Välkommen Rafael!

Idag (läs igår, klockan har passerat midnatt) kom en ny familjemedlem till min Ängelfamilj.

Det var Patricia och James, som kom med den mjuka och helt underbara Nalle-Ängeln.
Hans namn är  Rafael.

 "

afael betyder "Guds helande" eller "Gudomlig helare". Han är läkekonstens ängel och han härskar över kunskaperna, dygderna och Livets träd i Eden."


www.kolumbus.fi/seanhype/virtual/​rafael.htm  

                                                                                                                               
Det känns så skönt att `gosa´med den söta lilla nallen. Pälsen känns exakt så som vår lille älskling, taxen Amadeus päls gjorde.

Så har året 2011 bara en dag kvar. Det känns bra att vi har Rafael med oss, när vi välkomnar det nya året.

T.C.Y

"Små smulor är också bröd"

Besöket av "Dagmar", som tillsammans med kraftigt regn, har varit på besök i veckan har inte varit alls trevligt. De senaste dagarna  har varit ena riktiga `inne-sittar-dagar´.
Vilken tur ändå, att det har varit regn och inte snö, som har vräkt ner. Då hade vi nog haft minst lika mycket snö nu som förra vintern.

Igår hade vi mycket trevligare besök.
Det var Patricia och James, som förgyllde vår tillvaro :)
James fixade Farfars dator, som nu fungerar perfekt.

I förrgår när jag åt min frukost, satt jag och studerade gästerna vid fågelbordet. Som vanligt var det många fåglar framme och åt.
Plötsligt fick  de besök av en ekorre, som nöjde sig med att äta av maten på marken, som kastats ut från fågelbordet.
Ekorren liknade ett `gosedjur´, med sin yviga svans och söta ögon. Han är det enda vilda djur, förutom fåglarna, som har kommit fram i vinter.

Gott slut på 2011.

T.C.Y

Promenad i vårväder

                                                Guardian Angel , December

Vilken skillnad på årets julväder mot förra årets.

Efter ett trevligt besök av syster Alice och svåger Sven på förmiddagen, gick Krister och jag på en skön och stärkande promenad.
Det kändes mer, trots lite kall vind, som en promenad i vårväder än  i decemberväder.
Solen sken så skönt.

I Kyrksjön tog en andfamilj en middagslur. Hannen höll ett vakande öga över den sovande familjen. De såg ut att ha det riktigt skönt i sjögräset, trots det kalla vattnet. 

  

Julhelgen har rusat iväg och snart får vi lägga år 2011 bakom oss. Och se fram emot ett nytt år, som vi hoppas kommer att bli ett fint år, utan saknad och sjukdomar.

T.C.Y

Retreat vid vår Julkrubba

 

Juldagen 2011 går mot sitt slut.

Vilken fantastiskt fin Julafton och Juldag vi har haft, i år också.

Tre glada generationer

Julaftonen var den första på 16 år, som Tomten inte kom med julklapparna. De hade han istället lagt under granen, med andra ord har alla varit snälla i år också.

 "Tomten" och hans "Nissar" känner väl till min svaghet för Änglar.
Jag fick Änglar, som är ljusbärare och `Årets Julängel´ (bland mycket annat :) ).
Det är lika spännande varje julafton, att få se vilket budskap Årsängeln kommer med.
Årets är "Glanz der Liebe".

Idag, Juldagen, har vi traditionsenligt varit hos Tina´s familj och ätit lutfisk med  tillbehör.
Allt smakade fantastiskt bra, men jag måste framhålla såsen, som Tina alltid lyckas få  verkligt delikat :)

Jag, Krister, bror L, far och dottern i huset, tog en välbehövlig promenad i blåsten, innan det vankades Ris à la Malta. Mumsmums!!!

Mätta (övermätta) och belåtna, blev vi bjudna på solosång av Cajsa-gumman, som sjöng så fint.



                 


På julaftons- och Juldagskvällen, innan jag lägger mig, brukar jag sitta framför julkrubban och koppla av.
Det är så avkopplande och ger verklig sinnesro.

GOD FORTSÄTTNING PÅ JULEN KÄRA LÄSARE!

T.C.Y

God Jul!

    Med den gamla Tomten, som sitter och rör i sitt grötfat, vill jag   önska alla

                                                                     

                         En riktigt GOD och FRIDFULL JUL.

Kram! 

T.C.Y

           

Bara positivt, trots snöväder.

Efter en resa till Jönköping i snöväder, fick Krister sin ICD (pacemaker med defillibrator) kontrollerad för första gången , efter han fått den inopererad.

En  underbar läkare, tog sig tid med att förklara och svara på våra funderingar.
Hon gick noggrant igenom, och förklarade för oss hur kontrollen gjordes och vad den visade.

Det är helt ofattbart för mig, att verkligen förstå hur allt bara kan fungera, men är innerligt tacksam för all teknik som finns.


 

 Via denna "avläsare", som ligger över ICD´n,...........



kunde vi på en monitor se, om den hade behövt  understödja hjärtat på något sätt, plus många andra värden.

Allt var positivt och såg jättebra ut.

Med det resultat som kontrollen visade, gjorde det inte något att det var en ännu besvärligare hemresa i snöyra, än när vi åkte på morgonen.

Vi hade tänkt ta en liten shoppingrunda på A6 efteråt. Därav blev intet ;)
Kl.8:45 var vi klara hos läkaren, och affärerna öppnade först kl.10:00.
Det blev istället en sväng över Värnamo, där vi fick lite handlat.

T.C.Y

Då är pepparkaksbakning och korvstoppning avklarat för denna julen.
Tina's familj kom i lördags, och fick till sist, sina pepparkakor klara också.
De gick ut som lag tre, och sist med årets bakning. Det är svårt att i jultid pussla ihop alla tider för en familj med skolbarn.
Annars har jag en oskriven lag, att pepparkakorna ska bakas före Lucia ;)

Tre generationer, nöjda med resultatet.

