Som en solskenshistoria

Min Rafael.

"Sol ute, sol inne

Sol i i hjärta, sol i sinne"

Den lilla versen beskriver så bra, hur vår dag har varit.

Idag vid halv sjutiden på morgonen, bar det så iväg till Jönköping igen.
Solen sken lite svagt och himlen var alldeles rosa bakom trädtopparna och på vägen var det fläckvis glashalt.

Med några minuters marginal, på vår sida, kom vi lyckligt fram till Urologmottagningen.
Efter att vi suttit i väntrummet i en timma och väntat på att få träffa läkaren, blev det så vår tur.
Vi var lite spända både Krister och jag, på vad besöket skulle innebära.

Solen lyste över oss även inne på sjukhuset :)

Provresultaten som Krister tagit tidigare inför besöket, var JÄTTEBRA. Lägre än på länge.
Vilken lättnad. Ingen planerad åtgärd, som strålning eller operation än så länge. Men nytt prov om tre månader.
Det är verkligen skönt att kontrollerna fortsätter.

Oväntat blev vi plötsligt tacksamma över vår långa väntetid på Urologen.

På väg till parkeringen träffade vi Kristers läkare F. på Ö-N-H. En underbar läkare också han.
Vi pratade lite och så berättade Krister för F, att han har tid för ettårskontroll hos honom i morgon.
"Skulle du inte kunna ta det besöket nu istället", fortsatte han och skrattade.
"Jodå, det kan jag göra", fick vi till svar.
Snopna, med glada följde vi med F. till Ö-N-H för en undersökning.

Sen kom tankarna, hur ser det ut i halsen, är det lika bra, som vid återbesöket efter sista strålningen, för ett år sen?
Solen fortsatte lysa upp vår dag. Allt såg bra ut i halsen.
Ett nytt besök om ett år är planerat, är det något innan dess ska vi bara höra av oss.
Så tryggt och skönt.

Med tio minuter kvar på parkeringsavgiften, åkte vi till A6 för att fira med en god fika. Jag slog på extra stort, och köpte mig en ny plånbok. ;)

I härligt solsken åkte vi hem.
Det var ett skönt promenadväder, men vi myste till det inne istället, och tog en rejäl middagsvila.

"Som pricken över i" för dagen, hade vi tre rådjur, som var framme och åt i skymningen.

T.C.Y
 

Inte några nya fågelarter idag på listan över "Vinterfåglar inpå husknuten". Jag får nöja mig med gårdagens fynd :)

Däremot har två rådjur varit framme samtidigt vid deras matplatser.
Så klart fotade jag dem, eller försökte rättare sagt. De syntes som grå skuggor i mörkret.
Hoppas de kommer när det är ljust och hälsar på. Jag vill ju ha 2012 års rådjur förevigade :)

Krister tog en lång promenad på förmiddagen. Jag väntade till eftermiddagen med min. Det var friskt och skönt, men den svaga vinden bet rejäl i kinderna.

Nu laddar vi inför besöket hos Urologen i morgon.
Så här dagen före, tillåter jag mig att oroas lite över de besked vi kommer att få.
Vi tror och hoppas på bra besked. Vi vill inte ta ett nytt tåg, på ett nytt sidospår. Det förra har nått fram till slutstationen.

T.C.Y

"En svala gör ingen sommar", men ett rådjur invid husknuten är bättre, än tio i skogen :)

Jodå. Igår köpte vi viltfoder, pellets, och lade ut på förra årets utfodringsplatser.
Vad vi har tittat och tittat, för att se om vi har lyckats locka fram något rådjur.

Sent igår kväll, dök en hare (Hopalong Cassidy, som sonen och dottern kallade harar för när de var små ;) ),
upp och lät sig smaka av maten. Men inte några rådjur.

Ikväll har också ett rådjur hittat maten. Det var en glädje att se det :) Kanske det har varit fler rådjur och ätit.........vi står inte hela tiden och spanar efter dem.

 I helgen genomförs årets  fågelräkning med namnet "Vinterfåglar inpå knuten".
Det är SOF, Sveriges Ornitologiska Förening, som står för kampanjen. Intressant.
Jag har antecknat vilka fåglar jag har sett vid matbordet idag. Hitintills 11 olika sorter.

Trevlig fortsättning på helgen.

T.C.Y

Bilden är från förra vintern.

Vi saknar alla rådjursbesök från förra vintern. Märkligt, men det känns tomt efter dem.
Nu när det är lite kallare och snö ute, ska vi  i morgon ta en tur och göra lite inköp för våra saknade fyrfotade vänner.

När vi var ut på en liten promenad i eftermiddags, såg vi rådjursspår vid förra vinterns utfodringsplatser.

I morgon, innan vi hämtar hem viltfoder, ska Krister ta nya prover på Vårdcentralen här i Gnosjö. Det är prover inför ett läkarbesök i Värnamo 7:e februari.
Det blir det första läkarbesöket i Värnamo, efter hjärtstilleståndet.

Men före det, som jag har skrivit om tidigare, ska två besök avklaras på sjukhuset i Jönköping. Måndag på Urologen och tisdag ettårskontroll på Ö-N-H.
Det ska nog gå bra på de tre besöken också.

Trevlig helg.

T.C.Y

Vilket vackert vinterlandskap vi färdades genom, när vi åkte till Jönköping på förmiddagen.

Vi började sjukhusbesöket med att äta en god lunch på restaurang Matilda, där vi träffade helmysiga M, som arbetar på restaurangen.
Hon har blivit en kär vän till oss, trots att vi inte känt varandra tidigare. Alltid kommer hon fram och ger oss en go kram och undrar hur det är.

Pacemakersköterskan började med att testa via datorn, hur PCI´n  fungerat sedan förra besöket.
Den hade inte behövt göra några tillslag, och alla värden var bra. Skönt!!!

Som en parentes, .....det blev jag som fick vara chaufför på hemresan  också.

3:e november, på dagen tre månader efter att Krister fått pacemakern inopererad, kommer han få besked om han kan börja köra bil igen.

Något återbesök behövs nu inte för att få det kontrollerat.

Helt otroligt! Detta ska skötas hemifrån, genom den här lilla sändaren, som är placerad på nattduksbordet bredvid sängen.

Den är programmerad efter ett speciellt schema för Krister.
Natten mellan 3:e och 4:e november, mellan 02:00 och 04:00, kommer den att läsa av om det varit något tillslag från och med idag till avläsningen.

Den skall alltid finnas bredvid Krister på nätterna.
Det är en säkerhet, och för oss en enorm trygghet, att få ha tillgång till sändaren.
Skulle DCI´n slå till på natten i sömnen, är det inte alls säkert att det märks. Då ser  personalen på sjukhuset i Jönköping det, när de läser av den dagen efter.
Jag tycker det är helt fantastiskt med sådan teknik, och är så glad över den.

Det är inte bara på nätterna, som den är värdefull.
Om Krister någon gång, kommer känna av ICD´n på något sätt, skall han ringa Pacemakermottagningen, programmera sändaren, så att den skickar iväg informationen till Jönköping.
Där läser de sedan av den och ser vad som hänt.

Vi har blivit med en ny mikrovågsugn idag också.
Den gamla (3,5 år) levde rövare rejält igår eftermiddag :(  Det dånade och blixtrade i den, som ett riktigt raseriutbrott. Hade det nu varit metall, som vi försökte värma i den, hade det varit förståeligt.
Men en stackars bulle, det skulle den väl kunnat acceptera ;)

T.C.Y

Snö!!!!!!

Vad är det här för bild??..........

"Nu är det vinter och Svärmor hon slinter" :)
Jo, ett bildbevis på avtrycket, som blev efter min eleganta och kraftfulla rova, som kunde gått riktigt illa. Jag trodde först att mitt högra ben hade gått av vid knäleden,  (det kändes faktiskt så) och det första som jag sa var,  "hur ska jag kunna köra till Jönköping i morgon" :)  Det skulle ha ordnat sig, om det så skulle behövts.
Som tur var var Tina och Svärsonen med, om det nu hade varit så allvarligt. Men det var det inte. Nog känns det nu ändå, att jag har varit ute på hal is idag. (skrattar åt mig själv ;) )

Trots att snö innebär både halkrisk och snöskottning, tycker jag om snön som har kommit i helgen.
Det blir ljusare och naturen så vacker.

Vår gamle trotjänare, en riktig klenod, som tillsammans med Krister, ser till att vi får vår väg körbar.
Visst är den snygg ;)

Tina med familj kom på förmiddagen och skottade gångarna. Samtidigt som de höll på med skottningen, ringde Magnus och frågade om vi ville att han skulle komma och skotta. Inte konstigt att jag gillar snön, när så många erbjuder oss sin hjälp med att röja undan den. Tack alla!

Under tiden Philip körde cross, gjorde Cajsa en snölykta, som vi skulle få tända när det blivit mörkt.
(Så tråkigt Cajsa, bilden på den fina snölyktan gör inte rättvisa åt det fina resultatet av ditt arbete :( )

 Eftersom kameran stod pall för min vurpa, kommer här några bilder från dagens promenad.......

