Hoppet har infunnit sig...

Åtta dagar har gått sedan den chockartade onsdagen 19 oktober.

Jag vet att många av mina besökare på Änglagårds bloggen tänker på och undrar över hur det har gått för min älskling. Därför skriver jag lite kort och vill delge er dagsläget.

I lördags togs respiratorn bort, och han började så sakteliga vakna upp efter nedsövningen .

Varje lite steg till återhämtning känns som ett mirakel, så som all vårdpersonal också säger.

I går, onsdag var han på kranskärlsröntgen i Jönköping, och var tillbaks i Värnamo på hjärtintensiven på kvällen.

Jag hade en skön natt hos Tina med familj.

Efter röntgen har läkare från Jönköping och Linköping samarbetat om framtida behandling.

Idag fick vi ett glädjande besked att Krister har fått tid den 3 november för att opera in en pacemaker

med defibrillator.

Väntan till torsdag känns lång och aningen orolig, men vi vet att Krister är i säkra händer till dess.

Han är vid gott mod och innerligt tacksam att han får möjlighet till operation.

Det känns lite som att jag framhåller mig själv. Men Krister kallar mig nu för  

"min älskling livräddaren" :)

Lite ligger det i det........det har tagit lång tid att ta det till sig, men då jag har fått höra av de läkare jag har träffat, att utan min hjärt-lungräddning, hade vi inte haft Krister hos oss nu.

Varje år drabbas över 10.000 personer av ett plötsligt och oväntat hjärstopp i Sverige. Av dessa överlever bara lite drygt 300. Flera av dessa personer hade kunnat räddas genom kunskaper i HLR.

Därför snälla Änglagårds-besökare, om ni inte redan kan, så snälla lär er 

HLR, Hjärt-Lung-Räddning.

Det gäller sekunder!

 

Bra länk till hjärt-lung-räddning:
http://www.hjartgruppen.se/guide/hjart-och-lungraddning/

Kram till er alla.

T.C.Y