Melodifestivalen 2011 och lite till

 Så är det  då  klart, vilken artist och låt som får representera Sverige i Tyskland. Och inte blev det min favorit i år heller :(
 http://www.youtube.com/watch?v=9iIcoRrZT2o   
När nu inte Swingfly vann, hade jag gärna sett att, The Moniker med "Oh My God", hade vunnit.
Nu blir det till att hålla tummarna för Erik Saade.

Idag har det varit ännu en dag med snö och grått väder. Jag som egentligen tycker om vintern har,  vad jag tror som de flesta, tröttnat på den nu. Nu behöver vi sol och flera plusgrader. Det är bara drygt en vecka till Vårdagjämningen, och två veckor tills vi får sommartid igen.

I eftermiddags fick vi besök av M, det är alltid lika roligt när "ungarna" kommer hem :)
Lite senare kom K och P och visade upp crossen, som P köpt idag. Det gick inte ta miste på hur lycklig P var över sitt nyförvärv.

Med risk för att vá tjötig!!................men igår var jag tvungen att fota rådjuren igen ;)  Jag pratade med  `söstra mi ´ i telefon , när jag fick se två rådjur, som var framme och åt på ängen intill huset, och en liten bit därifrån, låg ett rådjur och vilade i snön.

Under tiden jag iakttog dem, kom det några till, som efter att de ätit, också  lade sig för att vila...........

..........hur länge de låg kvar vet jag inte, för till slut så tog mörkret överhand.

                                                 Till och med duvor gillar rådjursmat :)

T.C.Y

Mars, en nyckfull månad

I går kände jag plötsligt röklukt inne i huset. Aha, jag tyckte jag kände igen den där lite speciella röklukten från tidigare vårar. Ute sken solen och vad fick jag se när jag tittade ut? Det var K som hade fått kli i fingrarna. Han hade hittat en liten, snöfri plätt på ängen, och den skulle givetvis luntas :) Detta är obligatoriskt varje vår, men normalt brukar snön ha försvunnit, innan luntningen påbörjas.

   Idag var det en helt annan syn jag såg, när jag tittade ut. Vad det snöade!!!! Det var sådan snöflingor , som jag vill ha på julafton,men de föll inte lugnt och fint, utan for med vindens hastighet  och riktning. Nu vill jag inte ha mer snö. Nu får det räcka för denna vintern. Fast jag är ganska säker på, att vi nog får räkna med mer snö och ända in i April, om inte längre. Hoppas jag har fel.

 När jag ser bilden på orkidén vid fönstret, tycker jag kontrasten är mäktig. En maffig Cymbidium, som står innanför fönstret och tittar ut på det ymniga snöfallet.

T.C.Y

En sång om sorg och glädje

http://www.youtube.com/watch?v=GSxJ7ut4L-c
"Låt sorgens fåglar flyga över ditt huvud men låt dem aldrig bygga bo i ditt hår".
Jag är så lycklig över varje liten fågel, men den osynliga och fruktansvärda fågel, (cancerspöket), som nu har återkommit, för fjärde gången på mindre än ett år till tre av mina kära, gör allt för att bygga bo hos oss. Den skall inte lyckas, VI SKALL LYCKAS med att schasa bort den.
Varför, varför, varför? Något svar tror jag inte vi får.
Livet går vidare, om möjligt ännu tyngre, än det var innan vi kunde skönja att ljuset börjat återvända.
Det är nu snart fyra veckor sedan K var på återbesök på Ö.N.H i Jönköping. Ett nytt återbesök är planerat inom fyra till sex veckor. Då skall läkaren gå ner i halsen, under narkos, för att se resultatet av strålningen. Vi väntar därför nu på kallelsen.
T har äntligen kommit igång med bassängträningen. Den och sjukgymnastik en gång i veckan, skall försöka få den efterhängsna lymfvätskan lägga sig, plus öka rörligheten i armarna.
De får fortfarande kämpa på med biverkningar.
I slutet av februari drabbades jag av lite vårkänslor. Jag sådde "Nunnetomater", som har en lång och härlig historia bakom sig, och som jag tänker skriva om längre fram. Fröna jag sått är kärnor, som jag sparat från förra årets tomatskörd.