Jag tror att Tina, hade allra roligast av våra "gästbagare" :D
I år var det inte bara i munnen, som hon stoppade in degen (och inte lite heller ;) )
Tydligen ska den senaste ögonmasken vara av pepparkaksdeg  !!!??? :) :)




















När bakningen va avklarad, gjorde Tina, Cajsa och jag c.a 7 meter julkorv.
Den är mums att ha i frysen.

Kreativiteten var stor vid bakbordet.
Av alla kakor som nu är bakade, är det absolut den, som Cajsa bakat till mig och Krister finast.
När hon arbetat färdigt med den, sa hon att den är till oss.
För mig säger pepparkakshjärtat otroligt mycket.
Som ett fint smycke, hänger det nu på köksgardinen.

Mormor och Morfar, hand i hand inne i det fina hjärtat.

Igår var vi och gratulerade kära storasyster, trots att det snart är en och en halv månad sedan hon fyllde år.
Talesättet, "bättre sent än aldrig", får väl gälla här.

Morgondagen går inte i julförberedelsernas tecken direkt.
 Kl 8:00, ska vi vara i Jönköping. Det blir till att gå upp i svinottan, man vet ju inte hurdana vägarna är, men jag hoppas vi slipper snö eller frosthalka.

Det blir första gången, som Kristers inopererade ICD, ska kontrolleras på pacemakermottagningen.
Hoppas den fungerar, så som den är inställd på att göra.

T.C.Y

Luciakonsert

Vilken fin Luciakonsert det var i år också.

Välorganiserad, med en blandning av Symfoniorkestern, som spelade sköna och rofyllda julmelodier, tre barn/ungdomskörer och två killar, med underbara röster som var solister.
"Min" Cajsa  sjöng en sång tillsammans med tre andra flickor, och jag vill lova att det klingade väldigt vackert i mormors öron ;) :)

Bland sångerna, som körerna sjöng var  "Pepparkaksblues" , en version av "Vi komma, vi komma från Pepparkakeland", riktigt medryckande.

Årets Lucia var enormt söt och fin, det var hennes följe av tärnor också.

Trots det så trista vädret med regn och blåst, infinner sig julstämningen en sådan här kväll.

I morgon skall det bli lite julkakor bakade, om ryggen, från svanskotan upp till nacken vill.

TCY

Staffan var en stalledräng.........

Luciamogonen 2011, får vi ta lussefikat i skenet av levande ljus. Det blir mysigt ;)
Vi har inget val, strömmen bryts kl 8:00, så tv´s Luciamorgon missar jag.
Det spelar ingen roll, jag är ändå så tacksam över att Krister och jag kan fika på mina bakade lussekatter och pepparkakor tillsammans.

I morgon kväll ska jag, för andra året i rad till Arken i Värnamo. Det är Värnamo Lucia som kröns.
Där är Cajsa med och sjunger tillsamman med flera andra barnkörer.
Förra året var det så bra, och jag tror det blir det i år också.

Om jag kan röra mig så pass bra, så jag tar mig dit.

Egentligen ska man väl inte berätta,en så otroligt dum grej, som jag råkade ut för ikväll. :/ :(
Jag skulle stänga balkongdörren, som efter allt regnande går jättetrögt. Och inte blev det bättre av, att jag försökte få två sladdar, från belysningen på balkongen, mellan dörren och karmen.

Ibland är man stark förstår jag nu ;)
Utan att veta vad som hänt, låg jag på golvet, med dörrhandtaget i ena handen. (här är det helt acceptabelt att skratta ;) )
Men en sak är säker. Svanskotan går knappt att sitta på, något muskelfäste i ryggen fick sig en rejäl snärt, och pang sa det i bakhuvudet.
Själv skrattar jag också, fast bara när jag tänker på den syn Krister fick se, när efter att ha hört smällen i golvet, rusade upp.....och fick se mig ligga raklång på golvet, med handtaget i näven.

Jag önskar dig en riktigt mysig och trevlig Lucia.

TCY

                                  "Vi komma, vi komma från Pepparkakeland......"

I eftermiddags var det avstamp för pepparkaksbakningen.

Det var Patricia och James, som var först ut i år.

Bakningen flöt på bra. Degen var lättkavlad, James och jag kavlade ut degen och tog ut många olika pepparkaksfigurer. Patricia flyttade över våra alster till plåtar och Krister hade det stora ansvaret att passa ugnen, så inte kakorna blev brända.

Det gjorde han bra, inte en enda pepparkaka blev bränd, och det brukar vara svårt att undvika.

Vi fick trevligt besök under bakningen.

Det var "söstra mi," Alice och svåger Sven.

De gav Krister en porslinsängel, handmålad med guldvingar och genombruten guldkjol, som lyser så fint, när ljuset är tänt i den. En ängel, som lyser upp i mörkret.

Det är ängeln, som vaktar pepparkakorna, på bilden.

Jag undrar om det finns några som är sugna på att baka pepparkakor i morgon ;)

Trevlig 3:e Advent kära besökare.

T.C.Y

Julstök i höstrusket

Honungsgriljerade revben, en av de större favoriten på mitt julbord.

Det trista vädret har medfört något positivt också. Jag har den hemlagade julmaten klar, trots att vi inte har tänt det tredje adventsljuset än.
Där förhastade jag mig ;) julkorven är inte stoppad ännu.
Det får bli när lilla fröken Cajsa har tid. I år blir hon nog det enda barnbarnet, som har tid över till det :)

Eftersom jag tycker det är roligt att fixa med maten till jul, gör jag det trots att vi blivit erbjudna att vara hos Tina och fira jul.
Så länge det finns möjlighet, tycker jag vissa traditioner ska bevaras.
Vi vill ju inte missa traditionen med lutfiskmiddag i Forsheda på juldagen (eller hur Tina?) :)

Barnbarnen!!!!!!!!!!!!!!!!!! Degen är fixad och klar för utbakning.
Ta med er föräldrarna och kom. De större degarna är era, jag och Krister nöjer oss med en halv sats deg i år. Vi har kommit underfund med att vi blir inte snällare av att äta många pepparkakor ;)

T.C.Y

Änglaljusbloggare på Änglaljuskonsert

Igår kväll var jag och goa f.d arbetskamraten M. på, vad som blivit en tradition för oss i december, på konserten "Änglaljus" med John Kluge. I år var också Patricia och en arbetskamrat till henne med.