 

 

En av mina `medpromenerare ´, vem kan det vara Tina?

 .........och några kvällsbilder

 

Kan det vara "herren på Täppan" , som håller koll på matbordet?
Det är ett stort nöje, att kunna sitta och studera alla olika fågelsorter, som besöker matbordet.

I morgon bär det av till Jönköping igen.
Ska jag köra både dit och hem, eller ska jag vara passagerare på hemresan?
Det är frågan, men svaret är inte givet. Det får vi i morgon.
Men vi hoppas.

T.C.Y

Idag gav jag med mig.............julgranen " have left the building".

Jag tror att jag aldrig någonsin har kastat ut en julgran, som inte har barrat.

En fin Jul har vi haft, och jag hoppas att Julens friska och livskraftiga gran, får vara en förebild, på ett friskt år för oss alla.

Det blir tomt, när allt julpynt är bortplockat, men istället känns det luftigare på något sätt.
"Allt julpynt" är inte nedplockat än.
En tavla, som Patricia gjort, och som jag fick av James 1998 till julklapp, hänger fortfarande uppe.
Den brukar få hänga uppe till Påsk. Den är för fin och värdefull för mig, för att vara framme bara några få veckor om året.

TCY

De senaste dagarna har gått i ett lugnt tempo.
Vi har bara slappat och gjort det vi känt för. Det tycker jag man kan göra emellanåt.

Jag har plockat bort några ljusstakar från fönstren. Ett par om dagen. Jag har nog aldrig haft så svårt att plocka ner advents och julpynt, som i år. Lite då och då så blir det inte så tomt i fönstren.
I morgon kommer nog resten att försvinna ner i sina kartonger, och kanske julgranen.
Varje dag får jag frågan om vi skall kasta ut granen, men den är lika fin nu, som när vi tog in den. Skotten som växer på den, blir större och större för varje dag. Kanske den får vara kvar till Påsk.......nä då har jag nog också tröttnat på den ;)

Vilka speciella möten man kan göra, bara genom att åka till butiken för att handla lite mat.
Det var nostalgiska och kära möten.
Mitt första dagbarn, som jag hade på 60-talet, ett fritidsbarn på 90-talet och en före detta arbetskamrat från tiden när jag arbetade på förskola.

                               En av sångerna på "våra barns" Tio i Topplista, som vi gjorde rörelser till :)

Det är svårt att acceptera att barnen är vuxna personer, som nu har egna barn, som snart också behöver barnomsorg. Men kramarna som jag fick av de tre, de värmde gott. Jättegott :)

På torsdag har jag fått tid till frissan, för en välbehövlig klippning, och därefter skall vi hämta lilla fröken Cajsa, som behöver privatchaufför till sin körövning. Roligt att kunna hjälpa till med skjuts, när det behövs.  Det kallas för "myskörningar" :) :)

T.C.Y

Blåst och ruggigt väder idag också.
Men vilken vacker himmel det var en stund i eftermiddags. Den var tvungen att förevigas.

Det mörka har fått ge vika för det ljusa.

                                             

Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden
över markens hus.

Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.

Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag ska vandra –
ensam utan spår

(Pär lagerkvist)

Det är så fascinerande med himlen. Den kan ändra utseende från, inom loppet av någon timme, från att vara så gott som helt grå, till en vacker tavla med solnedgång.


"Tjugondag Knut".
Nä, vi har inte dansat ut Julen idag.
Men de trogna tomtarna, fick tacka för sig och krypa tillbaks till sin korg, inlindade i papper. Vi hoppas på återseende nästa Jul.
Allt annat julpynt är också bortplockat....men inte granen och och ljusstakarna. Om jag får som jag vill, ska granen få vara kvar ett tag till ;)

Granen visar på god livsvilja, trots den har berövats på `rotfästet´.

De vita Landstingskuverten med blå text, fortsätter att droppa in. Ett till är på G, eftersom vi fick ringa återbud till sjukgymnasten i Värnamo. Det var dagen, då stormen Emil lade hinder i vägen.

23/1 återbesök till Pacemakermottagningen. Det är en ny kontroll av pacemakern / defibrillatorn. Detta är ett krav, för att Krister ska få veta om han får köra bil, nu när det har gått tre månader sedan han blev sjuk. Hoppas, hoppas att resultatet på undersökningen blir lika positivt, som första kontrollen.

30/1 är det besök hos Urulogen. Då ska det troligtvis bestämmas, om, hur och när prostatacancern ska behandlas.

31/1 ett återbesök till Öron-Näs-Hals.
10 januari var det ett år sedan, som K fick sista strålningen. (vad fort tiden har gått och vad mycket som har hänt sedan dess)
Alla tre besöken är i Jönköping. Tänk om man kunde samordna besöken, men som vi sa ikväll, "det är positivt att kallelserna kommer, utan att vi behöver tänka på det.

Ha en fortsatt trevlig helg, och.........

T.C.Y

Att ett besök på IVA på Värnamo sjukhus, kan vara så trevligt och uppsluppet!

I ösregn och  stormbyar, åkte vi så igen till Värnamo sjukhus och HIA.

Krister var i eftermiddag välkommen dit, för att  träffa och prata med några av personalen, som vårdade honom på HIA.

Detta var mycket värdefullt och informativt för honom (och mig, även om jag minns det mesta under hans vistelse där).
Jag är så glad över att han fick träffa dessa underbara sjuksköterskor och undersköterskor, som jag berömt till honom tidigare.

Eftersom Krister inte kommer ihåg något från tiden på HIA, gav besöket många aha-upplevelser.
De två goa sköterskorna, som ansvarade för träffen, guidade oss, efter samtalet runt på IVA. Rummet där K låg, respiratorn med slangen, som jag inte trodde var så grov, som jag idag fick se att den var .
Bra att få vara nedsövd med en sån slang ner i luftstrupen.

Från första natten på HIA, till K blev förflyttad upp på avdelning, förde personalen dagbok och tog kort som klistrades in , för dokumentation.
 Vi fortsatte dokumentationen på avdelningen, både med text och kort. Och gör så ännu vid återbesök mm.

 Dagboken skulle vi ha med oss idag.
Just detta att vi fortsatte med dokumentationen efter HIA, fick vi beröm för. Personalen som vi träffade idag, tyckte det var intressant att få läsa och se bilder om fortsättningen för K, efter han blivit flyttad.
Vi fick frågan om "de" får låna den till ett kollegiemöte, för att visa hur värdefull dokumentationen är för både patientern och anhöriga.
Så klart får de låna den :)

I dag är det "Tjugondedag Knut", och Julen ska dansas ut. Men därom är vi inte riktigt överens Krister och jag ;)
Det är så grått och trist väder, så jag tycker det behövs lite extra mysbelysning, så som ljusstakarna och julgranen ger.
Men tomtarna, de kan få flytta tillbaks till sin plats i källaren.

T.C.Y

Så är då julhelgen 2011/ 2012  till ända.

I morgon är det slut med sovmorgon för skolbarnen /ungdomarna. Det är en ny termin, som väntar på dem.
Det är inte mer än sex veckor till sportlovet. Då kanske det finns större möjlighet till vinteraktiviteter för barnen, än vad jullovet har gett.

När vi var och handlade på förmiddagen, för att fylla på kylskåpet, stötte vi på syster Alice och svåger Sven.
Det blev, efter vi handlat klart, en sväng hem till dem, för en pratstund.

Crossåkaren Philip, kom på eftermiddagen, tillsammans med mamma och lillasyster.
Det var crosskörning,  som stod på schemat idag, trots att det var minusgrader. Det var en efterlängtad körning. Han har inte kört sen julafton ;)

Tina var med ute, och fotograferade körningen.

Under tiden höll solen på att gå ner, och Norlid blev också fotograferat.
En annorlunda vinterbild än förra årets husbilder, i början av januari. Men fin ändå.
Tack Tina för bilden :)

T.C.Y

 Trettondagsafton-2012.

Vädret är fortfarande mulet och grått. Positivt ändå, vi har sluppit regn och blåst idag.

Cajsa, som ä vår nattgäst, kom i eftermiddags. Något som vi alltid ser fram emot.
Hon följde med oss till min bror och svägerska, som bjudit oss till fika.
Som vanligt blev det gott fika, med hembakade bullar och kakor. M hade också gjort en jättegod ananaspaj, som serverades med vaniljsås. Mums!!!

När vi kommit hem igen, var det dags för "vår lilla gumma"  att göra klar julkrubban inför Trettondagen.
Hon fick ställa i ordning de Tre vise männen,  Kaspar, Melchior och Baltasar, som sedan krubban sattes upp, har varit på väg mot stallet.
I kväll kom de fram till krubban och det lilla nyfödda barnet, med sina gåvor,  guld, rökelse och myrra.

Tänk vad fort julhelgen har gått.
Snart är det "tjugondag Knut", och julen ska dansas ut.