  

Jag hade hoppats det skulle ta lite längre tid innan fröna skulle börja gro. Idag när jag skulle duscha jorden, fick jag se att de redan börjat skjuta skott. För att de inte skall växa för snabbt och bli rangliga, förpassades de ner i källare under växtbelysningen. Hoppas den svalare temperaturen gör att de växer lite saktare.











Efter tomatsådden, passade jag på att plantera `orkidélökar ´, som jag beställt från Neovita's OrkidéPrat.

Habenaria rabiata fick bosätta sig i varsin kokosnöthalva, nerbäddad i vitmossa och perlite. För att mossan skall kunna hållas lite lagom fuktig, finns det bomullstråd som har ena änden i mossan och den andra i vattnet som finns i ytterkrukan.
Blettila striata, är planterad i greenmix. 
Om det lyckas ända fram till blomning, kommer Habenarian att se ut som den vita orkidén näst längst upp till vänster på sidan.

Idag var jag och tittade till växthuset. Några små, små gröna fjuniga knoppar kunde anas på vinrankan, och gräslöken visade upp några strån på några millimeter. Odlingssäsongen har så sakteliga kommit igång. Och lilla C, min växthuskompis, du får snart komma och rensa bort gamla blad i din odlingslåda med smultron, för nya skott har redan kommit upp :)

På posten i veckan fick jag en gåva av Kusin G, det nalkades Ebbadagen, då jag blev ett år äldre. Det var SÅ och SKÖRDEKALENDERN. Jag har haft den några år, det är intressant att försöka följa den, även om det är mycket jag inte förstår.

I söndags firade jag att jag har fått lägga ännu ett år bakom mig. Många presenter och blommor, uppvaktades  jag med. Det var ännu en fin födelsedag, men det saknades flera personer, som jag också gärna hade sett här runt fikabordet.

Jaha....... vad i all sin dár sysslar gästerna med? Intresset för smörgåstårtan verkar svalt :)
Nej då, kan det vara jultomten, som kommer? Så brukar barnbarnen stå och kika ut genom fönstren, när Tomten är på intågande.

Här kommer orsaken till fönstertittarna.

Ett av alla rådjuren som visade upp sig.
(I morgon måste vi ha kikaren i beredskap, jag tycker mig se, när jag zoomar in bilden,  att den lille kraken är skadad framme på bröstet. Hoppas bara det är pälsen som försvunnit)

T.C.Y

Jag har aldrig gillat möss,men.........

http://www.youtube.com/watch?v=dKmrm4oTJ3o

Nä absolut, jag har aldrig varit  någon stor beundrare av möss. En sak är i varje fall säker, de är underhållande.
Efter att jag filmat dem, och iakttagit dem, måste jag erkänna att de är både söta och roliga. Håller de till utomhus så får de lugnt äta av fåglarnas mat, BARA VI SLIPPER DEM INOMHUS eller i växthuset, där de kan förstöra en hel del.
De har nog haft det skönt under snön och ett stort matförråd utanför ingångarna till deras bon, för denna vintern har vi inte behövt tömma några musfällor.
T.C.Y

Orkidéer, återbesök och lite till.

Nu äntligen har det blivit av, det som skulle gjorts för länge sedan. Jag har städat odlingsskåpet idag. Det tog många timmar, men det var det värt. Alla plantor plockades ut, behandlades med Neemolja mot ev ohyra, duschades med gödning och fick rötterna friserade ;) Glaset tvättades, men det är inte så jobbigt med kalkavlagring längre, vattnet som jag använder till bevattningssystemet, tar jag från avfuktaren i källaren. Där slår jag så att säga "två flugor i en smäll". Det enda jag inte är nöjd med, det är att det  finns mycket mer utrymme efter städningen, än före. Kan det bero på att en del orkidéer fick hamna på listan över orkidéer som flyttat till òrkidéhimlen´? Jo, så är det allt. :( En fördel har det trots allt, nu finns det plats för nya inköp vid årets kommande orkidéutställningar ;)
Det finns inte några blommande plantor i skåpet för tillfället, men en stängel är på G, så det är bara att vänta på blomningen.
Jag njuter desto mer av de orkidéer, som blommar  på fönsterbrädorna nu . Det är några som jag är speciellt glad över, som jag lyckats få att blomma om.

