfonden är. Som en kvinna inom Rosa Bandet skrev till mig, "varje människa, som får cancer, är en människa för mycket".
Jag hoppas och tror, att i framtiden skall man kunna bota all cancer. Önsketänkandet är att forskningen inte `bara´ skall leda till att alla kan botas, utan också till att den inte ska kunna utvecklas hos en enda människa.
(Det går ju att resa till månen, och det trodde man inte på, för längre tillbaks i tiden)
http://www.cancerfonden.se/rosabandet
Jag hoppas "Mustaschknappen" ( för prostatacancer), kommer med en kampanj i år också. Jag upplever att den är inte lika drivkraftig, som "Rosa Bandet", men lika viktig.
Nu har jag blivit stick/virksugen igen. Under våren och sommaren har det nöjet legat på is.
Någon efterfrågan har inte funnits ;) , vare sig för stickade hattar, mössor, handledsvärmare, strumpor eller stickade och tovade innetofflor.
Hattarna är jag lycklig över att inte behöva göra längre. Tina, föremålet för hattarna, har fått tillbaks sitt underbart fina hår igen.
I måndags var jag hos Evelyns Mode i Gnosjö, och köpte garn till ett par tofflor till Philip. De ligger förresten i tvättmaskinen nu och tovas. Det ska bli spännande att se, när tvättmaskinen är klar, om de krympt lagom eller för mycket ;)
Samtidigt som jag köpte garnet, köpte jag min första Rosa Bandetgrej för i år.
Det är "Det lilla undret bh o trosa". Så klart i rosa :) "Det lilla undret" finns i one size, och har en jätteskön kvalité och bra passform.
Jag kan varmt rekommenderar den, även om den inte skulle ingå i Rosa Bandet-kampanjen.)
Idag har det varit lovdag för skolbarnen i Forsheda.
Skönt för skolbarnen, och så roligt för Mor och Farföräldrar. Cajsa har varit vår nattgäst i natt......(jag ser att klockan har tagit ett skutt över midnatt :) ), så det var natten till igår hon sov hos oss.
Det har blivit lite av en tradition, att när vi får ha barnbarnen hos oss över natt, vankas det pannkakor till kvällsmat eller lunch. Så blev det denna gången också.
När jag började steka pannkakorna, undrade Cajsa om inte hon kunde få steka en pannkaka.
Ok, tänkte jag. Blir den misslyckad gör det inte något, bara hon inte bränner sig.
Man skall INTE ha några förutfattade meningar. Av bilderna här under att döma, ser hon ut att klara det galant. Och det gjorde hon, inte bara en pannkaka, utan hon stekte upp all pannkakssmeten, som var gjord på en liter mjölk, och jag vill lova att det gick med full fart :)
T.C.Y
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar