Finfina dagar i Blekinge

I veckan har vi varit på besök, och haft det väldigt trevligt, hos Kusin Greta och hennes man Rupert, i Hällevik.

Resan gick i varierande väder av sol och regn. Det är inte ofta, när man kör  på 120-väg,  man ser att alla bilar ligger i högerfilen och inte kör om. När de värsta regnskurarna kom, var sikten minimal. Vindrutetorkarna hann inte med regnets framfart :/

 Senare än beräknat, kom vi lyckligt fram till Hällevik och fint väder.

En fika  på terrassen under den magnifika, knappt fyrtioåriga vinrankan satt fint, efter resan från Gnosjö. Många stora klasar, med små gröna vindruvor finns det på den.

Som avslutning på dagen, tog vi en kvällspromenad ner till hamnen. 

Kusin med man

Där fanns inte bara båtar, utan ett svanpar med sin duniga och söta unge. De hade fullt upp med att smaka på resterna av en melonskiva.

På torsdagsförmiddagen planerade vi  för en tur ut till Hanö. Vi chansade på hyggligt väder, trots att det såg lite hotfullt ut bland molnen.

Det enda jag tidigare känt till om ön, är att jag hört den nämnas på SMHI´s sjörapporter i radio.

Hanö är ingen stor ö. Öns yta är 2,2 kvadratkilometer, omkretsen ca 6 km.

Vilken upplevelse! Jag kan varmt rekommendera  ett besök där, i en avstressande, lugn och bilfri miljö.  Naturen är underbart vacker och samtidigt lite dramatisk, med en fascinerande vy över Östersjön och Hanöbukten.

Vill man tillbringa mer än en dag på ön, finns där ett vandrarhem.

Upplevelsen är svår att återge i ord, så det blir bilder i stället. 

Utsikten från öns högsta punkt, där fyren finns.

Dagens fyrvaktare?

Vädergudarna var på vår sida. Det blev bara ett kortvarigt regn.

Vildkaprifol

 
 
 
 


 

Rosor och lavendel, på vägen upp till fyren.

"Marsipanrosor", som verkar tjuvkika på lavendeln på andra sidan :)

Tillbaks i hamnen igen, åt vi lunch på gemytliga restaurang Briggen.

 

Nöjda och belåtna gick vi på färjan igen, för en 25 minuters hemresa.

 

 Det var mer vind på hemresan än ditresan. Det är min frisyr ett bevis på ;)...............

 ...............OCH landkrabba som jag är, finns det också ett bevis på min ena arm.

Beviset, ett blåmärke, fick jag på väg till övre däck, när lyftkranen för livräddningsbåtarna stöttade mig. :) :)

Det blåmärket är resan väl värd.

Hemkomna och efter en stunds vila, tog vi en promenad till stranden.

På tillbakavägen gick vi genom en fin skogsdunge, som hämtad ur en sagoberättelse och med ett magiskt ljus.

 Tack kära Hälleviksbor för trevliga dagar.

T.C.Y.

          

Guardian Angel. Juli

 I torsdags kväll blev Cajsa hämtad av pappa Klas.
Det var tre härliga dagar vi fick ha flickbarnet hos oss. Det känns alltid tomt, efter att barnbarnen har varit här. Och tyst ;) :)

Lönnarna, som växer vid entrén, behöver beskäras varje år. Det gjorde Klas åt oss, (med hjälp av
 Cajsa :) )
Tacknämlig hjälp.

Idag på förmiddagen, började jag och Krister med att måla lusthuset.
Det var bra målarväder, men med en aning för hög luftfuktighet.

Vi tog paus från målandet, för att äta middag och en liten vila i horisontellt läge.
 Det kunde blivit en lång vila, om vi hade velat. Som tur var hann vi inte börja måla igen, innan regnet kom :(  Vi hade ändå tur, för det som vi redan hade målat, hade hunnit torka.

Igår när vi var och handlade, träffade vi G och R, två före detta arbetskamrater till mig. Efter en stunds prat, slutade det med att vi bestämde att vi skulle ses hemma hos dem på kvällen.
Det blev en spontan och trevlig kväll.

Innan vi åkte, tog jag en koll i odlingsskåpet.
 Oh my Good!!!!!!!!!
Snabbt fram med kameran, för där fanns två helt underbara blommor. Och jag som inte ens hade sett att det funnits knoppar tidigare. Vilken lycka! :)
Det är första gången som den, Dendrobium jekinsii,  blommar, och då är det lite extra speciellt.
Plantan köpte jag av "orkidékompisen" M från Jönköping i mars - 2011.

En bild på de två solarna i odlingsskåpet.

Håll till godo :)

Närbild på blommorna, som är 2-2,5 cm breda.

 

I morgon hoppas vi på uppehåll, och nya tag med målarpenslarna.

T.C.Y.

Bilddagbok från en intensiv, men skön och rolig dag.

"Klockan är snart halv elva, solen skiner, det är 23 grader varmt. Nu får ni vakna"

Det var Krister som tyckte det var dags för mig och Cajsa att stiga upp. Ganska befogat ;)
Efter sen frukost, klädde vi oss i "arbetskläder" och gick ut till lusthuset

Morfar hade redan hunnit med att slipa bort gammal målarfärg.
Cajsa grundmålade där han hade slipat. Och det flöt på bra, vill jag lova :)

Jag grundmålade det nylagda taket. Övriga kommentarer onödiga.

I en vilopaus i arbetet, satt det fint med melon i skuggan i lusthuset.

Lite senare på eftermiddagen, var det dags för att pröva fiskelyckan. Vi letade efter mask, men den drev gäck med oss, och hade gömt sig.
Det fick bli kastspö som gällde.

Hemkomna, utan någon större fiskelycka.
Ett drag hade fastnat i ett träd och ett hade gammelgäddan tagit, enligt Cajsa. För det kunde absolut inte varit botennapp :) :)
Lite putt var hon, när hon kom hem.
Bryggorna var borttagna, och tidigare har det ALLTID varit där som fiskarna har funnits. Inte konstigt att det inte nappade idag då. :D :D

Efter kvällsmaten var det lyckokakorna, som stod på tur.

Cajsa fick ta ansvaret för bakningen från början till slut. Allt från att plocka fram ingredienser och tillbehör till att sätta in dem i ugnen. Och det gick hur bra som helst.
Jag assisterade när kakorna skulle tas ut ur formarna. Det skulle göras när de var alldeles nyuttagna och därför jättevarma.

                                                   Smeten är klar för att hällas i formar.

JA VISST JA!!!!!!!

Formarna skulle ju penslas med matolja först :(

Nu var det dags att lägga i de små skrivna lapparna och vika ihop kakorna.

Ett för små fingrar varm knåp.

Slutresultatet blev goda  och spännande kakor att äta.

Jag fick smaka på två kakor. Budskapen på lapparna, som fanns i, var:
 "Tro, hopp och kärlek" och "Utan dig är livet slut".

Väl genomtänkta små ord av bagerskan :)

Vi avslutade dagen med att vattna i växthuset och i trädgården.

Innan vi gick in tog vi en lektion i vals, hambo och polka :)

"Jag dansar aldrig sånt påstod Cajsa, så hon tyckte det behövdes ingen längre lektion :)

När vi kommit in sa Cajsa, "är det en fästing som kryper på mitt ben"?

Och det var det. Grrrrrrrr!!!!! 

Som tur var upptäckte hon den innan den hunnit bita sig fast.

Jag befarar det är en fästingrik sommar i år. De har väl mått väl av allt regn och fukt, som varit tidigare.

Det blir till att ha lite större koll efter detta.

Idag kom en ny kallelse för Krister till Ö-N-H i Jönköping. Det blir i mitten av augusti,  bra att få veta det, i så god tid.

T.C.Y.

  

  

Det är härligt med barn

Jag har sagt det många gånger tidigare, och jag säger det åter igen.