Lite smakprov:  (klicka på bilden om du vill se blommorna i större format)

Bc Binosa

Phragmipedium wallisii

Phalaenopsis Mini Mark

Phragmipedium Sedinii

Bulbophyllum echinolabium

I torsdags hade K så återbesöket i Jönköping. Lite förvånade blev vi när vi kom in till mottagningsrummet. Vi visste att det var Onkologteamet vi skulle träffa, men inte att det innebar 6 läkare.
Öronläkaren tittade med kamera ner i halsen, men kunde inte hitta där tumören suttit. (Vi säger "suttit", för vi intalar oss att den är borta.)
Eftersom läkningen inte är klar ännu, och att det fortfarande är svullet i halsen, dröjer det 4-6 veckor innan läkaren kan gå längre ner med kamera,då skall K få narkos igen. Hade varit skönt för honom att slippa det, men det är viktigt att få veta hur det ser ut efter strålningen.
Positivt är det ändå, tillfrisknandet går bättre och bättre, fast det kommer ta tid innan alla biverkningar har lagt sig. Man tar vara på varje framsteg, och väntar på nästa.
I går fick vi lite syskonvård. På förmiddagen kom min bror L och M, de hade med sig lite mat till rådjuren och tog en fika med oss.
På eftermiddagen kom K's syster I och hälsade på, och givetvis blev det fika då också. :) Det är alltid roligt och trevligt med besök.
I eftermiddags var det nio rådjur framme samtidigt och åt av maten de bjuds på. Det är årets rekord, än så länge.Rådjuren är inte alltid snälla djur. Det förekommer mobbning bland dem också. Det är en råbock, som spelar `herre på täppan´. Gud nåde det rådjur, som kommer i närheten när han håller på att äta, om det inte är frugan hans som kommer.Det är väl revirtänkande, som hos så många andra djurarter.
T.C.Y

Återbesök och mer rådjursstudie

I morgon är det en månad sedan K fick komma hem efter två veckors sjukhusvistelse. Det är fyra veckor som har gått fort och som K har gjort en hel del framsteg på, av alla biverkningar efter strålningarna. Han har fortfarande besvär med att svälja, även om det också har blivit  bättre.
Dietist och hygienist har ringt flera gånger under de fyra veckorna, för att ha koll på hur det går med läkningen o.s.v. Det är bra, inget får lämnas åt slumpen.

Rådjuren kommer fortfarande fram flera gånger varje dag och äter av vad som bjuds på.De har till och med blivit kändisar i  lokaltidningenVärnamNyheter :)

Valentine's Day

För någon dag sedan studerade jag två rådjur i kikaren. De stod några meter från varandra och åt, när plötsligt det ena rådjuret gick fram till det andra och började kela. Snabbt svarade det andra med att också  visa  sitt ömhetsbevis. I flera minuter visade de varandra ömhet genom att nosa (pussa) varandra på nos och hals.


T.C.Y

Sista Januari

Vintern har så sakteliga fått börja ge med sig för våren. Än dröjer det nog tills vi får njuta av en riktigt varm och skön vårsol, men den är på gång.Det är inte bara vi människor som vill ta till vara på solglimtarna som erbjuds. Alldeles intill tomtgränsen fick vi se ett rådjur, som mätt och belåtet letade upp en solig plats för en stunds vila. Det såg så fridfullt ut, där det låg intill trädet.
Idag fyller svägerskan M år. Firandet av henne är framskjutet några dagar, så det blev bara telefongrattis idag.
I morgon är det 16 år sedan vi fick vårt första barnbarn. Vi blev Farföräldrar!!! Jag kan inte riktigt inse att det är så länge sedan.
Så i morgon kväll skall vi fira vår J, som själv har bestämt vad hans gäster skall bjudas på :)
K och jag har börjat bli lite sociala igen. K börjar mer och mer återgå till sitt rätta jag. Skönt! Än är det en bit kvar, men det viktiga är att det trots allt går framåt. Ett återbesök till läkare, är satt till 10 Februari.
Vi var och hälsade på A och S i eftermiddags. Nu har jag fått receptet på Ädelostsoppan, som A gjorde till K när han kom hem från sjukhuset. Nu skall till vankas soppa i veckan.
31 Januari, är en dag vi aldrig glömmer.

(Tina, tack för lånet av bilden)

Vem kan segla förutan vind?

                    Vem kan ro utan åror?
      Vem kan skiljas från vännen sin Utan att fälla tårar?
                   
                   Jag kan segla förutan vind,
                   Jag kan ro utan åror.
      Men ej skiljas från vännen min Utan att fälla tårar.