Just nu känns det som om ljusstakar, stjärnor och granen får vara kvar ett bra tag till.
De behövs för att lysa upp i det grå vädret.

Trevlig fortsättning på helgen.

T.C.Y

Promenad med nostalgiska minnen

 * Börja dagen med ett leende, se dig själv i spegeln och le.

* Intala dig själv, att det här kommer bli en bra dag.

* Allting blir mycket lättare med positiva tankar.

* Gläd någon varje dag, om det så är bara dig själv.

* Du kan inte ändra på resten av världen men du kan ändra på dig själv.

* Tänd ett ljus istället för att förbanna mörkret.

Istället för  att "förbanna"  vädret , trotsade jag i eftermiddags regn och stormen, som sakta börjat närma sig.

Som ett trotsigt barn tog jag inte på mig regnkläder. De är för de tre andra årstiderna. I ansiktet kändes det, som om det regnade is.

När jag promenerade vägen ner mot sjön, blev jag nostalgisk och tänkte tillbaks på barndomens vintrar.

"Det var mycket finare vintrar då".......det är väl de vintrarna man kommer ihåg bäst.

Jag tänkte på när jag och lillebror tog på oss skridskorna "sillarören" hemma, tog sparken och åkte på skridskorna, den drygt halva kilometern ner till sjön. 

Tankarna stannade kvar vid vintrarna och jularna, på sent fyrtiotal och tidigt femtiotal.

Plötsligt kom jag ihåg en Jul, som vi firade hos min morbror och moster i Östergötland. 

En av julklapparna jag fick den julen , har jag fortfarande kvar. Det är "Ann", min fin-fina docka. Hon är så söt, trots att jag ritat ögonfransar med blyertspenna och målat naglarna på henne. Trots att hennes vänsterben både är sönder och har lossnat, så är hon den finaste dockan i världen :)

Ann

 

 Mina nostalgiska tankar fortsatte till en annan Jul.

Det var som det skall vara när Tomten kommer, mycket snö.

Jag minns som igår, när vi stod i köksfönstret och såg Tomten, som kom och plumsade i snön, bar på ett stort paket. Det paketet var till mig, och i paketet fanns den vackra korgstolen.

Den har varit med om mycket, vilket man väl kan se.

Att ena armstödet är illa åtgånget beror inte på mig. Det är en av våra katter, som är skyldig till det. Armstödet fungerade bra som klösträd :)

 

Originaltyget på dynan finns kvar, men det vittnar om, att stolen använts mycket. Därför har jag klätt om dynan.

Tänk vad en promenad i regnigt vinterväder, kan få fart på nostalgisk tankeverksamhet.

Nu smattrar regnet mot fönsterrutan och det finns inte mycket kvar av snön som föll för några timmar sedan.

Hoppas inte stormen Emil ställer till för mycket på vägarna till i morgon. Då bär det av till Värnamo sjukhus och sjukgymnasten.

T.C.Y
Det blev ingen resa till Värnamo. Vi tog det säkra före det osäkra, och ringde återbud till sjukgymnasten.

På årets första dag var vi och inspekterade Magnus och Pias julgran. Den var fin och glänste i guld.

En liten mjukstart på kommande besök inom sjukvården, gjorde vi idag (måndag)  på förmiddagen . Det var åter igen dags för ny provtagning för Krister.
På onsdag är det sjukgymnast i Värnamo, som står på tur.
Vardagen har så smått börjat komma ifatt oss.

I eftermiddags fick vi fikagäster. Det var Tina med familj som kom.
Efter fikat körde vi lite Quiz-frågor, tjejerna mot killarna. Vilket lag som vann, är ju onödigt vetande ;)

Idag 3 januari, säger jag grattis till min Gudson.
Grattis T på 48-årsdagen. Hurra, hurra, hurra, hurra!!!!!!

T.C.Y

Gott Nytt År!!!

GOD FORTSÄTTNING PÅ 2012!!!!!


Så har vi ännu en gång fått lyssna till Alfred Tennyson's ,  "Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten.........."


Vi har haft ett fantastiskt fint Nyårsfirande.
Jag och Krister, hade förutom lyckan att få fira in det nya året tillsammans, också lyckan att få fira in 2012 tillsammans med Patricia och James.

" Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm........"

Efter tolvslaget gick jag ut för att lyssna på kyrkklockorna. Det är så speciellt, så stort på något sätt.
Jag tänkte tacksamt, där ute i den lite råkalla natten, att 2011 var ett fantastiskt år.


T.C.Y