BARNBARN ÄR LIVETS EFTERRÄTT.

I 17 år har vi fått smaka och njuta av den efterrätten. 

Nu  och två dagar framåt är det "minstingen" Cajsa, som förgyller vår tillvaro.

När pappa och storebror kom och lämnade henne var jag inte inne. 

Därför när jag fick se hennes packning, fint samlad på en plats i hallen, för två dagars vistelse, kunde jag inte göra annat än att le och bli varm inombords. 

Allt hade hon packat själv :) 

                                                                          

I resväskan finns allt (och bra mycket mer än vad hon behöver), men väl genomtänkt. Till och med medicin hade hon fått med. Innehållet i en väska tycker jag är för privat för att fotograferas ;)

Observera kastspö, metspö och GEVÄR (storebrors) i bakgrunden på bilden. 

Underbara lilla flicka. 

Tanken bakom att cowboyhatten, har jag inte fått kläm på ännu, men fiskelådan är så klart bra att ha till både metspö och kastspö, och hjälmen är bra att ha om hon och morfar ska ta en tur med fyrhjulingen (här finns annars hjälm till henne :)  )

Ett kakrecept på "Lyckokakor" hade hon letat upp på internet, och skrivit ner. Så i eftermiddags åkte vi iväg till affären för att köpa polentamjöl. Det hade inte mormor hemma.

I varje kaka skall det bakas in en liten lapp med någon mening eller ord på. Hon har förberett 30 skrivna lappar, för som hon sa, "det blir 30 kakor".

Nu får vi bara se hur mycket tiden räcker till. Blir det skjutning, fiske eller bakning, som kommer stå på schemat för i morgon.

Efter kvällsmaten frågade jag om tösabiten var mätt. "Naaeee", inte riktigt. Hon sa jag kan ta en frukt, om det finns.

Efter en titt i kylskåpet frågade hon om hon får göra fruktsallad. Givetvis fick hon det :)

Jag tycker det blev en delikat fruktsallad, som hon gjorde efter egen fantasi. 

Som mormor kan jag inte annat än tycka att Cajsa är en riktigt kreativ, duktig och påhittig 11-åring (om 2 månader)

I kväll upptäckte jag något som jag tycker riktigt, riktigt illa om. Jag fick se en otäck fästing, som bitit sig fast på ett ben. Grrrrr otäcka rackare.

Som tur är har vi kvar Amadeus fästingborttagare. Den är en outstanding bland övriga som vi testat. 

Efter den upptäckten fick Cajsa en noggrann genomgång på hela kroppen. Men skönt, jag kunde inte hitta någon på henne.
När jag höll på och undersökte henne, kom hon med en ganska logisk kommentar.
"Jag fattar inte varför Noa tog med fästingar på Arken. Men jag tror att någon fästing hade satt sig på ett annat djur, så att den kunde komma med".

T.C.Y.

Ett år sedan.

 

Idag (1 Juli) är det ett år sedan vi fick ta det svåra och ledsamma beslutet, att vår lille och älskade taxen Amadeus, inte skulle få vara med oss längre.

Den, som aldrig haft någon hund, eller husdjur över huvud taget kan nog inte föreställa sig hur enormt stor saknaden kan bli. 

Idag fick han på sin plats i trädgården,en liten bukett med plockade blommor och ett batteridrivet ljus i sin lykta. Han var så rädd för eld, därför kommer det aldrig finnas några levande ljus i lyktan. Även om det är finare med det. Han ska ha det fint, vår lille "Dedeladededi", "Deden", "Dedus". Kärt barn har många namn ;)

Igår var Cajsa och jag ute på ängen och inspekterade växtligheten :) Det var hennes förslag, vilket jag gillar skarpt.

Det första hon gjorde, var att gå till den extra höga orkidéen, som jag hade berättat för henne om.

Dagen efter mitt förra inlägg, tog jag med tumstocken för att exakt se hur hög den är.

Jag hade tippat knappt 50 cm, men den var ännu högre.

Höjd 66 cm.