Det var som vanligt en fantastikt bra konsert.

Kluges fantastiska röst, mixad med gästartisterna, Sara Varga och Eva Lotta Ohlssons röster. Tyvärr, tyckte jag att Sara Vargas låtar, som hon skrivit, inte riktigt passade in i konserten. Det var (som jag tycker) lite för lite julstämning över dem.

Ett litet smakprov, dock inte från igår.

 

När vi kom hem, efter att vi varit och handlat i helgen, stod det blommor utanför dörren.

Det var tredje gången detta hände, efter Krister kommit hem från sjukhuset.

Vi brukar oftast vara hemma nu, förutom sjukhusbesök, besök i mataffären eller att vi åker för att besöka barnbarnen.

Denna eleganta blomgrupp, var det som hade lämnats vid dörren.

Besvikelsen blev stor, när vi fick veta att det var Nettan och Ingemar, som hade åkt ända från Falkenberg, bara för att behöva vända vid ytterdörren.

Tack kära västkustbor :)

"Frk. Ström d.y" ringde igår. Det är alltid lika roligt när hon hör av sig. (gammal vänskap rostar aldrig :D )
Vi kom fram till att vi ska ha en liten snabbträff med fika, någon dag före jul, på Bernts konditori.
Eller kanske tar vi den på "Änglagård".

--------        --------       --------     --------      ---------

Några har bett mig länka min debut, som radiopratare, för en dryg vecka sedan.
Karlavagnens tema var: "Har du någon gång haft änglavakt?"
Jag skickade iväg ett kort mail, och strax före halv elva på kvällen, blev jag uppringd, och fick veta att jag kommer åter igen bli uppringd strax efter 23-tiden.
Lite skämmigt, men det bjuder jag på ;)
Min tanke, när jag skickade iväg mailet var, att så många som möjligt skall få veta att det viktiga är, att göra något än inget alls.

Nej!!!!! nu kom det en fruktansvärd åskknall, mitt i allt snöandet, så jag måste stänga av datorn. :( :(

http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=3604676&t=50

T.C.Y

Första Adventsljuset har blivit tänt, och i morgon är dags att tända det andra ljuset.

Jag tänker ofta tillbaks till tiden då jag gick i söndagsskolan, när jag tänder stearinljusen i adventsstaken.
Det brukade vara julavslutning med julspel, och då läste det barn som tände första ljuset, "Första söndagen i Advent, blir det första ljuset tänt", osv.

I onsdags hade Krister ett återbesök till tandhygienist och tandläkare i Jönköping.
Båda var nöjda, och detta var hans sista besök där. Fantastisk känsla, när vi fick höra att han ansågs färdigbehandlad och utskriven därifrån. Nu är just de resorna historia :)

Onsdagen var en riktigt positiv dag. Jag fick svar på mammografin. Jag läste "undersökningen visade inga tecken på cancer" :) :)

20 december bär det av till Jönköping igen. Då är det Pacemakermottagningen, som står på tur.
Det skall bli en ICD-kontroll. ICD= pacemaker med inbyggd defibrillator. Det blir  Jönköping, i stället för Värnamo, som kommer ha hand om återbesöken i framtiden också, tack vare att det är en ICD, som opererats in.
Bara det inte blir samma vinterväder som förra året, när vi åkte fem dagar i veckan för strålning. Det kunde man verkligen kalla för vintervägar.
Det känns bra att ha det återbesöket, för nu har vi många frågor som vi vill ha svar på, och inte minst en kontroll på att pacemakern fungerar, så som den är inställd på att göra.

Vi, jag och Krister är som vuxna barn de närmaste veckorna.
Julstrumpan, som vi har fått varje år till 1 december av våra tre barnbarn, (läs våra tre barnbarns mammor :) ) hänger på sin plats i år också.
Det är så roligt, vi öppnar ett paket varannan dag.

I år är det första gången, som jag inte har slagit in 72 paket till barnbarnens kalendrar.
Det känns lite konstigt ..........och lite tråkigt. Det har jag gjort sen de föddes. De två tonårskillarna har vuxit ifrån att öppna varje dag, men ETT PAKET SKALL DE HA i varje fall. På nummer 24 hänger det ett paket, även på deras kalendrar ;)

Trevlig andra Advent, kära läsare.

T.C.Y

Denna veckan har både Krister, jag och Kristers bil blivit genomgångna på ett eller annat sätt.

I tisdags hade jag tid för mammografi. Helt ofattbart vad tiden går fort mellan gångerna.
Jag fick veta att man blir kallad tills man fyller 74 år, så det blir ett par besök till.
Denna gången gick det så gott som smärtfritt. Det var en trevligare apparat att ha att göra med än tidigare gånger.
Nu är det bara svaret som fattas. Men det tänker jag inte på innan jag har det i min hand.
Efteråt var vi hos Tina´s familj och åt en god lunch.
Både Tina och K var lediga och de små var lediga från skolan. Trevligt.

I går var vi och lämnade in bilen på service, 1500 mil service. Den behöver ju också sin speciella vård :)

Idag har Krister varit på kontroll hos hjärtsköterskan i Värnamo.
Lite låg puls, men efter journalens anteckningar, är pacemakern reglerad så, att den inte slår till innan pulsen sjunker till 40 slag i minuten. Kanske det behöver justeras, vid återbesöket till läkaren i Jönköping, om några veckor.
Olika prover togs, alla var bra förutom njurprovet, som var lite för högt. Kanske det har med medicineringen att göra fick vi veta. Ett nytt prov är planerat om två veckor.

I morgon skulle distriktssköterskan ta bort förbandet. Det besöket slipper vi, det fixades idag också.
Sår och svullnad såg betydligt bättre ut idag, än för en vecka sedan. För att förhindra infektion skall det vara förband på ett tag till.

Ute regnar det och blåser lite. Det skall bli så mysigt att plocka fram stakar och stjärna i morgon. Det behövs för att lätta upp det trista vädret.
Jag undrar om det är någon mer än jag, som har en gammaldags julstjärna som tradition. En röd pappersstjärna. Likadan som Mamma satte upp till Advent när jag var barn. Det var före elljusstakarns tid.

Jag önskar Änglagårdens besökare en fin och skön första Advent, med glögg och pepparkakor som tillbehör.

T.C.Y

Det är inget att gnälla över när materiella prylar slutar fungera.
Men att nyvaken på morgonen, öppna kylskåpet och märka att det är 20 plusgrader i det, det är inget för en morgontrött person som mig.

Inget att göra något åt, utan bara att acceptera. Eftersom Krister hade tid kl. 9:10 hos Distriktssköterskan, för sårkontroll, fick det bli snabba ryck. Rädda vad som räddas kan, och resten ut i soptunnan.

Vi smidde en plan. Efter besöket hos distriktssköterskan, skulle vi åka och köpa ny kyl och frys.

Nu blev det inte så. Istället fick köra direkt upp till sjukhuset i Jönköping. Operationssåret var inte färdigläkt.
När sköterskan kontaktat pacemakermottagningen i Jönköping, fick vi beskedet att de ville titta på såret där.

Det känns så skönt, och tryggt efter det besöket.
Krister fick träffa en medicinläkare, en kirurg och hjärtläkare. Blodprover togs bl.a för koll av ev infektion. Proverna var bra, men han fick en ny tiodagars kur med penicillin, för att förhindra infektion i såret.

Om en vecka skall distriktet se på såret igen, och vi hoppas att det ser lite bättre ut då.

På torsdag är det ett besök hos hjärtsköterskan i Värnamo , som väntar härnäst.

När vi kom hem från Jönköping fanns det ett litet kylskåp provosoriskt insatt i köket. Det var Magnus som hade fixat ett tillfälligt åt oss. Han hade satt in allt som inte kastats på morgonen. Det kallar jag service det, och omtänksamma och snälla barn.

För flera år sedan, fick jag en almanacka av en genomgod och snäll kvinna i England, som jag lärt känna genom Patricia.
Det var en almanacka med en bild av en Ängel och text till varje månad. När året var slut, klippte jag ut bilderna och sparade.
När jag vänder blad för ny månad i årets almanacka, vänder jag också "Guardian Angelbilderna".

Jag läste tidigare i veckan på oktobers bild. Det gick en rysning genom kroppen på mig.
Jag brukar aldrig "doppa" (vattna) orkidéerna, som jag har på övervåningen i TV-rummet på kvällen.
Krister tittade samtidigt på TV.  MEN DET GJORDE JAG 19 oktober 2011!!!!!
Hade jag inte gjort det, så vet vi vad som hade hänt.

I morgon skall vi ge oss ut på en kyl - frys shoppingrunda.

T.C.Y

VÄLKOMMEN HEM och FARS DAG

 

Det var med en skön känsla, som jag hissade flaggan för Krister på Fars Dag idag.

Tidigare år har det bara vara naturligt att fira Far med hissad flagga. I år gjorde jag det med tacksamhet och eftertanke.

Magnus och Tina kom med presenter till sin pappa på eftermiddagen. 

Någon Fars dagstårta blev det inte.  Istället blev det ett förenklat fika, med hembakade bullar och ingredienser till marängswiss, som var och en fick göra efter behag ;)

Välkommen hemblommor...........

Igår kom min bror L och M, med en jättefin zinkkorg, med en färggrann cyklamen i. 

På eftermiddagen kom Patricia och James med en underbar bukett med 20  djupt mörkröda rosor.

Jag var nyfiken på hur höga rosorna var, så jag hämtade en tumstock och mätte dem till 70 cm höjd. 

Krister ser piggare ut för varje dag, men har det besvärligt och ont när han hostar. Vi tror det är sviter efter den  mekaniska bröstkompressionen.

T.C.Y

Sårkontroll

11-11-11 Kl:11 var vi åter igen på Ryhovs sjukhus i Jönköping.

Krister fick träffa en pacemakersköterska, som försiktigt tog bort bandaget över operationssåret.
Hon var i stort sett nöjd med vad hon såg. Det enda som hon påpekade, var att det var lite mer svullet och missfärgat, än vad det brukar vara en vecka efter operation. Det beror troligtvis på allt blod som läckt ut och som också samlats under huden.
Vi skall hålla koll på området runt, där pacemakern är insatt. Det får inte bli någon infektion.

Om en vecka skall det nya bandaget tas bort. Det kommer vi låta en distriktssköterska göra, även om vi fick förtroendet av sköterskan, att göra det själva.

Sjukhusbesöket avslutades med lunch på Restaurang Matilda.
Oskrivet stod det på menyn, "För Gun och Krister" ;) :)
Kålpudding för Krister och lax för mig. Dessert, Kronans kaka och kaffe.


I min Mailbox fanns det idag ännu en dikt, från min goa före detta arbetskamrat A Lj, som jag gärna delar med mig av. Tack A för den :)

För oss är du kärlek, trygghet och närhet.
Du är stjärnan i våra liv.
När allt är motigt så finns du hos oss ,
Du finns i tankar i allt vi gör.
Vi är ett team och ska kämpa som en familj gör !
Alltid ska värme och kärlek lysa klar .
Vår familj och kärleken mellan oss,
är det vackraste vi har !
(Författare okänd)

T.C.Y

 En enkel vägg..........men där finns det finaste och dyrbaraste vi fått i livet. Går inte att ersätta med all jordens rikedom.

Så har vi kommit en liten bit in i vardagen igen. I ett betydligt lugnare tempo, än före 19e oktober.
Både Krister och jag behöver tid för att landa efter den omtumlande händelsen.

Igår var vi hos Magnus, som hjälpte oss med att lägga på vinterdäcken.
Känns säkrare med dem påsatta, eftersom Krister har ett återbesök till Jönköping i morgon.
Ett extrabesök för sårkontroll, eftersom det strulande med läkningen efter operationen.
Hoppas att läkningen har gått bra.

Idag har Krister varit ute på en kort promenad och fått lite härlig novembersol på sig.

T.C.Y

Att man kan känna en sådan lättnad och glädje när ett bandage tagits bort,

När vi idag försiktigt tagit bort tryckförbandet, som legat över operationssåret på Krister, ilade en känsla av lyckorus genom kroppen.
Ingen mer blödning, sedan förbandet lades om igår på sjukhuset.
Nu har vi tagit ett kliv in i vår nya framtid.

På fredag blir det ett återbesök i Jönköping.
Det skulle ske först om 6-8 veckor. Besöket är bara för att operationssåret skall kontrolleras efter strul med läkningen.
Återbesöket är 11/11-11 kl: 11
Jag fick höra av Tissan idag, att det är en turdag. Extremt många har planerat att gifta just det datumet.
Kanske ett gott omen :)

T.CY

Helt ofattbart.

Jag sitter hemma på "Änglagården" och bloggar i kväll :)

På morgonen ringer Krister till mig från avdelningen...... "Är du vaken? Jag blir utskriven idag" :)
Läkaren hade ansett att det hade läckt så lite blod på natten, så det inte skulle vara någon fara att lämna sjukhuset.

Enligt planerna skulle han flyttats till Värnamo. Det blev ju extra dagar i Jönköping, som inte var beräknat. Därför ansåg läkaren att Krister kunde få bli utskriven direkt från Jönköping.

I morgon eftermiddag skall jag och Krister ta bort tryckförbandet.
Hoppas att det inte blött något då, för då får vi vända tillbaks till sjukhuset.

Jag skall villigt erkänna att det känns lite oroligt till dess.
Vi har fixat så mycket annat gemensamt, så vi ska fixa det här också.

Nu får, de snart tre sista veckorna bli historia, och vi ska se ljust på framtiden igen.

T.C.Y

Efter en `gonattpuss´ av Krister på hjärtavdelningen, sitter jag nu i en skön fåtölj, på `mitt lilla rum´. Med fötterna upplagda på sängen, och tevligt sällskap av deltagarna i  "Så mycket bättre" på TV 4.

Eftersom det fortsatt att blöda under natten till idag, fick inte Krister åka till Värnamo sjukhus idag heller.
Förutom tryckförband, har han en två kilo tung "sandsäck", som tryck när han ligger.
( Tina, tack för kommentaren 2 kg tung sandsäck. )

I morgon skall läkaren, som opererade, titta på såret igen.
Kanske har det sluta blöda då. Om inte, hoppas vi att det finns något alternativ till tryckbehandlingen och utsatt blodförtunnande medicin.

Kram!

T.C.Y

Någon flytt till Värnamo sjukhus, blev det inte idag för Krister.

Vid halv tolvtiden i natt, fick sköterskorna kalla på kirurger till Krister.
Det hade blött kraftigt från operationssåret. Det hade blött till och från tidigare under dagen,men inte lika kraftigt.
Kirurgen sydde direkt två stygn  och lade på tryckförband, hårt.

Det har har inte varit bara negativt idag, utan också positivt, mycket positivt.

Läkarna, som opererade Krister, var inne hos honom på morgonen och tyckte det var fruktansvärt med blödningen. Detta är inte vanligt. Men som de sa till Krister, "det positiva är att pacemakern och defillbratorn fungerar perfekt". Två tester har gjorts och båda har varit bra.

Både våra barn och våra tre barnbarn, har överraskat med besök idag. Härliga överraskningar!!!!

Jag fick ett E-Mail idag där det bl.a stod:

"Hittade den här dikten och mina tankar gick till dej . Hur svårt livet kan vara stundtals och hur svårt det kan vara att jämt vara närvarande".

" Helhjärtat vill jag göra
allt som jag nånsin gör
Helhjärtat vill jag leva
Helhjärtat tills jag dör

Med hela hjärtat hela tiden
Överallt och jämt
med hela hjärtat hela tiden
Alldeleles bestämt "

(Tack A Lj.)

T.C.Y

   "I can´t stop loving you", spelades på dansrestaurangen Klittergården i Falkenberg, när Krister  och jag förlovade oss, Midsommarafton 1964. En skön sommarkväll.

Femton dagar, efter vårt livs mest chockartade upplevelse, befinner vi oss, Krister och jag på Sjukhuset Ryhov i Jönköping.
Krister på hjärtvårdsavdelningen och jag, just nu i ett rum på Patienthotellet.

Krister hade ambulanstransport från Värnamo kl. 8:00 idag.
När jag kom till Hjärtvårdsavdelningen vid 12-tiden, var Krister redan opererad. En efterlängtad pacemaker med inbyggd defibrillator fanns nu på plats.

Jag kan nu erkänna att det har varit otroligt oroliga och dryga dagar, sedan vi fick beskedet om operation, efter kranskärlsröntgen.

Om allt går som det skall, (och det skall det), åker Krister tillbaks till Värnamo sjukhus i morgon.
Hoppas bara att han får en god sömn i natt, så inte smärtan efter operationen håller honom vaken. Det har varit en ansträngande dag för honom och också för oss övriga i familjen.

Vår tacksamhet för den vård, som Krister fått, går inte beskriva i ord.
All personal, på HIA och Medicinavdelningen i Värnamo, och  här på Ryhov har varit helt underbar. Det betyder så mycket.

Nu skall jag ut till pentryt och koka vatten. Jag skall festa på en kopp neskaffe och lite 70 % choklad, innan jag skall försöka sova.

En stoooor grattiskram till dig Magnus, vår son, som fyller år idag. PUSS, PUSS!!!!

Och en kram till er, mina Änglagårdsbesökare.

T.C.Y

Hoppet har infunnit sig...

Åtta dagar har gått sedan den chockartade onsdagen 19 oktober.

Jag vet att många av mina besökare på Änglagårds bloggen tänker på och undrar över hur det har gått för min älskling. Därför skriver jag lite kort och vill delge er dagsläget.

I lördags togs respiratorn bort, och han började så sakteliga vakna upp efter nedsövningen .

Varje lite steg till återhämtning känns som ett mirakel, så som all vårdpersonal också säger.

I går, onsdag var han på kranskärlsröntgen i Jönköping, och var tillbaks i Värnamo på hjärtintensiven på kvällen.

Jag hade en skön natt hos Tina med familj.

Efter röntgen har läkare från Jönköping och Linköping samarbetat om framtida behandling.

Idag fick vi ett glädjande besked att Krister har fått tid den 3 november för att opera in en pacemaker

med defibrillator.

Väntan till torsdag känns lång och aningen orolig, men vi vet att Krister är i säkra händer till dess.

Han är vid gott mod och innerligt tacksam att han får möjlighet till operation.

Det känns lite som att jag framhåller mig själv. Men Krister kallar mig nu för  

"min älskling livräddaren" :)

Lite ligger det i det........det har tagit lång tid att ta det till sig, men då jag har fått höra av de läkare jag har träffat, att utan min hjärt-lungräddning, hade vi inte haft Krister hos oss nu.

Varje år drabbas över 10.000 personer av ett plötsligt och oväntat hjärstopp i Sverige. Av dessa överlever bara lite drygt 300. Flera av dessa personer hade kunnat räddas genom kunskaper i HLR.

Därför snälla Änglagårds-besökare, om ni inte redan kan, så snälla lär er 

HLR, Hjärt-Lung-Räddning.

Det gäller sekunder!

 

Bra länk till hjärt-lung-räddning:
http://www.hjartgruppen.se/guide/hjart-och-lungraddning/

Kram till er alla.

T.C.Y

Ledsen, förtvivlad och trött, men har hoppet kvar.

Jag vill skrika, VARFÖR, VARFÖR, VARFÖR, VARFÖR.!!!!!!!!!!

Det får jag inte. Jag sitter i ett litet och tyst rum, där bara ventilationens susande ljud hörs.
Här låg jag natten till idag och försökte sova, men det blev bara att jag slumrade till en kort stund, och blev på sekunden medveten om när jag vaknade, att allt är en fruktansvärd verklighet.

I en sal en liten bit bort, ligger min älskade Krister. Nedsövd, nedkyld och i respirator. Jag har svårt att ta in det riktigt ännu. Trots att det är ett dygn sedan, det som inte fick hända, ändå hände.
Krister fick ett hjärtstopp.
En stilla bön.........låt oss få tillbaka min älskling, älskade pappa, farfar
och morfar, precis som han var före hjärtstoppet.

Nu har vår Tina kommit och vi skall gå in till Krister.

Jag har inte ord för den lycka jag känner, för att jag hade mina barn med familjer här hos mig i går kväll.

T.C.Y.

Besprutade i år också.

Oncidium Hybrid, med chokladdoftande blommor.

 Så är då den, förhoppningsvis influensaskrämmande sprutan, avklarad i år också. Hoppas jag slipper få någon värk i armen efter sticket, som jag brukar.

Efter vaccinationen, tyckte jag att vi skulle köpa med oss hem, något riktigt sött och gräddigt från fiket, till eftermiddagsfikat. Jag som lovat mig själv att inte stoppa i mig sötsaker.
"Ingen regel utan undantag", "En gång är ingen gång", "Man är väl inte sämre än man kan ändra sig" ;)
Det blev helt fantastiskt goda Bananbakelser.

På hemvägen tog vi med oss dagens post hem. Eftersom vi får post med lantbrevbärare, kan klockan bli både tre och halv fyra innan den kommer.

Jag hade glädjande post i brevlådan.
Det var provsvaret från den hudbit, som opererades bort för över en månad sedan.
"Ingen cancer", var det glädjande svaret :)

Vilken tur att vi hade en liten kartong med två bananbakelser i bilen.
Detta var ju tvunget att firas ;)

T.C.Y.

Bortskämda vuxna

Det här arrangemanget, en färgklick för den nu så höstbruna trädgården, fick vi av Tina förra helgen.
En stund efter kom Patricia och hälsade på. Och hon hade också en överraskning med sig. Jag fick ansiktskräm, dag och natt. Man känner sig allt lite bortskämd :)

I lördags var vi och inhandlade ett matförråd till de vilda fåglarna. Vildfågelblandning, solrosfrön, jordnötter och talgbollar.
Under shoppingrundan träffade jag A Lj. som jag jobbade tillsammans med på 80-talet.
Vad roligt det var att träffas. Det kändes som att det var inte alls länge sedan, som vi arbetade tillsammans och gjorde rullgardiner. (lite trams och bus blev det allt emellanåt också, mixat med `fniss´)

På eftermiddagen blev vi åter igen bortskämda, (men jag skall villigt erkänna att det känns bra), för då kom Patricia. Hon hade med sig en flaska gott vin till oss.

Vår bortskämdhet, den dagen, var inte slut med detta besök :)
På kvällen ringde Magnus, och frågade om vi hade ätit kvällsmat ännu.
Nej då, det hade vi inte. Som tur var ;)
Efter en stund kom han och Pia. De hade beställt mat från en restaurang, som vi festade gemensamt på.

Idag söndag, på eftermiddagen,  kom Tina med familj.
Nämnde jag ordet BORTSKÄMD??  Det är bara förnamnet :)
De hade med sig smarrigt fikabröd som vi hade till fikat.

Före fikat, var vi ute i det sköna vädret. Cajsa hjälpte oss att sätta upp fågelbord mm, och fyllde sedan på med mat. Det tog inte lång stund, innan det var full aktivitet vid "matborden".

Vi gläds åt allt det vi får av alla våra goa, nära och kära, och är så tacksamma.
Bara det att de kommer, utan att ha något med sig, gör att man känner sig både bortskämd och priviligierad.

Tack alla, för att ni finns :) :)
Puss, puss och kram!

T.C.Y

"Gubben Höst".

Nu har alla perenner i trädgården och orkidéer, som bott i växthuset över sommaren, fått flytta in till sitt vinterboende i källaren.
Det var i "grevens tid", för natten efter vi flyttat in växterna, kom den första frostnatten.
 Ibland ska man ha tur ;)

Jag fotograferade himlen i skymningen, två dagar i rad. Båda bilderna är tagna i samma väderstreck, men så olika varandra.
Ena dagen var himlen i ett rosa-rött skimmer (bilden gör inte rättvisa i hur fint färgad den var). Som ett fint konstverk.

 

En helt annorlunda bild blev det dagen efter. Lite kusligt svarta moln, som påminde om svart, bolmande rök.

Underbart väder har det varit idag. Lite kyligt, men friskt. Så som det bör, när årets älgjakt har gått av stapeln.
Krister har varit med jaktlaget och suttit på pass i jakttorn.
Bytet idag blev en fälld älgkviga. Behöver avfrosta frysarna, innan köttet kommer.
I morgon är det en ny jaktdag. Hoppas det blir lika fint väder då, som idag.

Växthuset känns så tomt och ödsligt nu, trots att det finns något enstaka smultron, och många vindruvor kvar. Risken är att de ruttnar nu. Kanske jag skulle testa att göra russin av de som finns kvar :)


Som motsats till vissna, bruna löv i växthuset, är här en bild på en av de orkidéer jag köpte på orkidéutställningen i Värnamo.
Fin, eller hur? ;)

T.C.Y

Rosa Oktober......."många bäckar små"

"Ingen kan göra allt, men alla kan göra något".
I just oktober månad, brinner jag speciellt för "Rosa Bandet". Jag har fått erfara hur viktig Cancerfonden och de olika föreningarna, som ligger inom Cancerfonden är. Som en kvinna inom Rosa Bandet skrev till mig, "varje människa, som får cancer, är en människa för mycket".
Jag hoppas och tror, att i framtiden skall man kunna bota all cancer. Önsketänkandet är att forskningen inte `bara´ skall leda till att alla kan botas, utan också till att den inte ska kunna utvecklas hos en enda människa.
(Det går ju att resa till månen, och det trodde man inte på, för längre tillbaks i tiden)

http://www.cancerfonden.se/rosabandet

 Jag hoppas "Mustaschknappen" ( för prostatacancer), kommer med en kampanj i år också. Jag upplever att den är inte lika drivkraftig, som "Rosa Bandet", men lika viktig.

Nu har jag blivit stick/virksugen igen. Under våren och sommaren har det nöjet legat på is.
Någon efterfrågan har inte funnits ;) , vare sig för stickade hattar, mössor, handledsvärmare, strumpor eller stickade och tovade innetofflor.
Hattarna är jag lycklig över att inte behöva göra längre. Tina, föremålet för hattarna, har fått tillbaks sitt underbart fina hår igen.

I måndags var jag hos Evelyns Mode i Gnosjö, och köpte garn till ett par tofflor till Philip. De ligger förresten i tvättmaskinen nu och tovas. Det ska bli spännande att se, när tvättmaskinen är klar, om de krympt lagom eller för mycket ;)

Samtidigt som jag köpte garnet, köpte jag min första Rosa Bandetgrej för i år.
Det är  "Det lilla undret bh o trosa". Så klart i rosa :)  "Det lilla undret" finns i one size, och har en jätteskön kvalité och bra passform.
Jag kan varmt rekommenderar den, även om den inte skulle ingå i Rosa Bandet-kampanjen.)

Idag har det varit lovdag för skolbarnen i Forsheda.
Skönt för skolbarnen, och så roligt för Mor och Farföräldrar. Cajsa har varit vår nattgäst i natt......(jag ser att klockan har tagit ett skutt över midnatt :) ), så det var natten till igår hon sov hos oss.

Det har blivit lite av en tradition, att när vi får ha barnbarnen  hos oss över natt, vankas det pannkakor till kvällsmat eller lunch. Så blev det denna gången också.
När jag började steka pannkakorna, undrade Cajsa om inte hon kunde få steka en pannkaka.
Ok, tänkte jag. Blir den misslyckad gör det inte något, bara hon inte bränner sig.

Man skall INTE ha några förutfattade meningar. Av bilderna här under att döma, ser hon ut att klara det galant. Och det gjorde hon, inte bara en pannkaka, utan hon stekte upp all pannkakssmeten, som var gjord på en liter mjölk, och jag vill lova att det gick med full fart :)

T.C.Y

Så har ytterligare en månad i 2011 passerat.
Det underbara väder, som avslutade september, följde med in i oktober. Den sköna solen får gärna stanna kvar månaden ut. Men jag antar att det är bara ett önsketänkande. Det vill till att ta vara på solen, så länge den visar sig.

I fredags kom en annan "solstråle" och värmde oss. Det var Patricia, som kom med en fantastisk blombukett i höstens färger, och gav oss. Hon lever efter mottot, "det är roligt att få gåvor, men roligare att ge". Tack "Tissan"!
Bilden på buketten ger inte rättvisa åt de sprakande färgerna. Jag behöver nog gå en fortsättningskurs i fotografering.

På lördagen kom Magnus för att hjälpa oss med vår äng. Den vill vi vårda ömt.
Jag har sagt flera gånger att jag skulle vilja testa med att röja sly med röjsågen. Det har inte varit populärt (Krister anser det för tungt för mig, och att risken finns att jag skadar mig. Sågklingan är mycket vass)
Han har sagt att han skall röja ängen ren från sly. Det har inte varit populärt hos mig. (man ska lyssna på läkarnas ordinationer. Tre månaders läkning, minst, behöver hjärtat för att rehabiliteras.) Tack Magnus!

Det Magnus klarade på ca. två timmar, hade säkert tagit två veckor för mig ;)
Far och son tyckte visst att det värd att förevigas, när fru / mamma, fick premiärköra den tunga och farliga monstermaskinen :)
Av bilden att döma, skadar det inte att vara försiktig, som åskådare heller.

I lördags hade vi nöjet att få ha Philip och Cajsa hos oss några timmar.
Föräldrarna var bjudna på bröllop. Eftersom Cajsa fick vara med under vigselakten i kyrkan, hämtade jag henne och storebror, när vigseln var slut.

Den lilla flickan var verkligen bröllopsfint klädd, därför tyckte jag hon skulle ta på sig lite ledigare kläder innan vi åkte hem till oss. Så blev det också, men jag blev konfunderad när hon började packa ner finkläderna, för att ta dem med sig. Jag protesterade, de skulle hon inte använda ändå.
Jag förstod att det där skulle inte bli någon fortsatt diskussion om detta. "Dom ska jag ha när vi begraver Amadeus". Det var ord och inga visor. Så klart skulle kläderna med :)

Innan vi åkte, skulle hon bara hämta en plastpåse. OK DÅ!............ I plastpåsen skulle hon ha en liten, välarrangerad blombukett, blommor som hon plockat i trädgården. Buketten skulle "Deden" få till sin grav.

På dagen exakt, tre månader efter att vi fick ta det svåra och ledsamma beslutet, att inte ha vår älskade och trogna vän kvar hos, fick han så komma till sin viloplats under blodboken och blodapeln.
En fin solig dag, som vi har bestämt det skulle vara, han älskade att ligga ute i solen, i sin hängmatta = ett badlakan. (Vi har varit barnsliga med honom, det vet vi, men det blir så när man älskar någon djupt från sitt hjärta.) Filten, som han brukade ligga på i soffan, "hängmattan", och en pipleksak i form av en hamburgare fick han med sig.

En ljuslykta vill vi ha på hans viloplats, tills vidare. Men, men. Han var jätterädd för eld. Så fort han såg att någon tog i en tändare och skulle tända ex. i öppna spisen, gick han bort till ett annat rum.
Därför skall det inte vara något som brinner i lyktan. Det blev ännu en pipleksak, nu i form av en "gubbpenna".

Bada barnen ville gräva igen gropen och räfsa.
För att få det ännu finare, föreslog Philip att de skulle plocka fina röda löv och lägga ovanpå jorden.
När vi alla var belåtna med den fina stunden med Amadeus, sa Cajsa. "Nu ska vi sjunga". Jag sjöng några rader "får man ta hunden med sig in i himlen.....". Det var inget bra val ..........Så Cajsa sjöng "Du gamla du fria, du söta hund" (jag minns inte fortsättningen, tyvärr)

Det jag skrivit om Amadeus begravning, är så viktigt.
Barn ska få vara så delaktiga, som de önskar, vid sådana här tillfällen. Den fina stunden vi hade under träden, och det allvar, som barnen agerade på, är ett bevis på detta. Alla liv ska ha ett värdigt liv, och ett värdigt slut på jorden. Tack barnen för att ni gjorde det så fint för Amadeus, D-den, D-dus, Dedeladededi, Pojke-lojke-lonken. (Kärt barn har många namn)

Idag på förmiddagen gick Krister en promenad på 5 km. Jag önskar jag hade hans självdiciplin , när det gäller träna, träna och åter träna. I den takt, som känns bra.
Jag gjorde ett gott försök i eftermiddags. Jag cyklade till Patricia och James i Anderstorp. (En dryg mil) Krister kom efter med bilen och cykelstället påsatt på den :) ;)

Vi var så nyfikna på att få inspektera den nya datorn som James har skaffat sig. Han har köpt alla delar till den och byggt den själv. Jag förundras över hans datorintresse och kunnande.
Tack för att du är så duktig på datorer Jamie. Det har vi haft och har oersättlig hjälp av.

Ikväll har jag gjort mysli. Det blir ett litet smakprov nu tillsammans med yoghurt, som  nattamat ;)

T:C:Y

Brittsommar / indiansommar

29:e september, 20 grader och härligt solsken. Vilket underbart höstväder.
Jag tycker om alla årstiderna, alla har något speciellt.
Men hösten, känner jag så där lite extra för :) Det kan regna och storma, då gillar jag att sitta inne och kura, lyssna på hur det smattrar mot fönsterrutorna och höra hur det viner runt husknutarna.
Nästa dag kan vädret vara som idag, solsken och hög frisk luft, perfekt för en cykeltur eller skön promenad. Vi cyklade, en för oss lång runda ,och hälsade på min bror och svägerska.
Enligt meteorologerna är det "indiansommar" vi haft idag.  "Brittsommar" ska infalla någon dag mellan 4-10 oktober.

Höstfärgerna i naturen är inte så intensiva i år, som de oftast brukar. Lite för mycket regn och för varma nätter, kanske är en av orsakerna. Jag tycker ändå, att naturens `höstpalett´ 2011 har fina färger.

En ensam och övergiven, men levnadsglad Blåklocka.

Inget för svampkorgen, men så vackra att titta på.

Förra veckan var en gemytlig och mycket trevlig vecka.
Långt om länge, blev det äntligen av att jag och härliga väninnan "Fröken Ström d.y." äntligen träffades. Vi träffades över en fika på Bernts i Anderstorp. Många härliga skratt och intensivt pratande, gjorde att tiden gick allt för fort. Tur för fiket att inte alla besökare sitter två och en halv timma och fikar :)

På torsdagen var jag en, bland många fler "orkidéberoende", på orkidéutställning med föreläsning, på Blomsterlandet i Värnamo. Många fina orkidéer fanns att köpa. Jag fick med mig några monterade småttingar hem till odlingsskåpet.
På lördagen var jag tillbaks på Blomsterlandet, nu tillsammans med Krister. Där träffade vi några medlemmar från FORK, ( F-läns ORkidé Klubb). Givetvis fanns det med ännu en orkidé hem.

Orkidéutstälnningen och föreläsningen gav mig inspiration, välbehövlig sådan. På söndagen tog jag med mig svampkorgen ut i skogen. Nu var det inte svamp som skulle plockas, utan jag tog sikte på vitmossan i ett kärr.
Det tog tid och gav värk i händer och handleder, mossan skall klippas av ett par cm, inte ryckas upp. Får rötterna vara kvar, växer mossan till sig fint igen.
En hel del mossa blev det.
Veckan som gått har jag planterat om 35 orkidéer i vitmossa. Hoppas nu att mossan är rätt medicin för de mer eller mindre misskötta plantorna.

Mjuk och skön vitmossa, trots sin gröna färg.

Krister har ett besök hos hjärtläkare avklarat. Han var, efter omständigheterna,  nöjd. I fortsättningen om inte något speciellt inträffar, och det SKALL DET INTE! , vara  Gnosjö vårdcentral, som följer upp honom.
Någon kallelse till Urologen har ännu inte dykt upp, vilket det är hög tid för.

Något svar på hudförändringen, som jag fick bortopererad första september, har jag inte fått. Så jag förutsätter att provet är/var negativt.

T.C.Y