Promenad med nostalgiska minnen

 * Börja dagen med ett leende, se dig själv i spegeln och le.

* Intala dig själv, att det här kommer bli en bra dag.

* Allting blir mycket lättare med positiva tankar.

* Gläd någon varje dag, om det så är bara dig själv.

* Du kan inte ändra på resten av världen men du kan ändra på dig själv.

* Tänd ett ljus istället för att förbanna mörkret.

Istället för  att "förbanna"  vädret , trotsade jag i eftermiddags regn och stormen, som sakta börjat närma sig.

Som ett trotsigt barn tog jag inte på mig regnkläder. De är för de tre andra årstiderna. I ansiktet kändes det, som om det regnade is.

När jag promenerade vägen ner mot sjön, blev jag nostalgisk och tänkte tillbaks på barndomens vintrar.

"Det var mycket finare vintrar då".......det är väl de vintrarna man kommer ihåg bäst.

Jag tänkte på när jag och lillebror tog på oss skridskorna "sillarören" hemma, tog sparken och åkte på skridskorna, den drygt halva kilometern ner till sjön. 

Tankarna stannade kvar vid vintrarna och jularna, på sent fyrtiotal och tidigt femtiotal.

Plötsligt kom jag ihåg en Jul, som vi firade hos min morbror och moster i Östergötland. 

En av julklapparna jag fick den julen , har jag fortfarande kvar. Det är "Ann", min fin-fina docka. Hon är så söt, trots att jag ritat ögonfransar med blyertspenna och målat naglarna på henne. Trots att hennes vänsterben både är sönder och har lossnat, så är hon den finaste dockan i världen :)

Ann

 

 Mina nostalgiska tankar fortsatte till en annan Jul.

Det var som det skall vara när Tomten kommer, mycket snö.

Jag minns som igår, när vi stod i köksfönstret och såg Tomten, som kom och plumsade i snön, bar på ett stort paket. Det paketet var till mig, och i paketet fanns den vackra korgstolen.

Den har varit med om mycket, vilket man väl kan se.

Att ena armstödet är illa åtgånget beror inte på mig. Det är en av våra katter, som är skyldig till det. Armstödet fungerade bra som klösträd :)

 

Originaltyget på dynan finns kvar, men det vittnar om, att stolen använts mycket. Därför har jag klätt om dynan.

Tänk vad en promenad i regnigt vinterväder, kan få fart på nostalgisk tankeverksamhet.

Nu smattrar regnet mot fönsterrutan och det finns inte mycket kvar av snön som föll för några timmar sedan.

Hoppas inte stormen Emil ställer till för mycket på vägarna till i morgon. Då bär det av till Värnamo sjukhus och sjukgymnasten.

T.C.Y
Det blev ingen resa till Värnamo. Vi tog det säkra före det osäkra, och ringde återbud till sjukgymnasten.