Sista Januari

Vintern har så sakteliga fått börja ge med sig för våren. Än dröjer det nog tills vi får njuta av en riktigt varm och skön vårsol, men den är på gång.Det är inte bara vi människor som vill ta till vara på solglimtarna som erbjuds. Alldeles intill tomtgränsen fick vi se ett rådjur, som mätt och belåtet letade upp en solig plats för en stunds vila. Det såg så fridfullt ut, där det låg intill trädet.
Idag fyller svägerskan M år. Firandet av henne är framskjutet några dagar, så det blev bara telefongrattis idag.
I morgon är det 16 år sedan vi fick vårt första barnbarn. Vi blev Farföräldrar!!! Jag kan inte riktigt inse att det är så länge sedan.
Så i morgon kväll skall vi fira vår J, som själv har bestämt vad hans gäster skall bjudas på :)
K och jag har börjat bli lite sociala igen. K börjar mer och mer återgå till sitt rätta jag. Skönt! Än är det en bit kvar, men det viktiga är att det trots allt går framåt. Ett återbesök till läkare, är satt till 10 Februari.
Vi var och hälsade på A och S i eftermiddags. Nu har jag fått receptet på Ädelostsoppan, som A gjorde till K när han kom hem från sjukhuset. Nu skall till vankas soppa i veckan.
31 Januari, är en dag vi aldrig glömmer.

(Tina, tack för lånet av bilden)

Vem kan segla förutan vind?

                    Vem kan ro utan åror?
      Vem kan skiljas från vännen sin Utan att fälla tårar?
                   
                   Jag kan segla förutan vind,
                   Jag kan ro utan åror.
      Men ej skiljas från vännen min Utan att fälla tårar.

Den ljusnande framtid är VÅR........

Middagsvila på vägen.

Idag, för en månad sedan var det julafton. I fredags åkte julgranen ut och julpyntet ligger åter igen i sina kartonger och får vila till nästa Jul. Vi hade julsakerna kvar lite längre i år, än vad vi brukar, bara för att kunna mysa av dem, utan att behöva tänka på resorna till Jönköping.
I lördags kom bror L och M med ytterligare två säckar viltfoder, som de köpt åt oss. Vår lilla skogsväg är som en sämre isbana nu. L gav mig tipset att använda sparken när jag ger `grannarna´ mat. En genialisk idé,det är en bra fösäkring för att hålla sig uppe på fötterna, och inte vara som Bambi på hal is ;) Nu levereras maten till rådjur m.fl via sparkstöttning.
Idag hade rådjuren tabberas. Tidigare i vinter, har vi som mest sett fyra rådjur  framme samtidigt. Idag var det åtta stycken som mumsade i sig av morotsslantar och pellets.
Det är så intressant, att varje dag kunna följa de fina djuren. Till de olika utfodringsplatserna är det upptrampade stigar i snön. Jag följde en idag, och bara några meter från maten fanns det fem legor. Sovplats, med ett par meter till mat och på andra hållet ett par meter till en bäck, med rinnande vatten.

I går testade jag om jag kunde ta mig till växthuset, trots all snö. Det var skare, men trots att jag gick försiktigt, som att jag gick på äggskal, plumsade jag ner då och då. Det var det värt. När jag kom fram till växthuset och försökte öppna skjutdörrarna så lyckades det tillräckligt för att jag skulle kunna gå in. 

I fredags -7 / 1, nådde tåget fram till ändhållplatsen!!!!!

Fågelmat smakar bättre än viltfoder, trots endast tre meter från köksfönstret.

Helt otroligt, vilken frihetskänsla.
I fredags fick K två strålningar, jobbigt med dubbla doser med sex timmars mellanrum , men den andra strålningen har vi längtat efter. Det var strålning nr 34 och också den sista.
Advent, Jul, Nyår och Trettondag Jul kom, men rusade på något märkligt sätt snabbt förbi. Med facit i hand, blev högtiderna både mysigare och trevligare, än vad jag räknat med.
Nyår och Trettondagshelgen firade K och jag tillsammans på sjukhuset i Jönköping. Inför Trettondagshelgen packade jag för två nätter. Sonen hade lovat bli hus och hundvakt.
På fredagen bestämde vi oss för att höra om M kunde agera `hustomte´ till söndagen. Det var inte några problem med det, så jag bokade Patienthotellet ytterligare två nätter.
A6 blev räddningen för mig, jag hade inte räknat med så många dagar när jag packade. Det blev lite inköp av sådant som jag behövde för min vistelse i Jönköping ;)
På fredagen hade T tid för röntgen av hjärtat. Jag mötte upp, K, P och C i entréhallen och efter en stund var T klar och vi tog en fika tillsammans, innan de följde med och hälsade på Morfar.
På lördagen sa K till personalen att han vill åka hem i morgon. Det var de tveksamma till. Hur som helst, sonden togs bort och han skulle försöka få i sig de kalorier han måste ha, för att läkning och tillfrisknande ska gå bra.
Han kämpade på med mat och kalorijakt. Vid ronden på söndagen ansåg läkaren att det inte var lämpligt med hemgång redan, utan K fick stanna kvar till måndagen.
T hade lovat att hämta Amadeus till Forsheda på söndagen, eftersom M skulle arbeta. Det behövde hon inte, M stannade kvar en natt till. Lillbrosan L skulle åka och släppa ut vår fyrbente vän några timmar efter M lämnat honom .

Välkommen hem!

 Det känns helt underbart, med all omtänksamhet och hjälp vi har fått under den här tiden. Det går inte att beskriva, men vi säger ett JÄTTESTORT TACK! Ingen nämnd och ingen glömd ;)
Nä vi väl kom hem i måndags, var L och M här. De hade varit och köpt viltfoder och morötter åt oss, som rådjuren ska mumsa på. På köksbordet stod en fin Välkommen hem-Orkidé till K.
I går på förmiddagen, kom syster A och S med en bukett tulpaner. Det är blomman som jag tycker gör att vintern övergår till vår. A hade gjort en soppa, som de också hade med sig. Perfekt för K, som fortfarande har svårt att svälja. Receptet på den soppan, det är bara ett måste :) Den var superbt god.
På eftermiddagen kom T, K, P och C, och K fick ännu en fin vårbukett. P tvättade sin cross, som han tänker sälja, för att köpa en större.
Den jobbiga resan är nu framme vid slutmålet. Vi har haft trevliga medpassagerare, som gjort att den känts ljusare :)
Nu är det rehabilitering som gäller för K. Kaloririk mat, vila, stark smärtlindring, slemlösande och olika salvor för den brända halsen. Att jag varit så mycket hos K på sjukhuset, är en stor fördel nu. Jag har lärt mig vad som gäller, för att K ska hämta sig bra efter behandlingen.
10 februari är ett återbesök bokat. Då kommer K att träffa Onkologteamet, läkare från Onkologen, Ö-N-H och Hudläkare.
Om tre månader är det återbesök till Käkkirurgen, och dietisten kommer hålla kontakt med oss genom telefon tills K nått en accepterad vikt.
Vi ser nu ljust på framtiden. K är klar med strålningsbehandlingen, T är klar med cellgiftsbehandlingen, vintermörkret får snart ge vika för vårljuset. Då är det snart tid för att börja så och förgro sommarens växter.
T.C.Y

Underbart!
År 2010 ligger bakom oss, ett nytt, orört 2011 ligger framför oss. Det skall bli ett fint och friskt år. Det har jag bestämt ;)
Hundvakt var ordnad och rum på Patienthotellet bokat, så på Nyårsafton körde jag upp till sjukhuset Ryhov och K.
Väl framme på sjukhuset skulle jag först få tag på nyckeln till rummet. Receptionen var stängd, så efter ett telefonsamtal, kom en vakt till entrén med nyckeln. Först skulle han visa var patienthotellet låg. Utan att tveka, bar han min packning, som var ganska tung, eftersom K inte hade med sig något för vistelsen på sjukhuset när han blev inlagd i tisdags. Väl framme vid hissen, som skulle ta oss till planet där rummet fanns, blev det stopp. Är jag inte tvungen undviker jag allt vad hissar heter. Det slutade med att mitt bagage och vakten åkte hiss, och jag fick lite motion i trapporna.
Jag hade föreställt mig ett litet och dystert rum, men där hade jag fel. Rummet var mysigt.
Nu vidare till Ö-N-H-avd. på annan plats och plan. Denne fantastiske gentleman, tog åter igen mitt bagage och följde med mig ända fram till salen som var K's. Jag trodde detta möte med vakten, var årets sista, stora medmänskliga bemötande. Efter önskan om ett gott nytt år till varandra, skiljdes våra vägar utanför salsdörren.
En sköterska var inne hos K när jag kom. Hon höll på med att tvätta och smörja hans hals. Den är fruktansvärt bränd nu efter strålningarna. Vissa ställen varas och blöder lite. Jag tänker, hur ska det bli efter strålningarna kommande vecka, och efter den dagen han skall strålas två gånger, med sex timmars mellanrum. Jag vill klart att han kommer hem snart, men hoppas för hans skull att han får vara kvar tills behandlingen är över, och gärna några dagar till. `Hans läkare´hade sagt på nyårsafton att de två kommande veckorna blir de besvärligaste för honom.
När jag talade om att jag redan fått nyckeln till mitt rum, sa sköterskan. "Inte ska du väl ligga på patienthotellet, det är ju nyårsafton". Ännu en sköterska kom, och hon tyckte det samma. "Vi sätter in en säng till, för ni ska vara tillsammans hela nyårsnatten. Klart ska ni det" Det går inte att beskriva hur det värmer och känns djupt, djupt inne i hjärtat. Underbara människor.
En stund före tolvslaget frågade nattpersonalen om vi skulle vara vakna till klockan tolv. Visst skulle vi vara det :) Jag sa att jag har med mig `grön champagne´utan bubbel. Ska ni skåla i plastmuggarna undrade hon. Det hade jag tänkt, men rätt vad det var kom hon in med två champagneglas på en bricka. Skansen och Jan Malmsjö, sen "skål och GOTT NYTT ÅR"
Det kunde bara bli en klunk för K, men det är inte mängden som avgör ;)
Kvart över tolv kom sköterskorna in och önskade gott nytt år.
Både K och jag tyckte vårt nyårsfirande var mysigt och trevligt. Vi sa det är många år sen vi hyrde rum för att fira in det nya året :) :) K tillade "och två nätter också". För det blev det, K frågade läkaren på ronden på Nyårsdagen, om det är ok att jag stannar en natt till. "Absolut, det är den bästa medicinen", svarade han. Inte kunde vi ana, tidigare i veckan, att vi skulle få ett så fint och mysigt nyårsfirande.
På hemresan idag var vägarna saltade och mycket spolarvätska gick åt. Jag körde in till en mack för att köpa spolarvätska och fylla på vindrutespolarna.
Javisst ja!!! :o Eftersom bilen är ny har jag aldrig behövt göra det tidigare på den. Nu memorerade jag hur K gjort tidigare. Först en spak under instrumentbrädan, sen var det stopp. Hur jag än försökte fick jag inte upp motorhuven. Inne på macken fanns ingen som kunde hjälpa mig, så ut igen och nya försök. Nähä tänkte jag, jag skäms inte för att jag inte fixar detta, utan frågade en kille, som också behövde fylla på spolarvätska, om " han har en aning om hur motorhuven öppnas på en sådan här modell (hahahahahaha). Ja sa han,"du är för långt ner, här under finns spärren". Och visst gjorde den det :) Tack för hjälpen, och "god fortsättning på det nya året" önskade vi varandra.
Så skönt att få avsluta ett jobbigt år och börja ett nytt med att få förmånen att fått uppleva all denna medmänsklighet och vänliga möten.
Lite smolk i bägaren blev det ikväll, när K ringde och talade om att han kräkts upp slem och att sonden samtidigt lossnade och fastnade i halsen, Hoppas han får en ny insatt, droppet gör sönder kärlen, så vätskan rinner ut under huden i armarna och ger kraftig svullnad, rodnad och värk,
God Fortsättning på 2011.
T.C.Y

2010....året som prövade oss

Så är då årets sista dag kommen.
Om jag försökte, skulle jag nog kunna inse, att 2010 inte har varit så totalt dystert, som jag upplever det nu.Det har så klart haft sina ljusa stunder också.
I tisdags fick jag åka hem ensam från sjukhuset efter att K har strålats. Han blev inlagd, eftersom strålningarna med värk i och brännskador på halsen som följd , har inneburit att han inte fått i sig tillräckligt med energi, trots alla energidrycker. Mat är över huvudtaget omöjligt för honom att äta. Nu är det dropp som gäller.
Han ringde igår och sa att han får permission över helgen. Det blev inte så, han får inte vara utan dropp så länge, så han skulle bara få vara hemma ett dygn. Därför stannar han kvar på sjukhuset över Nyår. Inte alls roligt för honom. "Bättre brödlös, än rådlös". Jag har bokat ett litet rum på Patienthotellet, så ingen sjukdom kan heller ta ifrån oss, att vaka in 2011 tillsammans.
Det kommer bli helt annorlunda än det Nyårsfirande vi tidigare år har gjort på tu man hand. Då har jag bjudit K på en hemlig trerätters Nyårssupé (med slipstvång ;) )
Supén i år kommer att bestå av banan som förrätt, huvudrätt blir ostkaka med jordgubbssylt efterrätt blir Nobless,(om K över huvud taget kan smaka på något av det). Nyåret skålar vi in med energidryck och saft.
Amadeus har blivit erbjuden logi hos både T och M. Eftersom han är så rädd för fyrverkeri och smällare, känns det inte bra att han där det skjuts mycket mer än vad det gör här. M kommer att bo här under tiden jag är hos K.
På fm ringde T och sa att hon och C kommer hit, och tar med sig lunchen de skall äta. , så vi kunde äta tillsammans . P hade kompis hos sig som han åt tillsammans med och K arbetade. Tack för mat och trevligt sällskap.
Vi hade en mysig eftermiddag tillsammans, och lyckligtvis kom det fram fyra rådjur och åt av ensilage och pellets som vi lägger ut till dem.
C fotade dem med sin nya julklapp, en rosa mobil. Hon upprepade gång på gång, "vad vackra de är", och när hon gick från fönstret där hon tittat på dem sa hon, "de är bedårande" :)
Innan rådjuren kom fram, hade vi suttit länge och tittat på fågelbordet, där det var intensiv verksamhet bland Talgoxar, Blåmesar, Tofsmesar, En-och Talltitor, Domherrar och Nötskrikor.
Bara att sitta tyst länge och titta på de vilda fåglarna runt fågelbordet, är lite som att meditera. Underbart.
Till Dig, som läser min blogg, vill jag önska ett riktigt GOTT NYTT ÅR! Kram.

T.C.Y

Midvinternattens köld är hård......

Vilken vinter! Mycket snö och riktigt kallt, känns lite som barndomens vintrar.
Resorna till Jönköping har den sista tiden gått på rejält hala vägar. Igår var det som att åka genom ett Jenny Nyström landskap. Helt otroligt vackert, med all rimfrost på träden.
K har nu avverkat 25 av de planerade 34 strålningarna. Vissa dagar har varit riktigt jobbiga för honom under strålningen. Biverkningarna ger sig mer och mer till känna. Det enda han kan `äta´ nu är energidrycker, så det blir inte mycket julmat för varken honom eller T. Det ska vi ta igen i början av Februari. Jag har förberett ett julbord för dem då.Även huden på halsen har blivit sönderbränd och lite sårig av strålningen, trots olika salvor.Efter behandlingen i morgon blir det tre dagars uppehåll.
Julförberedelserna är så gott som klara nu, men i mindre omfattning än tidigare år. M och J var här tredje Advent och bakade pepparkakor. M hade på lördagen före tävlat i Luciapokalen i Göteborg. Placering första plats, vilket han firade med pepparkaksdeg på söndagen. Det var han väl värd, efter att ha ätit betydligt mindre kalorier än vanligt sen 11 augusti.Hård träning och mindre mat så lång tid gav resultat. Jag citerar lokaltidningen VN " "Gamlingen" Söderström vann Luciapokalen". Jag tycker uthålligheten att klara hela vägen fram till tävlingen, är lika mycket värd som placeringen.
Efter det som var årets sista pepparkaksbak, bakade jag en ny sort kakor. Det var ett recept som jag fått via facebook av facebook- och orkidévännen K. Jag kan rekommendera dem, för de är goda ;)








På Luciadagen var jag i Värnamo och tittade när Värnamo Lucia kröntes. Fin Lucia, musik och sång bjöds det på. Lilla C var med som tärna,eftersom kören hon sjunger i också var med och sjöng. När T tog en närbild på C, fick vi se när vi tittade på bilden i kameran, hur hon skojade med oss :D På det sättet,när hon tittar på näsan, brukar hon och Morfar göra mot varandra, ofta när vi sitter och fikar.

I tisdags, efter strålningen,tittade vi in en stund till T, som fick sin SISTA cellgiftsbehandling.Hon har varit helt fantastisk under behandlingstiden. Som A sa till mig när hon ringde, "sista behandlingen på dagen när vintersolståndet inträffar, ......mörkret vänder mot ljusare tider. Ett gott omen."
K och jag har fått våra bästa julklappar redan. Tina avslutade cellgiftsbehandlingar , och idag fick K veta resultatet på PSA-provet,"ett alldeles utmärkt resultat" enligt läkaren. Underbart!!!
Jag har tagit efter en idé av facebook- och orkidévännen A M. Vi skickar inte några julkort i år, utan skänker pengarna till välgörande ändamål istället,vi har valt Cancerfonden. Många bäckar små.....

Våra tankar finns ändå hos de vi skulle skickat julkort till och vi önskar alla
EN RIKTIGT GOD JUL och ETT RIKTIGT GOTT OCH FINT NYTT 2011

Änglaljus och strålningsstudie

Istället för att sitta och sticka i väntrummet, var jag idag med inne när K strålades. När K hade fått på masken och spänts fast på britsen, fick jag följa med till rummet där, den underbart genomgoa personalen genomförde strålningen. Jag måste erkänna att K är fantastisk, som genomgår denna procedur fem gånger i veckan. Han har inget val, men på det sätt han accepterar det. I LOVE YOU.
Jag fick lov att dokumentera med bilder, intressant för K att kunna se hur strålningsmaskinen sköts. Jag har fått lov av honom att visa en bild, där han har masken på sig. Det får inte skilja många millimetrar hur han ligger, därför skruvas masken fast i britsen.

Veckan har flutit på bra. Så gott som varje gång vi åker hem efter strålningarna, berömmer och rosar vi personal inklusive läkare. Så fort K berättar om något han besväras av, kontaktas berörd läkare och annan eller ny medicin ordineras. I onsdags kom en läkare för att titta på huden på halsen, som börjar bli irriterad, och skrev ut annan salva. Eftersom det är näst intill omöjligt att svälja nu, eftersom det gör så ont, har en läkare skrivit ut morfin, en läkare kallades dit idag, för att skriva ut slemlösande, eftersom strålningen irriterar slemhinnorna och vill sätta sig i halsen och medicin för magen, eftersom morfinet sätter sina spår där.
Tidigare i veckan hade vi med oss en kasse med energipulver och energidryck hem. Dietisten var inte nöjd med att K gått ner drygt två kg, så nu hoppas vi det stannar vid den viktminskningen. En veckas matsedel består nu av varierande soppor med Hönökaka och feta pålägg, gröt och välling. Allt med extra matfett och grädde tillsatt.
Tandhygienisten var mycket nöjd med skötseln av tänderna, något som också är viktigt.
På Måndag blir en intensiv dag, med strålning, läkarbesök, dietist och tandhygienist.
Väl hemkommen på måndag, skall jag åka till Värnamo för att se på Luciakröning, där lilla C är med sin kör och sjunger.
Jag har känt av lite värk i halsen och konstant värk över pannan de sista dagarna och var rädd för att jag bar på bihåleinfektion eller halsfluss. På vägen upp till Jönköping ringde jag därför Gnosjö Vårdcentral, och fick tid samma dag, när jag talade om att jag inte fick smitta varken T eller K, som går på behandling för cancern. Så skönt med så positivt bemötande.
Efter att jag fått träffa en trevlig och sympatisk `hyrläkare´, fick jag beskedet att det varken var bihåleinflammation eller halsfluss. Pust och stor lättnad. Många andra prover togs, men de räknar jag med ska vara ok.
I eftermiddag har vi haft besök av T, K och C. K och C var ute och åkte pulka en stund, P skulle följt med och kört cross, men det var aningen kallt för det.
Veckans höjdpunkt var i Onsdags, när jag och väninnan M var på konserten Änglaljus i Anderstorps kyrka. Det var tredje året i rad, och årets konsert var den bästa av de tre. Helt fantastisk. John Kluge hade i år med sig Tenori, en duktig kvinnlig artist och Johan Stengård.
Vad vore livet utan musik? "Musik ska byggas utav glädje", så sant så, och för mig bygger musik även glädje :)


T.C.Y