Det är kanske inte så ovanligt med så höga, men här hos oss är det den högsta någonsin.

En tistel, också väldigt hög blev efter ängen vårt nästa intressanta mål.

Cajsa sa, "om jag ställer mig jämte den, så kan du se hur stor den är" :) 

Sagt och gjort. Så här blev resultatet..........

På vägen hem hittade vi vilda smultron. När vi plockat några stycken, utbrister Cajsa "EN ÖDLA"!!!!!

Jag såg inte någon ödla, men då pekade hon på väggen och där satt den.

Jag tror det är en Skogsödla.

Cajsa ville hålla i den, men det tyckte inte jag ;)

I kväll var Krister och jag på speedway i Gislaved.

Vädret var perfekt och Lejonen vann stort med 56- 28 (tror jag minns rätt)

Hoppas de klara sig ända fram till allsvenskan nästa år. 

Och efter det, tillbaks i elitserien 2014 .

T.C.Y.

Regn, knott, och lite annat somrigt.

Så kom då snickaren :)

Taket på lusthuset har farit illa av snö, regn och stormar genom åren.
Eftersom väderprognosen hade lovat uppehåll igår, var det lämpligt för snickaren att ta itu med det
illa åtgångna taket.

Men, framåt eftermiddagen började åskan mullra på lagom avstånd. Det tog sen inte lång tid, innan den kommit riktigt nära, och med den regnet, med rejält kraftiga regnskurar. Allt för att arbetet med taket fick avbrytas :(

"Kolis", var nyfiken på vad som hänt med hans trädgård. Han hoppade runt bland virke och stegar, som om han var ute på upptäcktsfärd.


När vädret inte inbjuder till trädgårdsarbete, då är det så skönt att gå ut i växthuset, och bara få njuta av det,som trots brist på sol och värme, växer.

Första gurkan är klar för att skördas. Det är lite extra högtidligt när den serveras :)

Kösbärstomater

 Tomaterna är på G. Eftersom de är beroende av mycket sol och värme, tar det nu lång tid för dem att mogna.

Jordgubbstunnan ger ovanligt många smultron och jordgubbar i år.

Det är så roligt, varje gång Cajsa är här, då går hon ut till växthuset och plockar och äter av de röda, goda smultronen. Hon trivs och tycker om att vara i växthuset och fixa och dona :)
Ska jag vara riktigt ärlig, och det ska man ju, så brukar jag spara  bären, för att barnbarnen ska få äta av dem.

Vindruvorna ser ut att komma fint i år också

"Årets Pelargon" tycker jag inte är någon höjdare.
Blommorna är små och färglösa. När jag köpte den hade den bara knoppar.  Det blev en överraskning när blommorna slog ut, de var inte alls lika fina som på namnskylten.

I morse vaknade jag av hammarslag.
Vår käre snickare hade kommit tillbaks och fortsatte där han fick avbryta igår.
Idag skulle det bli klart.

Nix, pix!!  Same presidier as last day.
Precis som igår, fick han för regnets skull, avbryta arbetet. Inte är det lämpligt att lägga på tjärpapp (eller vad det är, som skall ligga överst?), på ett genomblött tak.
Vi säger "välkommen tillbaka i morgon", men utan regn ;)

När det hade slutat regna på kvällen, och solen tittade fram igen, fick jag för mig att inventera de vilda orkidéerna.

 Men aj aj aj aj, vad knott.
Jag klädde mig så heltäckande som möjligt, för att få skydd för knotten.
Eftersom jag fotograferade och inte heller kunde dölja hela ansiktet, brände som eld på både händer och ansikte, av de hemska små krypens bett.

Klädd för knott

Det var det värt.
Jag hittade många och fina orkidéer. Fler än tidigare år, och vissa ovanligt höga. Det verkar vara ett gynnsamt år för dem.

Denna skall jag mäta höjden på i morgon.

Slåttergubbe bland Orkidéer

Grönvit Nattviol. Doftar gott på kvällen.

T.C.Y.